Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 43. 25 november 1950 - Surte-raset ur teknisk synpunkt, av Gösta Westerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 november 1950
1079
Fig. 4. Längdsektion genom raset; till jämförelse har delar av motsvarande längdsektion vid Jordfallet inlagts.
den ovanför liggande slänten, som då visserligen
rycktes med men dock mera hade tendens att
falla rätt ned. Den lösa massan tränges långt ut
och lägger sig ofta så, att en förhöjning i
raskonturen åstadkommes (fig. 6).
Återställning av farleden
För Vattenfallsstyrelsens del medförde raset vid
Surte, att farleden i Göta älv blev totalt avstängd,
och styrelsen måste som förvaltare av kanalen
och ansvarig för dess trafikförmåga vidta snabba
åtgärder. Redan dagen efter raset kunde
styrelsen förhyra ett större mudderverk, med vilket
avsågs att uppta en första farledspassage förbi
raset. Djupet av denna passage bedömdes med
ledning av tidigare erfarenheter och möjligheten
att kunna hålla en grävning intakt till 3,6 m
maximalt. Bredden bestämdes till 24 m.
På grund av stormigt väder kunde
mudderver-ket emellertid inte avgå omedelbart utan fick
ligga i beredskap några dagar till den 6 oktober
och kunde börja sitt arbete den 7 oktober. Under
tiden lyckades styrelsen få disponera ett
Göteborgs stad tillhörigt mudderverk, och detta
uppsändes den 5 oktober till rasplatsen och begynte
sitt arbete den 6 oktober. Kanalverkets eget
mudderverk för mindre underhållsarbeten sattes även
in, och detta redan den 3 oktober. Dessutom
förhyrdes en Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen
tillhörig pontonkran jämte två pråmar, som anlände
till platsen den 7 oktober. Kapaciteten på dessa
mudderverk jämte pråmutrustning har
sammanlagt uppgått till i medeltal 8 000 m3/dygn.
Det förhyrda verket togs upp genom Nordre älv
och angrep raset från norra sidan, under det
att Göteborgs stads mudderverk angrep från
södra sidan. Den första farledsrännan blev
färdig och utprickad den 18 oktober, således efter
endast elva arbetsdagar, varefter mindre båtar
kan passera lastade, under det att större båtar
icke kan ta full last men dock kan passera.
Det fortsatta arbetet med farledens
återställande får bedrivas enligt fig. 7, sålunda först en
av-muddring till höjden —2,5 à -—3 m under
vattenytan för hela farleden, dvs. det minsta djup,
på vilket mudderverket kan arbeta, och en bit
innanför den tidigare strandkanten. Därefter
muddring till fullt djup för 4 m fartyg i
farledens högra fåra för enkelled och slutligen
upptagning av farleden till fullt djup. Etappen II
och III uppskattas omfatta 130 000 m3 och kan
ej utföras på mindre tid än 20 dagar.
Samtidigt med uppmuddring till fullt djup
måste emellertid vissa avlastningsåtgärder
vidtas på den vänstra stranden, så att belastningen
på denna strand av rasmassor icke blir större än
att skred kan förebyggas. För att göra massan
mera styv behöver den även dräneras, och
drän-diken kommer att upptas vinkelrätt mot kanalen,
i första hand en större dränkanal fylld med
sten-fyllning, men efter hand även smärre
drän-diken.
Arbetet med återställandet av farleden till
sådant skick, att 4 m fartyg kunde passera, blev
färdigt den 10 november. När arbetet i sin helhet
blir färdigt blir beroende av de avlastningsåtgär-
Töta skikt
Fig. 6. Ungefärlig skredbild vid ras i lerslänter.
Fig. 5. Skredbilder i olika
material; upptill
överbelastnings-skred i kohesionsmaterial,
nedtill flytskred i lagrat
material (enl. Terzaghi-Peck).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
