Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 2 december 1950 - Synpunkter på den högre tekniska undervisningen, av Ragnar Woxén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 november 1950
1101
Synpunkter på
den högre tekniska undervisningen
Professor Ragnar IT oxen, Stockholm
I samband med de diskussioner om den högre
tekniska utbildningens målsättning, som förts på
sista tiden har hänvisningar gjorts till
förhållandena utomlands, särskilt till den förnämsta
tekniska högskolan i USA, Massachusetts Institute
of Technology (MIT), där vissa
omorganisationsförslag internt diskuterats under de senaste åren.
En särskild organisationskommitté framlade i
december 1949 ett tills vidare konfidentiellt
betänkande. Först helt nyligen eller — noga räknat
•— i slutet av september månad har detta förslag
offentliggjorts och kommenterats bl. a. i New
York Times den 24 september 1950.
Förslaget karakteriseras av att ca 20 % av den
fyraåriga utbildningstiden ägnas åt ämnen av
samhällsorienterande karaktär. Följande
uttalande om förslagets huvudpunkter synes vara av
speciellt intresse:
"The conimittee said these were based ön the principle
that the primary objectives in undergraduate years were
general ones of developing intellectual power rather than
accumulation of information. It added that sensitivity to
a variety of values and broad understanding of nature and
man was preferable to specific conipetence in a narrow
field.
The curriculum would consist of an intensive examination
of ten or twelve key points in the development of Western
civilization. This would consider not only the political,
geographical and ethic situation, but also the state of
science, philosophy, religious belief, ethics, class
relation-ships, art, literature and music."
Förståelsen i USA för att blivande tekniker icke
skola erhålla enbart teknisk specialutbildning
utan även en allmän orientering om
samhällsproblemen är av det allra största intresse. Dock
vore det felaktigt att kritiklöst söka lansera
någon 20 %-regel i Sverige. Förutsättningarna äro
olika. De studerande, som antagas exempelvis
vid MIT, komma från helt skilda skolor, de ha
i hög grad varierande förkunskaper och deras
sammanlagda studietid är i regel 1—2 år kortare
än för svenska studenter. Härav följer att de i
genomsnitt alls icke kunna besitta den
allmänbildning, som svenska studenter förvärvat, och
att man har berättigad anledning att på
högskolestadiet söka bibringa dem relativt
omfattande kunskaper i sådana ämnen, som de svenska
behärska.
378.962(485)
Ansluter man till inom Sverige tidigare förda
diskussioner rörande de högre tekniska
studiernas målsättning har man anledning att särskilt
i första hand taga fasta på vad 1940 års
sakkunniga för den högre tekniska undervisningens
ordnande anfört i sitt betänkande SOU 1943: 34:
"Vad de tekniska högskolorna beträffar, kan detta mål
sägas vara att utbilda de teknici, som äro avsedda att leda
och utveckla det tekniska näringslivet.
Deras utbildning måste läggas på en betydligt bredare och
avsevärt högre vetenskaplig bas och drivas fram så långt,
att de icke blott bibringas förmågan att följa med de
senaste tekniska framstegen på sitt område utan framförallt
kunna behärska den vetenskapliga och ekonomiska grund,
på vilken en kommande utveckling kan byggas.
Det är emellertid icke nog därmed, att ingenjörerna i
olika grader besitta tekniska kunskaper av erforderlig
omfattning. Tekniken arbetar icke endast med maskiner utan
framförallt med den mänskliga arbetskraften, och för att
leda deli senare fordras dessutom förståelse för dennas
krav, allmänbildning och omdömesförmåga i växande grad
allt efter befattningens ansvarsfullare beskaffenhet. Denna
omständighet får icke förglömmas vid den tekniska
utbildningens planläggning.
Då en utbildning skall organiseras är helt naturligt den
första åtgärden att fastställa utgångspunkten för
densamma, dvs. den förutbildning, som lämpligen bör läggas till
grund för studierna. Det är tydligt, att de tekniska
undervisningsanstalterna icke kunna inrättas så, att de meddela
någon högre grad av bildning utanför den rent tekniska
och därmed i nära samband stående ämnen, och i
synnerhet är detta fallet med de tekniska högskolorna. Den stora
mängd av tekniskt vetande, som skall inhämtas på den
relativt korta studietiden av 4 år, vilken av andra skäl är
önskvärd, tillåter icke att på programmet upptagas
sådana ämnen som svenska, främmande språk, historia m.fl.
Tiden måste helt utnyttjas för den tekniska utbildningen."
De uttalanden som på sista tiden gjorts om att
teknikern skall bli icke enbart fackidiot utan
"tekniker, individ och samhällsmedborgare" äro
sålunda på intet sätt nya utan ha klart lanserats
bl. a. av 1940 års sakkunniga. Jag skulle tro att
alla kunna instämma i vad dessa anfört. Vad man
behöver diskutera är sålunda icke arten av
undervisningen utan graden av densamma, särskilt
när det gäller avvägningen mellan ren teknik
och övriga ämnen.
Nuläget vid KTH
Man kan emellertid icke diskutera vare sig
målsättningsfrågor eller modifikationer av den nuvarande
undervisningen utan att känna till nuläget. Antalet sökande till KTH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
