Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 30 december 1950 - Kvalitetskontrollens tillämpning i svensk industri, av Erik A Backlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 november 1950
1205
Kvalitetskontrollens tillämpning
i svensk industri
Civilingenjör Erik A Backlund, Nynäshamn
Det är ännu inte tio år sedan de moderna
statistiska metoderna började tillämpas här i landet.
Redan nu är det ett ganska stort antal svenska
företag inom en hel rad skilda industrigrenar,
som har tagit sådana metoder i sin tjänst:
telefon, kullager, cyklar, kontorsmaskiner,
symaskiner, ammunition, krigsmateriel, livsmedel.
Dessa statistiska bedömningsmetoder faller
kanske mest i ögonen, men de är endast en detalj
av den nyare utvecklingen på
kvalitetskontrollområdet.
I själva utgångspunkten ligger ingenting nytt.
Det gamla vanliga behovet av standardisering
och kravet på utbytbarhet hos industrins
produkter gör sig gällande på nya områden. Ända
sedan toleranssystemens tillkomst har man ju
exempelvis uppställt kravet, att tillverkade
detaljer skall kunna monteras ihop med ett minimum
av passnings- och justeringsarbete1. Om
monteringen utföres såsom flytande tillverkning e.d.,
är givetvis passningsarbete i allmänhet en
olämplig arbetsform.
Allt eftersom industrin utvecklas mot mera
mekaniserat arbete måste man — för att undvika
passningsarbetet — sortera ut och kassera ett
allt större antal av detaljerna. Detta sker
antingen vid monteringen eller vid en särskild
kvalitetskontroll, som utföres tidigare under
tillverkningen. Men t.o.m. utsorteringen visar sig
i många fall vara allt för arbetskrävande och
dyrbar. Man måste då finna sig i, att undersöka
ett — kanske mycket litet — urval bland
detaljerna och att på basis av de resultat som erhålles,
avgöra om hela partiet — med både felaktiga
och felfria föremål — skall godkännas,
kasseras eller sorteras. Det är här som de statistiska
metoderna kommer in.
En sak som säkert har bidragit ganska mycket
till utvecklingen i den antydda riktningen är,
att företagen sysselsätter sig mycket mera än
tidigare med forsknings- och utvecklingsarbete.
Man arbetar i laboratorierna intensivt med
vetenskapliga metoder för att få fram bättre pro-
Sammandrag av föredrag vid konferens "Metoder för
kvalitetskontroll inom industrin" anordnad av IVA, Sveriges Mekanförbund
och avd. Industriell Ekonomi och Organisation den 16 mars 1950.
658.562
dukter och bättre arbetsmetoder. Det är inte
bara de frågor, som rör en viss produkt eller en
viss arbetsmetod, som detta gäller, utan även
de allmänna kvalitetsfrågor som vi ska
diskutera här.
Helt naturligt leder denna utveckling till, att
det också ställs ökade krav på den
kvalitetskontroll, som man utför löpande i samband med
tillverkningen och på de kvalitetsutredningar,
som sammanhänger med denna kontroll, I
själva verket är det numera inte alls ovanligt, att
man vid svenska verkstäder sysselsätter 10 %
av hela personalen med sådan löpande
kvalitetskontroll i olika former. Givetvis är det av den
största betydelse, att detta väldiga kontrollarbete
utföres så effektivt och ekonomiskt som möjligt.
Tydligen är det lika betydelsefullt, att man
intresserar sig för att förenkla kontrollarbetet, som
att man t.ex. intresserar sig för kontorsarbetet
vid företaget. Båda är kvantitativt av ungefär
samma storleksordning och båda har indirekt
mycket stora verkningar på hela produktionen.
För att kunna bemästra detta problem har man
även i vårt land allt oftare börjat lägga sig till
med en särskild stabsinstans för
kvalitetskontrollen. Denna kontrollavdelning består vid större
verkstäder av en kontrollchef jämte ett större
eller mindre antal medarbetare. Det försiggår
alltså här en utveckling, som utgör en parallell
till den utveckling, som vi tidigare känner till
i fråga om arbetsstudier, arbetsplanering,
verktygskonstruktion osv. Det är denna
kontrollavdelning, som vi i fortsättningen skall betrakta,
dess arbetsuppgifter och ställning vid företaget
samt de betraktelsesätt och metoder, som
användes vid kvalitetsutredningarna inom denna
avdelning.
Kontrollavdelningens kontaktuppgifter
Kontrollavdelningens främsta arbetsuppgift är
att fungera som ett kontaktorgan mellan
arbets-ledarna inbördes och mellan arbetsledarna och
olika stabsavdelningar samt mellan
stabsavdelningarna inbördes, när det gäller kvalitets- och
kontrollfrågor. Vid uppläggningen av en
tillverkningsprocess2 har man att avgöra, om det över-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
