Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 30 december 1950 - Kvalitetskontrollens tillämpning i svensk industri, av Erik A Backlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 november 1950
1211
Fig. 8. Spännhank (Telegrafverkets Förrådsbyrå).
I vilket fall som helst medför höga anspråk på
kvaliteten, att man måste ha en mera omfattande
och dyrbar kvalitetskontroll än om fordringarna
är lägre. Om kontrollkostnaden adderas till
bearbetningskostnaden, kommer man alltså
återigen fram till en kurva av samma utseende som
den nyss betraktade. Vid en viss felprocent blir
summan av (den tillnärmelsevis konstanta)
bearbetningskostnaden, kontrollkostnaden och
kas-sationskostnaden minst. Tydligen bör man sträva
efter, att arbeta just med denna felprocent.
Kvalitetskontrollen kan nu vara motiverad
framför allt av två olika skäl. I många fall kan
man genom att sortera ut större delen av de
felaktiga detaljerna minska kassationskostnaderna
mera än vad utsorteringen kostar, trots att man
då måste gå igenom och undersöka varje detalj.
Samtidigt förskjutes kostnadsminimet mot en
lägre utgångskvalitet. Det andra huvudmotivet
varför man har en viss kvalitetskontroll är, att
om kontrollen toges bort, så skulle kvaliteten,
på grund av vårdslöshet etc., förskjutas mot
sämre värden. I många fall skulle den ökning i
felkostnad, som bleve följden härav, överstiga
kostnaden för kontrollen. För att hindra en
dylik kvalitetsförsämring, erfordras nämligen oftast
endast en förhållandevis mycket ringa
omfattning hos kontrollen.
Det förstnämnda fallet kan exemplifieras med
kontrollen av sprickor etc. hos telefonisolatorer.
Speciellt sprickor i mantelvecket kunna
föranleda, att isolatorerna fryser sönder ute på
telefonlinjerna. I ogynnsammaste fall kan detta
medföra, att man måste skicka ut personal för
att byta isolator. Kassationskostnaderna ha i
detta fall uppskattats till 350 kr. per 100
felaktiga isolatorer (fig. 7). Den normala
felprocenten vid tillverkningen var vid tidpunkten för
denna undersökning ca 10 %. Den normala
genomsnittliga kassationskostnaden blir alltså 35
kronor per 100 tillverkade isolatorer. Men
kostnaden för syning (okulärundersökning) av alla
isolatorer uppgår endast till 2,50 kr. per 100
isolatorer. Om man alltså genom kontrollen kan
förebygga alla felaktigheter på telefonlinjerna
och om å andra sidan varje vid kontrollen
utsorterad isolator skulle ha föranlett felaktighet,
så vinner man inte mindre än 32,50 kr. per 100
tillverkade isolatorer genom kontrollen. Detta är
mera än hela tillverkningskostnaden.
Så extrema förutsättningar för kontrollen har
man i allmänhet inte. Om vi exempelvis betraktar
kontrollen av en spännhank (fig. 8), vars bygel
lägges över isolatorn och som användes för
fastspänningen av ledningstråden på telefonlinjerna,
så är den normala felprocenten mycket lägre.
Om t.ex. kilen för fastspänningen är felaktigt
värmebehandlad, kan telefonledningen falla ned.
Kassationskostnaderna har i detta fall
uppskattats till 1 000 kr. per 100 felaktiga spännhankar.
Vissa leverantörer har så hög felprocent som 1 %.
Då blir den normala genomsnittliga
kassationskostnaden alltså 10 kr. per 100 tillverkade
spännhankar (fig. 9). Kostnaden för
belastningsprovning utgör omkring 7kr. per 100 spännhankar.
Under samma förutsättningar som förut vinner
man alltså endast 3 kr. per 100 tillverkade
spännhankar om samtliga undersökes och de felaktiga
utsorteras.
Men vissa leverantörer kommer ned till en
felprocent om en eller annan tiondel. Om vi antar
att felprocenten är 0,15 % blir den normala
genomsnittliga kassationskostnaden endast 1,50
kr. per 100 tillverkade spännhankar. Då skulle
det innebära en avsevärd förlust att undersöka
alla spännhankarna (fig. 9). Närmast till hands
ligger det naturligtvis, att i sådana fall alldeles
låta bli att kontrollera egenskapen ifråga. Detta
har också länge varit tradition inom svensk
Fig. 9. Ekonomiska förutsättningar för kontroll av
spännhank (Telegrafverkets Förrådsbyrå).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
