Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 30 december 1950 - Kvalitetskontrollens tillämpning i svensk industri, av Erik A Backlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 november 1950
1213
(gynnsammare för en övervakning). I många
fall stiger t.o.m. produktionen sedan man infört
en kontroll. Frågan är emellertid alltid värd den
största uppmärksamhet. Kvalitetskontrollen får
absolut icke urarta till någon flaskhals, där
produktionen stoppas upp. Om produktionen
minskar genom kontrollen, så ätes snart de, på grund
av minskade felkostnader, kalkylerade vinsterna
upp. Lönsamheten är i sådana fall endast
skenbar.
Tydligen får man inte överdriva den rent
kvantitativa betydelsen av de statistiska metoderna.
Huvuddelen av kontrollarbetet torde allt
framgent komma att utföras i form av utsortering av
de felaktiga enheterna. Dessutom måste
understrykas, att även om provtagning utföres, så
nöjer man sig oftast med en enkel
stickprovskontroll. Man undviker därigenom de ofta besvärliga
arrangemangen för att ta ut enheterna
proportionellt ur alla delar av partiet och man
undersöker betydligt mindre antal enheter. Värdet av
sådan kontroll kan vara högst varierande.
Undersökning av ett par på måfå tagna detaljer
ur ett parti lämnar i allmänhet inte mycket
upplysning om godsets beskaffenhet. Om det endast
gäller att avgöra, om man fått rätt typ av gods
eller att tillverkningssättet inte har ändrats, kan
sådan undersökning ändock vara tillräcklig.
Ganska mycket kontroll utföres av så enkla skäl.
Om felen uppträder regelbundet, kan man
däremot ofta genom att systematiskt ta ut
enheterna med hänsyn till de speciella
förhållanden som råder vid tillverkningen, åstadkomma
en stickprovskontroll, som är ytterst effektiv
trots ringa omfattning. Kontroll av sådan art kan
i vissa fall vara praktiskt taget lika
verkningsfull som kontroll med utsortering. Å andra sidan
spelar de statistiska metoderna en förhållandevis
stor roll vid kontroll av utifrån mottaget gods.
Men det är endast en ringa del av
kontrollpersonalen vid ett verkstadsföretag som arbetar med
mottagningskontroll. Totalt kanske man i
allmänhet inte kan räkna med att mer än 10 % av
kontrollpersonalen kommer att arbeta med
statistiska metoder.
Nu vill man kanske dra den slutsatsen, att
betydelsen av de statistiska metoderna har
överskattats. Detta vore emellertid förhastat.
Betydelsen ligger främst på ett annat plan. Vi har
här i landet funnit dessa metoder vara av
utomordentligt värde, när det gäller att belysa
kvalitetsproblemen, t.ex. vid omställningar i
tillverkningen. Såväl kontrolldiagrammen som
fördelnings- och frekvenskurvorna har sin största
betydelse i sådana sammanhang. De är ytterst
användbara dels vid mera laboratoriemässiga
undersökningar och dels i samband med
metod-studier ute i verkstaden. Även Bell-kontrollen —
som dock låter sig tempomässigt administreras
— är framför allt ett utredningsinstrument.
Fig. 12. Provtagningsekonomisk kalkyl för efterkontroll av
telefonisolator (Telegrafverkets Förrådsbyrå).
Vid Bell-kontroll kan man matematiskt beräkna
sannolikheten för att godkänna eller avskilja
partier med olika felprocent. Om man nu, som
i de exempel vi förut betraktat, känner till
vilken felprocent, som normalt brukar förekomma
samt kostnaderna för kassationerna och
kostnaderna för kontrollen, när man kontrollerar varje
detalj, så kan man även beräkna den
genomsnittliga totala kostnad, som uppstår under olika
kontrollbetingelser. Genom att vid beräkningarna
variera kontrollen, kan man sedan uppsöka det
förfaringssätt, som är ekonomiskt mest
gynnsamt. Det har här i landet utvecklats särskilda
metoder, för att genomföra sådana beräkningar
på enkelt sätt5-13"15.
Som exempel kan vi ta den förut behandlade
efterkontrollen av telefonisolatorn (fig. 12). Här
beräknar vi emellertid inte den genomsnittliga
kassationskostnaden för något visst
felprocentvärde, utan vi fråga oss omvänt vid vilken
felprocent den genomsnittliga kassationskostnaden
nätt och jämt väger upp kontrollkostnaden.
Genom enkel regula de tri finner vi, att detta sker
för felprocentvärdet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
