Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 30 december 1950 - Kvalitetskontrollens tillämpning i svensk industri, av Erik A Backlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 november 1950
1215
sätt. När det gäller viktiga typfall inom
företagets ryggradsproduktion, bör emellertid
kalkylerna utföras på papperet, så att tankegången
kan reproduceras vid behov. Resultatet av
kalkylerna har tillämpning inte bara när man
verkligen tänker utföra en Bell-kontroll. Genom att
jämföra den säkerhet, som man tror sig kunna
få vid användning av t.ex. en systematisk
stickprovskontroll med säkerheten vid Bell-kontroll,
kan man ofta övertyga sig om, huruvida
stickprovskontrollen är lämplig eller inte.
Den omständigheten, att en viss
kvalitetskontroll kan påvisas vara kalkylmässigt lönsam,
innebär naturligtvis ett särskilt slagkraftigt
motiv för, att införa just denna kontroll. Det är
uppenbart, att man i första hand bör inrikta sig
på sådan kontroll. Men man får inte inbilla sig,
att inan enbart kan anlägga
lönsamhetssynpunkter på kvalitetskontrollen. Som jag förut har
framhållit, spelar good-will o.d. en stor roll även
ekonomiskt. Därtill kommer att
kvalitetsstörningarna i vissa fall kan medföra
utomordentligt stora förluster, som ovillkorligen — ur
försäkringssynpunkt — måste förebyggas genom
lämplig kontroll, vare sig denna betalar sig
eller ej.
Vad jag vill ha fram är alltså endast, att om
man börjar med att lägga upp den kontroll, som
lönar sig rent kalkylmässigt, så finner man snart,
att man oftast automatiskt tillgodoser även de
övriga synpunkterna. I varje fall erfordras det
i allmänhet endast små modifikationer av den
lönsamma kontrollen, för att man skall
tillgodose även övriga krav. Jag är också övertygad om,
att man inom industrin utan vidare kommer att
anlägga dessa lönsamhetssynpunkter så snart de
ovan relaterade förhållandena blivit tillräckligt
allmänt kända. Endast beträffande
kvalitetskontrollen i samband med köp kan det befaras bli
svårt, att vinna gehör för dessa synpunkter.
Många företag betraktar nämligen
kvalitetskontrollen som en rent intern angelägenhet. Båda
avtalsparterna utför ofta samma kontroll på
produkten dels vid tillverkningen och dels efter
mottagandet. Vid militära leveranser har det å
andra sidan utbildat sig ett betungande
pappers-maskineri. Man uppställer ofta ytterst
detaljerade bestämmelser, som i allmänhet motiveras med
prestigesynpunkter och som endast sällan har
något med lönsamhet att skaffa.
Om man kunde åstadkomma ett förtroendefullt
samarbete mellan parterna, så att
kvalitetskontrollen utfördes av leverantören i samband med
tillverkningen även för kundens räkning, så
skulle utan tvivel stora belopp kunna sparas.
Frågan har större ekonomisk räckvidd än som
kan tyckas vid första påseende. Det är som
bekant inte ovanligt, att företag av hänsyn till
kontrollsvårigheter helt enkelt går in för egen
tillverkning av produkter, som eljest skulle kun-
Överpriser för materialprovning
För verkels provningscertifikat, vid poster under 5 lon av
samma dimension, debiteras:
för sträckprov ................................minst Kr. 10: — per provstycke
» bockningsprov............................» » 7:50 » »
» slagprov ....................................» » 5: — » »
» liårdhetsprov (enl. Brinell) .... » »5: — » »
övriga kostnader för cerlifikat debiteras ävenledes köparen.
Fig. 15. överpriser för materialprovning vid valsat järn
och stål.
na köpas med ekonomisk fördel. Inte minst här
i Sverige är det vanligt, att man tillverkar
material och halvfabrikat i liten skala inom det egna
företaget. De militära leveranserna är också av
rätt betydande storlek.
Det är i och för sig inte någon nyhet, att
leverantören lämnar provningsintyg eller
certifi-kat t.ex. egenskapsdeklaration för tyg. Även vid
större affärer förekommer detta. Så t.ex. är det
brukligt att stenkol åtföljes av certifikat. Vid
valsat järn och stål har man särskilda överpriser
för materialprovning17 (fig. 15). Detta behöver
uppmärksammas mera än hittills. Vissa tecken
tyder på, att man även på militärt håll börjar
få ögonen på detta. Det är naturligtvis inte alltid
så lätt att i praktiken ordna saken. I detta
sammanhang må påpekas, att de statistiska
metoderna kan i hög grad underlätta kontakten mellan
avtalsparterna. Först och främst måste ju
säljaren själv veta, vilken kvalitet han har. Sedan
gäller det att kunna tala om detta för köparen.
Om man arbetar med en Bell-tabell, så är det
bara att läsa av felprocentvärdena på denna.
Naturligtvis gäller det också att få köparen att
tro på uppgifterna, inen jag tror att
svårigheterna därvidlag mycket har överskattats.
Jag vill sluta med att uppmana dem, som kan
påverka affärsförhållandena i fråga om
kvalitetskontrollen, att medverka till, att man mera än
hittills ställer kontrollens lönsamhet i centrum
för intresset och att man såvitt möjligt lägger
prestigesynpunkterna åt sidan, när kontrollen
skall läggas upp. Detta kan också uttryckas så,
att kvalitetskontrollen i första hand bör
behandlas som en produktionsteknisk angelägenhet.
Litteratur
1. Zetterlund, S: Toleranser och passningar. Stockholm 1945.
2. Jonsson, K: Arbets[örenkling inom Asea. Tekn. T. 79 (1949)
S. 821
3. Feljakt vid källan. Insyn 3 (1947) s. 6.
4. Avsyningsarbetets rationalisering. Verkstäderna 41 (1945) s. 195.
5. .Statistiska metoder vid kvalitetskontroll inom industrin.
Stockholm 1948.
6. ter Vehn, A: Mekanförbundets normalkontoplan. Stockholm
1945.
7. Bernström, H: Industriell lagerredovisning med
bokföringsmäs-sig anknytning till Mekanförbundets normalkontoplan. Stockholm
1948.
8. Bernström, H: Industriell löneredovisning med
bokföringsmäs-sig anknytning till Mekanförbundets normalkontoplan. Stockholm
1949.
9. Engström, W: Mätverktyg och mätmetoder inom den mekaniska
verkstadsindustrin. Stockholm 1940.
10. Rimér, O: Kvalitetskontroll. Principer och metoder.
Affärsekonomi 22 (1949) s. 1019.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
