Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 30 december 1950 - Organisationsfrågor i samband med kvalitetskontroll, av Carl Axel Wernhoff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1218
TEKNISK TIDSKRIFT
Skall kontrollen vara centraliserad
eller decentraliserad?
Med centraliserad kontroll menar jag, att man
i stort sett har särskilda centrala
kontrollavdelningar direkt i anslutning till någon
bearbetande avdelning eller montering. Decentraliserad
kontroll är sådan, där kontrollen är mer eller
mindre spridd i direkt anslutning till
produktionen. Inte så sällan har man dessa bägge
former bredvid varandra. Kontrollverksamheten på
Husqvarna Vapenfabriks AB är exempel på
sådan, där såväl centraliserad som decentraliserad
kontroll organiserats, fig. 1. Hos oss har vi
nämligen ett antal centrala kontrollavdelningar, som
i stort motsvarar våra huvudtillverkningar.
Därjämte har vi "flygande besiktare" (ambulerande
kontrollanter), som täcker vissa special
verkstäder eller betjänar vissa maskingrupper på en
avdelning. Vad som mest bestämmer valet av
kontrollform är de kontrollmetoder man använder
jämte utvecklingen på det mättekniska området.
Utvecklingen har i många fall gått från en starkt
decentraliserad form till en centraliserad och
synes nu vara på väg tillbaka mot en
decentraliserad form.
Man söker åter organisera "kontroll vid källan"
(kontroll vid tillverkningsprocessen) för att
sålunda låta kontrollen få karaktär av styrande och
förebyggande åtgärder så mycket soin möjligt.
Erfarenheter från USA, där de statistiska
metoderna tillämpas i relativt stor utsträckning,
bekräftar detta. Man har också i vissa fall flyttat
ned laboratoriet i verkstaden. Så t.ex. gjordes
alla prov på emalj fritten i ett litet laboratorium
i direkt anslutning till emaljverket. I ett annat
fall hade man laboratoriet för kontroll av
badsammansättningen i samma lokaler, där man
utförde ytbehandlingen.
De statistiska diagrammetoderna jämte de
grafiska analysmetoderna torde komma att spela en
viktig roll för decentraliserad kontroll, över
huvud taget torde de statistiska kontrollmetoderna
påverka kontrollens organisation i mer än detta
avseende.
Även mätdonen påverkar utvecklingen. Särskilt
användningen av de indikerande mätdonen vid
maskinerna har betytt mycket för att förlägga
kontrollen i detta fall lika med
övervakningen dit. Ännu större betydelse torde de mätdon
få, som automatiskt stoppar maskinen, när
man närmar sig toleransgränsen på
kasserings-sidan. Vi har bl.a. en del slipmaskiner, som är
så utrustade, att de automatiskt stannar, när
arbetsstycket nått ett mått inom toleransområdet.
Dessutom har man numera tillgång till olika
mätinstrument, soin konstruerats att montera på
maskinen, t.ex. typ Solex (Tekn. T. 1947 s. 785),
Deltameter (Tekn. T. 1949 s. 541) etc. i avsikt
att styra tillverkningen.
Genom den decentraliserade kontrollen har vi
fått en ny typ kontrollarbetare nämligen
ambulerande kontrollanter, eller som vi brukar säga,
"flygande besiktare". Denna form av kontroll
har blivit allt vanligare i de större företagen;
den är ofta förekommande i USA, speciellt tack
vare mätningsmetoden och räkningsmetoden. En
ny form av systematisk stickprovskontroll vid
maskinerna, som kortast kan rubriceras som
"first and last piece"-kontroll har ytterligare
accentuerat den decentraliserade kontrollen.
Denna stickprovskontroll innebär emellertid inte
bara kontroll av den första och sista detaljen
utan även en stickprovskontroll med bestämda
intervall däremellan.
En effektivare användning av "Bell-kontrollen"
i tillverkningen torde emellertid försvara en
centraliserad kontroll i relativt stor utsträckning.
Särskilt om man kan organisera så att
dagsproduktionerna lämnas in till kontrollavdelningen,
där man även kanske gör en
kvantitetskontroll.
En starkt decentraliserad kontroll försvårar
ledningen av kontrollarbetet och kräver högre
fordringar på kontrollanterna.
Kontrollformer
Ser vi på de kontrollformer, under vilka olika
industrier bedriver sin verksamhet, finner vi
dem ofta vitt skilda. I vårt företag, som tillverkar
bruksvaror, ser vi exempel på en självständigt
organiserad kontroll, som har ett vidsträckt
arbets- och ansvarsområde. De industrier som
vänder sig med sina produkter till andra industrier
eller till statliga myndigheter får ibland
organisera en speciell kundkontroll, som har till
uppgift att hjälpa kundens kontrollanter, när dessa
tar emot materielen, och samtidigt tjäna
företagets produktion. Ett belysande exempel på
detta är den del av Bofors kvalitetskontroll, som
organiserats speciellt för kontakten med
kundens kontrollanter.
Ibland kan råvarukontrollen ha den mest
dominerande betydelsen och vara skild från
produktionen; sålunda torde detta ofta vara fallet
inom snickri- och textilindustrin, där
virkesköpen liksom t.ex. ullinköpen har den allra
största betydelse för tillverkningskostnaden.
Småindustrin har många gånger ännu ej någon
särskild kontrollfunktion, utan där är väl
arbetsledningen och samtliga arbetare ansvariga för
kvaliteten. Inte sällan förlitar man sig på
verktygen, som kontrolleras och får bestämma
kvaliteten.
Kontrollen utåt tar sig olika former. Man
lämnar exempelvis intyg på kvaliteten eller man ger
garantier på viss tid vanligast mot funktionsfel
och materialfel. När kunden har kontrollanter på
arbetsplatsen, blir tillverkaren (säljaren)
vanligtvis efter godkännande befriad från vidare
ansvar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
