Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 13 januari 1951 - Nya material - Kokillbestrykningsmedel, av SHl - Hänt inom tekniken - STF:s avdelningsstyrelser - Svenska Arkitektföreningen - Svenska Ingeniörsällskapet - Ingenjörsexamen efter fritidsstudier - Vilka utländska examina berättigar till »sivilingeniør»-titel?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 januari 1951
27
paste. Stålets kvalitet blev emellertid icke så mycket bättre,
att införande av de dyrare bestrykningsmedlen syntes
befogat. Ehuru delade meningar råder om värdet av olika
medel för bestrykning av kokiller, anses allmänt, att en
dylik behandling ger göt med bättre yta, samtidigt som
kokillen får större livslängd (J. Met. juni 1950). SHI
Hänt inom tekniken
STF:s avdelningsstyrelser. Ordförande, vice ordförande
och sekreterare i STF:s avdelningar under 1951 anges i
följande tabell:
Ordförande Vice ordförande Sekreterare
M T Widell G Ljungberg F Lind
L Luthman
E I Norberg C Jacobaeus B Håård
B Bathsman O Wiman
A H Carlheim- B Bomare A Berg
Gyllensköld
V E Strokirk B Jondal L Backmark
B Blomgren
KB S Brennert M Wiberg N Nilsson
J Svensson
T B Kristensson II Granholm T Porsander
S H Sjöholm B Swenzén G Bylander
E Wilkensson S Ewerborg
I E Bergendal J Faerden II Linderoth
B Lindblad
G G Carlsson K Brunnander S Gideon
F S Sjöström G von Dardel F Niordson
Y Axner
Svenska Arkitektföreningen gladde sig den 18 december
1950 åt ännu ett spex av Ärland. Officiellt var det
förresten inget spex den här gången, utan en oprett —
naturligt nog med tanke på den onaturligt utvidgade ensemblen.
Bosse, faren i västerled, fick nämligen se sig ersatt av fem
nya förmågor, flera av dem riktiga dylika, som gärna får
prolongeras.
Skådeplatsen för "Kverulanterna" var Torekov under
vikingatiden, vilket i och för sig är likgiltigt. Vad man fick
se och höra var som vanligt kultiverat gyckel med fiktiva
värden, materialistisk fåfänglighet, Byggnadsstyrelsen,
Gerda Boëthius, och andra som vet bäst i alla lägen, å ena
sidan, desillusionerat allvar å den andra, då Ärland lägger
sig själv på marmorbordet och dissekerar fram sitt inre
jag till allt folkets åsyn. Ackompanjerande lyrik och musik
låg som vanligt en bra bit över ö.v.y.
Ärland lär ha restaurerat i runt tal hälften så många
kyrkor som han har skrivit spex. Proportionen visar en
sund blick för vad som är väsentligt här i livet. Dessutom
kan man hoppas, att Byggnadsstyrelsen skall förmå leta
fram en kyrka till åt Ärland att restaurera i år, så att man
slipper gå i ovisshet om hur julglädjen skall initieras 1951
och 1952.
Svenska Ingeniörsällskapet i Storbritannien bildades
år 1924 på initiativ av dåvarande generalkonsuln i London
Emil G Sahlin, som allt fortfarande är sällskapets
president. I ordförandestolen har under årens lopp suttit olika
kända englandssvenskar, men ined all respekt för dessas
insatser kan man nog säga att själen och den drivande
kraften i och bakom sällskapets verksamhet har varit Emil
Sahlin. Man tar nog heller icke fel om man antar att det
också är han som kommit på den utmärkta idén att
sällskapet utgivit en andra del av den matrikel med porträtt
som utgavs till tjugofemårsjubileet 1949.
Denna andra del, som nyligen utkommit, innehåller
koncentrerade biografier över de mera berömda svenska
ingenjörer, som levat och verkat kortare eller längre tid i
Storbritannien. 26 män passerar revy, från Christopher
Polhem, Alströmer, Swedenborg och Triewald under
1700-talet över John Ericsson, Alfred Nobel, C D Ekman, Thor-
sten Nordenfelt under 1800-talet till några av 1900-talets
män av vilka Axel Welin här må nämnas. Alla dessa är
väl åtminstone i någon mån kända av oss hemmasvenskar.
Av större intresse är att sådana män som Angerstein under
1700-talet blivit ihågkommen liksom t.ex. John Gjers, som
fick den förnämliga Bessemermedaljen 1894, och Christer
Peter Sandberg, som gjort en så betydande, men här hemma
bortglömd insats på rälstillverkningens område. Några av
de biografiska anteckningarna är tyvärr mycket korta
varför man gärna skulle vilja uppmana samlaren av de
biografiska uppgifterna, Ove Thott, att fortsätta det lovvärda
arbetet, dels för att komplettera materialet, dels för att
förmå dem som nu arbetar därute att själva lämna
uppgifter medan tid är.
Svenska ingenjörers insatser i utlandet får inte glömmas
bort. Sverige kan vara stolt över vad de uträttat och
alltjämt presterar.
Ingenjörsexamen efter fritidsstudier. Redan 1944
anhöll Hermods hos K.M:t, att privatistexamen skulle
inrättas vid de tekniska läroverken, liksom man förut har
ordnat med real-, student- och handelsgymnasieexamen.
Frågan har dock ännu inte avgjorts och behandlas för
närvarande av sakkunniga i 1948 års skolutredning.
Ett försök med en dylik privatistexamen genomfördes i
november 1950, då nio hermodselever efter studier på
fritid och vad sidan om sitt förvärvsarbete fick sitt betyg
efter en examen, som hade bestått i ett sju veckor långt
examensprov. Deras prestationer betygsattes under kontroll
enligt samma normer, som gäller vid statens högre
tekniska läroverk; examensnämnden bestod av tjugofem
lektorer och lärare vid de högre tekniska läroverken. De
nyexaminerade ingenjörerna har alla börjat nedifrån och
haft lång industripraktik, i något fall ända upp till tjugo år.
Vilka utländska examina berättigar till
"sivilingeniør"-titel? I Norge är som bekant titeln "sivilingeniør" skyddad
genom en lag av 1949 (Tekn. T. 1949 s. 490). Berättigad att
använda titeln är först och främst var och en, som har
avlagt examen vid Norges Tekniske Høgskole, men även
de som har avlagt examen vid utländska högskolor har
samma rätt enligt regler, som fastställes av Kongen.
Ett register över examina vid utländska universitet,
tekniska högskolor och akademier, vilka berättigar till bruk
av titeln "sivilingeniør" och till intagning i Den Norske
Ingeniørforening har numera fastställts och upptar bl.a.
följande examina:
Sverige. Bergsingenjörs-, civilingenjörs- och
lantmäteri-examen från KTH och CTll.
Danmark. Civilingenjörsexamen soin bygnings-, elektro-,
maskin- eller fabrikkingeniør från Den polytekniske
Lære-anstalt, Danmarks tekniske Højskole.
Finland. Diplomingenjörsexamen från Tekniska
Högskolan i Finland och från kemisk-tekniska fakulteten vid
Åbo Akademi.
Holland. Diplomingenjörsexamen från Technische
Hoge-school te Delft.
Belgien. Examen som ingénieur civil (des constructions,
des constructions navales, chimiste, électricien, de
l’indu-strie textile, mécanicien, métallurgiste, des mines) från
följande universitet och högskolor: Université Libre de
Bruxelles (École Polytechnique de B.), Université de Gand
(Ecoles Spéciales de G.), Université de Liége (École de L.),
Université catholique de Louvain (Ecoles Speciales de
l’U. c. de L.), Faculté Polytechnique de Mons.
Schweiz. Diplomingenjörsexamen från ETH i Zürich och
École polytechnique de 1’Université de Lausanne.
Storbritannien. "Degrees in Engineering — Bachelors,
Masters and Doctors degrees" vid ingenjörsfakulteterna
vid universiteten Aberdeen, Belfast (Queens University),
Birmingham, Bristol, Cambridge, Dublin, Durham,
Durham (Kings College), Edinburgh, Glasgow, Leeds,
Liverpool, London, Manchester, National University of Ireland,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
