Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 20 januari 1951 - Skifferoljefrågan — gamla och nya synpunkter, av Fredrik Ljungström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 9. Endotermisk process vid uppvärmning av skiffer
med 6 °!o oljehalt.
Följande tabell visar resultatet av förgasning
av kol med syre vid olika temperaturer:
Förbrännings- Gasblandningens
temperatur CO-halt värmevärde
°C •% keal/m3
500 9 271
600 31 933
700 63 1 896
800 88 2 649
900 98 2 950
1 000 99,4 2 992
Därvid är att märka, att endast en ringa del
av gasen erhålles i form av CO vid en
temperatur av 500°C och att såsom känt CO-halten stiger
med temperaturen till nära ett maximum vid
1 000° C. Jämviktförhållandena mellan CO och
C02 vid olika temperaturer är av avgörande
betydelse vid förgasningen av ett skifferberg.
Fig. 9 visar förloppet hos den endotermiska
process, som är för handen vid uppvärmning av
skiffer med omkring 6 % oljehalt. I samband
med de visade kurvorna är att bemärka, att
förbränning med syre uppkommer redan vid 250° C
och i vad den avser förbränning till C02 kan
vara avslutad vid 500°C. Kurvan uppvisar tre
epoker, där värmekonsumtionen stegras. Den
första uppkommer vid avgasning av det i
skifferns porer förefintliga vattnet (mellan 100° och
150°C). Den andra inträffar vid pyrolysen, dvs.
vid omvandlingen av skifferns bituminösa
substanser till olika flytande eller gasformiga
kolväten (300°—400°C), och den tredje och största
epoken uppkommer, när lervattnet, bundet i
skifferaskan, avdrives (500°—600°C).
Såsom framgår av kurvan, stiger
värmekonsumtionen vid 500° hastigt, och för ekonomisk
pyrolys av skiffer bör man i varje fall ej
överskrida denna temperatur. Vid oljeframställning
in situ har den ekonomiska temperaturgränsen
visat sig vara omkring 400°. Den energi, som
därefter inmatas, synes helt vara bortkastad.
Förslag till svensk gasframställning in situ
I Östergötland finns Sveriges ojämförligt största
bränslemagasin, men den oljeskiffer, som där
finns lagrad, är fattigare på olja än
Närkeskiffern och innehåller i genomsnitt omkring 4 %
olja mot 6 % i de rikare Närkelagren. Dessutom
ligger skiffern här under mäktiga lager av
kalksten, varigenom dess brytning i större skala torde
vara ytterst oekonomisk, samtidigt som det
alltför mäktiga överliggande kalkberget gör
utvinning på den elektrotermiska metoden mindre
lockande.
På vissa ställen i Östergötland har man vid
borrningar påträffat små kvantiteter av
utströmmande gas, som dock snart uttömts, visande att
en liten gaskvantitet sedan urminnes tider finns
lagrad under tryck i det under det överliggande
kalkberget belägna skifferlagret eller
underliggande formationer. Ju tjockare överlagringen av
kalkberg är, desto bättre tätar den mot gas under
tryck, en observation, som konfirmeras vid
oljeframställningen på Ljungströmsfältet på
Norrtorp, där ett kalkbergstäcke från 1,5—10 m i
mäktighet genomborrats över skifferlagren. Ett
kalkbergstäcke med 5—15 m mäktighet är
lämpligast vid denna framställningsmetod.
östgötaskiffern uppvisar på grund av dess
lägre oljehalt fysikaliska och kemiska
egenskaper, som torde vara speciellt förmånliga för
avgasning under medverkan av syrgas. Den högre
askhalten (ca 75 %) gör, att efter avgasningen
kvarlämnas en stomme i berget, som överallt
bildar en porös, för gas framsläpplig struktur
av större stabilitet än hos den rikare skiffern.
(På Ljungströmsfältet sjunker under
avgasningen markytan omkring % m, visande att även
här en stomme kvarstår, som trots
sammantryckningen har porös struktur.)
Vid sammantryckning eller sammansjunkning
uppkommer givetvis smärre förkastningar inom
bergmassan, som vid låg askhalt blir katastrofala
(i kolgruvor och kolflöts) men som i det
fattigare skifferberget tillåter en kvarblivande
ordnad porositet. Här finner man den
fundamentala skillnaden i de fysikaliska förutsättningarna
för avgasning in situ mellan de på många ställen
i utlandet pågående försöken med avgasning av
kolflöts och den föreslagna avgasningen av
öster-götlands fattiga skiffrar.
Orsaken till att man i utlandet vid avgasning
in situ med syrgas erhållit ganska fattiga och
dåliga bränngaser är den, att man mött stora
svårigheter att styra förbränningsprocessen. Vid
de höga temperaturer, som måste tillgripas för
förgasning av kol till CO kan förbränningens
styrning icke behärskas och följden blir en allt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
