Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 20 januari 1951 - Indirekt bestämning av cetantal, av L Raoul Niklasson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1. Nomogram för bestämning av cetantal ur
diesel-index och medelkokpunkt.
dessa bör ej vara lägre än 45°C hos normala
dieselbräns-len. För jämförelse meddelas anilinpunkterna för några
kolväten.
Destillationsgräns Anilinpunkt
max. °C °C
mättade paraffiner .......... 200 70—80
olefiner .................... 100 20—30
mättade naftaner ........... 120 20—50
cykloolefiner ............................. ca 0
aromater ................................. under 0
Eftersom såväl hög API-grad som hög anilinpunkt tyder
på, att bränslet innehåller tändvilliga kolväten, utgör
die-selindex ett relativt gott mått på en petroleumfraktions
lämplighet som dieselbränsle. Ju högre dieselindex, desto
bättre är tändvilligheten hos bränslet. Hos bränsle för
snabbgående dieselmotorer bör dieselindex vara minst 50,
och hos bränsle för motorer med lägre hastighet ca 35.
Dieselindex bör emellertid ej vara lägre än ca 25 för
något dieselbränsle.
Beräkning av cetantal med tillhjälp av dieselindex,
medelkokpunkt, API-grad och specifik vikta
Cetantalet kan beräknas enligt följande formler
Cetantal 2/3 dieselindex + 14 (3)
_ , dieselindex X medelkokpunkt , ,
Cetantal =-^^––-b 14 (4)
Cetantal = 2/3 dieselindex +
+ 0,068 X medelkokpunkten — 22 (5)
Cetantal <= 175,4 log medelkokpunkt +
+ 1,98 X API-grad — 496 (6)
Medelkokpunkten (°F), "mid-boiling point", i formlerna
(4), (5) och (6) är den temperatur, vid vilken 50 vol-%
har destillerat över vid destillation enligt ASTM D 86—46
eller motsvarande metod.
Fig. 1 är ett nomogram8 baserat pä formeln (5). För två
tredjedelar av slumpvis utvalda dieselbränslen lämnade
denna cetantal med en noggrannhet av ± 3. För övriga
undersökta bränslen var felet större än ± 3.
Cetanindex är cetantal, beräknade enligt ekv. (6), på
vilken nomogrammet8 i fig. 2 är grundat. Vid beräkning av
detta index för 579 prov, vilkas cetantal var kända efter
bestämning i motor, framkom, att för 70 % av proven
var noggrannheten ± 2 och för 83 % + 3. För 35 av de
579 undersökta proven var felet större än ± 5.
Av nu uppställda formler lämnar (6) de noggrannaste
värdena på beräknade cetantal. Tyvärr kan den ej med
framgång användas för beräkning av cetantal hos
skiffer-oljor, hydrerade oljor och oljor, som innehåller
tändnings-förbättrande tillsatser. Denna svaghet vidlåder för övrigt
i högre eller lägre grad samtliga metoder för bestämning
av cetantal på indirekt väg.
Cetantal ur specifik vikt och medelkokpunkt
J Schmitt7 har uppställt ett samband mellan cetantal,
specifik vikt vid 20°C och medelkokpunkt. Denna — i
Tyskland benämnd "Siedekennziffer" eller "Siedekennzahl
(SKZ)", i USA "average boding point" och i England
"equilibrium boding point" eller "mean boding point" —
erhålles genom att addera temperaturerna för
överdestilla-tion enligt ASTM D 86—46 eller motsvarande metod av
5, 15, 25 ..... 85 och 95 vol-% av oljan och dividera
summan med 10. I stället för medelkokpunkten kan dock
som approximation temperaturen för överdestillation av
50 vol-% användas [jämför formlerna (4), (5) och (6)],
eftersom de båda temperaturerna vanligen ligger nära
varandra. Det grafiska sambandet mellan cetantal, specifik
vikt vid 20°C och medelkokpunkt framgår av fig 3.
Ytterligare en metod att jämföra oljors lämplighet som
dieselbränslen bör omnämnas. Med Jentzsch
tändvärdes-provare ("Zündwertprüfer") kan med tillhjälp av diagram
bränslens cetantal bestämmas8-9’10.
Fig. 2. Nomogram för bestämning av cetantal ur API-grad
och medelkokpunkt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
