Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 27 januari 1951 - Böcker - Sveriges industribibliotek och tekniska fackbibliotek, av W S - Slipmaterialaffären - Chrysler Corp. Export Division - TNC: 2. Substantivbildning för vissa begreppstyper, av JW - Nya produkter - Bränslekalkylator
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 januari 1951
69
år 1949 utgivna svenska biblioteksmatrikeln, som upptar
endast några få industribibliotek. Sammanställarna har
icke genomfört någon strikt begränsning till teknik och
vetenskap, utan även tagit med bibliotek med
övervägande företagsekonomisk, sociologisk och juridisk litteratur.
Förteckningen upptar två avdelningar, av vilka den
första utgöres av en alfabetisk förteckning över biblioteken
med uppgifter om ämnesområde, bokbestånd, antal
löpande tidskrifter, klassifikationssystem och bibliotekariens
namn. Den andra avdelningen är ett DK-klassificerat
register, där biblioteken har inordnats efter företagens
speciella verksamhetsområden, och vilket sålunda ger
upplysning om vilka bibliotek som har vad. IV S
Slipmaterialaffären, Malmö, har givit ut en 52-sidig
katalog över Carborundum diamantslipskwor för
härd-metall slipning. I slutet av katalogen ges för kunden
värdefulla råd för val av slipskivetyp.
Chrysler Corp. Export Division, Detroit, framlägger i
den 32-sidiga broschyren "1951 truck and truck equipment
show . . . in print" de senaste nyheterna i lastbilar av
märkena Fargo, Dodge och De Soto.
TNC
2. Substantivbildning för vissa begreppstyper
För att ge namn åt tekniska föremål och andra konkreta
begrepp ombildar man ofta verb till substantiv, varvid
substantivbegreppet i regel innebär antingen vad som utför
(ibland förmedlar) verbets handling, t.ex. blandare (som
blandar, eller varmed man blandar), eller resultatet av
verbets handling, t.ex. blandning (som blivit blandad). För
enhelhetens skull skall dessa två namnslag här nedan
kallas agentnamn och resultatnamn.
Nybildning av agentnamn sker oftast genom
sammansättning, varvid verbet eller en avledning därav blir förled,
medan man som efterled kan välja något tämligen allmänt
syftande substantiv, t.ex. medel, detalj, don, apparat,
maskin, anordning, anläggning. En apparat som reglerar, eller
varmed man reglerar, kan kallas regler(ings)apparat.
Agentnamn kan också, liksom resultatnamn, bildas genom
avledning. De enda numera i högre grad produktiva
avled-ningsändelserna, när det gäller att av verb bilda substantiv
för konkreta begrepp andra än levande varelser, är -are
och -ning. Eftersom de avledda orden i regel är kortare och
bekvämare än ord som bildats genom sammansättning, är
de avledda värda särskilt beaktande vid nybildning, och
några vinkar om deras användning skall här ges. Till
jämförelse skall även några efterleder i sammansatta
agentnamn närmare skärskådas.
Sammansättningar på -anordning blir i regel klumpiga.
Som i TNC 6 s. 25 angetts har de sin rätta användning för
konstruktivt mer eller mindre obestämda föremål eller
grupper av föremål för viss funktion, t.ex.
stängningsanordning, kompenseringsanordning; "anordning" kan här
betyda vad som helst från en detalj till en grupp av
maskiner och apparater. Liknande innebörd har
sammansättningar på -inrättning och -utrustning.
Sammansättningar på -medel bör enligt TNC 6 s. 20 såvitt
möjligt reserveras för fall då man avser ämne — eller
bättre uttryckt: mängdvara, se TNC 7 s. 20 — för visst
ändamål, vilket anges genom förleden, t.ex. kylmedel,
lösningsmedel.
Avledningarna på -are är alltid agentnamn. Oftast avses
därmed personer eller andra levande varelser, t.ex. läkare,
dragare, men de bör utan förväxlingsrisk kunna användas
i stor utsträckning även för tekniska föremål, t.ex. brytare,
löpare. Ordtypen innebär då konstruktivt väl utformade
föremål, sådana som kan kallas don, detalj, mekanism,
verktyg, apparat, maskin o.d., och den kan ersätta
sammansättningar med dessa efterleder, ibland även samman-
sättningar på -anordning osv. Verkstadsteknisk ordlista,
TNC 16, har en mängd sådana termer: avbitare,
medbringas, tillhållare, (centrum)sökare, (hjul)avdragare . . .
— Se även slutet av uppsatsen.
Avledningarna på -ning, eller undantagsvis -ing, är i
grunden abstrakta substantiv, men användes därjämte
synnerligen ofta i konkret betydelse som resultatnamn. Ordet
inskärning kan innebära antingen handlingen att inskära
eller den formdetalj som är eller kan tänkas vara resultatet
därav. Ordtypen är mycket använd just för formdetaljer:
en avfasning, en fördjupning, en tillplattning, en
upphöjning, en urborrning. Den passar också mycket bra för
konstruktivt tämligen obestämda föremål eller grupper
avföremål: en fyllning, en lindning, en gängning ("gängorna"),
en anhopning, en samling, en avdelning; för yt- och
förbindningsskikt: förgyllning (kan flagna av), isolering,
målning (färgskikt), lödning (kan smälta upp); för
mängdvaror: blandning, legering, lösning, anrättning; för bild,
skrift o.d.: en ritning, en målning (tavla), en avgjutning, en
gradering; osv., osv.
Mindre ofta användes -ning-avledning för agentnamn.
Även i detta fall rör det sig om konstruktivt tämligen
obestämda föremål: en fattning, en koppling, en ledning, en
styrning, en säkring; här ersätter ordtypen
sammansättningar på -anordning m.m. Eller också kan det vara fråga
om mängdvaror: framkallning, förtunning, porfyllning,
förfriskningar), näring; här slipper man ifrån
sammansättningsleden -medel. Ett intressant användningsområde är
yrkesverksamhet, arbetslokal: en damfrisering, en
effekt-förvaring, en herrekipering, en trottoarservering. Alla dessa
användningsfall är värda ökad tillämpning.
Mängdvarunamnen på -ning synes vara principiellt överlägsna de
numera ofta förekommande namnen på -are, t.ex.
framkal-lare, porfyllare, som inkräktar på föremålsnamnens område
men som dock i viss utsträckning måste tolereras. JW
Nya produkter
Bränslekalkylator kallar ingenjör Fredrik Cube en
räkne-sticka som ban konstruerat i syfte att för industrier,
fastighetsägare och villaägare underlätta valet av bränsle. Med
hjälp av den kan man få fram vilket bränsle som blir
billigast samt priset på det värme eller den ånga, som
utvinnes i ång- eller värmepannan.
På övre delen av kalkylatorn finns som synes ett antal
rörliga skalor, som anger direkt jämförbara bränslepriser
för de vanligaste bränsleslagen, under förutsättning att
pannverkningsgraden är lika för dessa. Vid noggrannare
beräkningar måste även hänsyn tas till
pannverkningsgraden, som för de flesta pannor varierar med bränsleslagen.
Man använder då värme- eller ångprisskalorna, som
återfinnes på den nedre delen av kalkylatorn. Utgår man
t.ex. från att priset för olja 3 är 91 kr/m3 och
pannverkningsgraden vid oljeeldning 80 °/o, finner man, att
värmepriset blir 1,25 öre/1 000 kcal nyttiggjort värme samt
ång-priset 7,50 kr/t. Utgår man vidare ifrån att
pannverkningsgraden vid koleldning är 75 ’"/o, finner man, att stenkolen
får kosta 61 kr/t, om bränslekostnaden skall bli densamma
som för olja 3, dvs. 1,25 öre/1 000 kcal nyttiggjort värme.
Kalkylatorn försäljes av konstruktören, Rindögatan 23,
Stockholm, och priset är 4,75 kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
