Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 5. 3 februari 1951 - Andras erfarenheter - Helikopterrekognoscering för ledningsdragning, av K Fr. Trägårdh — F Morath
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 februari 1951
79
Andras erfarenheter
Helikopterrekognoscering’ för ledningsdragning.
Rekognosceringen av en projekterad kraftlednings sträckning
har blivit ett alltmera omfattande arbete, dels på grund av
att kostnaden per kilometer för en kraftledning ökats med
de högre spänningarna, varför större omsorg måste
nedläggas på förarbetet, dels på grund av att det nödvändiga
intrånget av ledningarna för de högsta spänningarna är så
stort, att allt måste göras för att ge dessa en ur
intrångssynpunkt så lämplig sträckning som möjligt.
Vid rekognoscering av en kraftlednings lämpliga
sträckning undersökes framkomstmöjligheterna och lämpligaste
sträckning ur intrångssynpunkt, samt även beskaffenheten
av befintliga transportvägar. Nya vägar, som ej upptagits
på kartmaterialet, inlägges och förteckning föres över vilka
vägar, som vintertid hålles öppna genom snöplogning.
Ledningssträckningen granskas därjämte ur reparations- och
patrulleringssvnpunkt. Vid sidan härav undersökes vid
rekognosceringen i regel även möjligheterna att erhålla
tillfälliga arbetare inom olika områden samt inkvartering av
dem under byggnadstiden.
Tidigare har allt rekognosceringsarbete utförts som
markrekognoscering, varvid de vid arbetet sysselsatta
förflyttats med lämpliga färdmedel, i regel med bil. Metodens
begränsning har främst legat däruti, att vanligen endast
delar av ledningslängden besiktigats, varför
överraskningar vid stakningsarbetet samt därav följande omstakning ej
varit ovanliga.
Sedan patrulleringsförsök med hjälp av helikopter utförts
på i drift \arande kraftledningar på Vattenfallsstyrelsens
ledningsnät, har det blivit klart, att helikoptern kunde vara
ett lämpligt hjälpmedel även vid rekognoscering för nya
kraftledningar, oaktat en dylik rekognoscering från luften
ej helt kunde ersätta markrekognosceringen. När arbetet
med den 470 km långa 380 kV ledningen Storfinnforsen—
Enköping skulle påbörjas, gjordes därför försök med
rekognoscering från luften med hjälp av helikopter.
Försökssträckan bestämdes till ca 100 km och det beslöts att,
om försöket slog väl ut, även resten av ledningen skulle
undersökas på samma sätt; så blev också fallet. Utöver
rekognosceringen gjordes även en jämförande
specialundersökning på viss del av linjen av det intrång, som
olika alternativa sträckningar skulle förorsaka.
De förarbeten och undersökningar, som bör föregå en
rekognoscering, är i stort sett desamma, antingen
rekognosceringen utföres från luften eller från marken. Det
är sålunda i båda fallen nödvändigt att skaffa kännedom
om alla avgörande hinder för ledningens framdragande,
såsom tätbebyggelse, olämplig terräng, flygfält m.m., så
att en möjlig sträckning kan införas på tillgängligt
kartmaterial. Denna sträckning inlägges lämpligen på en karta
i skala 1 : 400 000 samt överföres och granskas på
Generalstabens kartor i skala 1 : 100 000 eller 1 : 50 000. Numera
finns även för vissa delar av landet flygkartor tillgängliga
i skala 1 : 10 000, och för de delar av landet, där dessa
ännu ej är färdigställda, finns i regel flygbilder i
ungefärlig skala 1 : 20 000.
Den tänkta ledningssträckningen införes och finjusteras
på dessa flygkartor eller flygbilder, som granskas såväl
ur allmän teknisk synpunkt som ur skoglig synpunkt. Den
senare granskningen utföres med stereoskop av en
skogstekniker, som tränats härför. Denne har därvid självfallet
sin uppmärksamhet riktad på att ledningen ej onödigtvis
dras fram genom höga och täta skogsbestånd utan
förlägges till områden, där skogsskadorna blir de minsta
möjliga.
Dessa flygkartor eller flygbilder utföres lämpligen i två
exemplar och medföres sedan vid flygrekognosceringen,
varvid föraren använder det ena exemplaret vid
navige-ringen.
Den helikopter, som stod till buds för rekognosceringen
av 380 kV ledningen Storfinnforsen—Enköping, var
tvåsitsig, dvs. med en plats för föraren och en plats för
observatören. Besiktningen från luften underlättades i hög grad
av att såväl observatören som föraren vid denna
helikoptertyp är placerade i en fullt genomskinlig kupa.
Helikopterns flygegenskaper gör den i hög grad lämplig för
dylik rekognoscering (jfr helikopterns användning inom
fotogrammetri^ Tekn. T. 1950 s. 57). Den kan hållas stilla
på olika höjd och flyga långsamt samt vänder snabbt, om
någon granskning av terrängavsnitten bakåt skulle
erfordras. Den kan även landa och starta på ett mycket litet
område, varför nedstigningar och kontrollerande
undersökningar på marken lätt kan genomföras.
Då ledningssträckan emellertid bör granskas såväl ur
teknisk synpunkt som även med tanke på det intrång,
ledningen förorsakar särskilt i skogsmark, skulle
rekognosce-ingen underlättas, om helikoptern hade plats för två
eventuellt tre personer utom föraren, varvid den tredje skulle
vara den, som närmast komme att ha hand om
stakningsarbetet. Samråd om lämpligaste sträckningen skulle därvid
kunna ske vid själva överflygningen.
Vid den rekognoscering, som här beskrives, överflögs lin-1
jen på en höjd, som varierade mellan 50 och 300 m, och
med en genomsnittlig marschhastighet av ca 50 km/h.
Helikopterns maximala flyghastighet ligger vid ca 130
km/h. Den normala flyghöjden torde ha varit ca 100 m.
Rekognosceringen ordnades så, att ledningen uppdelades i
sträckor på ca 50 km, varefter ledningen flögs i en
riktning med ombyte av observatör för var 50:e km. Vid
åter-flygningen byttes sträckorna, så att ledningen i sin helhet
granskades av båda observatörerna, varvid den ene, som
ovan antytts, lade huvudvikten vid den tekniska
framkomligheten och den andre granskade intrånget av ledningen.
Fortlöpande anteckningar fördes av båda observatörerna
över vad som iakttogs.
Skogsteknikerns förteckning upptog sålunda
medelboni-tet, ålder och slutenhet på skogen i den på kartan inlagda
sträckningen, varjämte ett bredare bälte granskades för
utrönande av huruvida en sidoförflyttning av ledningen
eller ändrad sträckning av denna skulle leda till minskade
skador i skogsmark.
De förda anteckningarna granskades gemensamt och
lämpliga jämkningar i den föreslagna
ledningssträckningen inlades på kartorna. Det förtjänar att särskilt
framhållas, att denna granskning från luften genomfördes så i
detalj, att ledningen kunnat flyttas från blockrik och
oländig mark till lämpligare terräng. Även mossarnas
beskaffenhet kunde lätt bedömas från luften och justeringar i
ledningssträckningar anges, som möjliggjorde att
stolparna i görligaste mån kunde placeras på fast mark. Det bör
dock tilläggas, att rekognoscering från luften ej bör
utföras under sådan tid, då marken är snöbetäckt. Det är
självfallet svårt under sådan tid att bedöma markens
beskaffenhet.
Den kännedom om terräng m.m., som man får vid
flygrekognosceringen, blir för arbetsledningen av mycket stor
nytta vid det fortsatta ledningsbygget. Även den av
skogsteknikern förvärvade kännedomen om skogens
beskaffenhet på olika delar av linjen har visat sig vara till
synnerligen stor nytta vid förhandlingar med resp. jordägare. Det
har även varit lätt att med hjälp av anteckningarna
bedöma, huruvida en senare ifrågasatt ändring av
sträckningen skulle komma att medföra större eller mindre
skada än den föreslagna.
Kostnaden för en rekognoscering utförd uteslutande från
marken torde kunna uppskattas till totalt ca 40 kr/km.
Rekognosceringen för den 470 km långa 380 kV ledningen
Storfinnforsen—Enköping, som utfördes som kombinerad
mark- och flygrekognoscering, kostade 55—60 kr/km. Av
denna kostnad är ca 20 kr/km utgifter för
markrekognoscering. Själva flygrekognosceringen kostade sålunda 35—10
kr/km ledningslängd. Den totala flyglängden uppgick
emellertid till ca 1 700 km dels på grund av att ledningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
