Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 5. 3 februari 1951 - Böcker - Människan och arbetet, bd 1, av sah - Personalvård och företagspolitik, av C-H von Hartmansdorff - Elektroteknisk handbok, bd 3, av Je
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 februari 1951
91
nens, dvs. den avsedda läsarens synpunkt, kan man först
konstatera, att detta första band innehåller oerhört
mycket av synnerligen stort intresse. De flesta författare
framlägger också sitt material på ett mycket njutbart sätt,
även om de — särskilt i ett par fall i första avdelningen
— gärna dröjer vid utförliga redogörelser av
grundundersökningarna, som bryter sammanhanget och skymmer
slutsatserna. Dubbeltäckning mellan olika uppsatser är
mycket sällsynt och tryckfelen fåtaliga. Redaktören har
alltså all heder av sitt verk.
Den väsentligaste anmärkningen som man kan göra har
han själv garderat sig emot genom att redan i de
inledande kommentarerna förbereda läsaren på, att författarna
styvt håller på sin vetenskapliga terminologi och att
läsaren därför måste underkasta sig mödan av att tillägna sig
denna. Nu finns här ett gott exempel på, att just den
författare som konsekvent undviker att använda vanliga ord,
nämligen Ekman, är den utan konkurrens
svårbegripligaste, och sannolikt också blir den minst lästa.
Man kan också undra, om vetenskapligheten verkligen
kräver, att man skriver abilitet i stället för förmåga,
uni-modal i stället för entoppig, validitet i stället för giltighet
och reliabelt i stället för tillförlitligt. Om amerikanarna,
från vars språk dessa olustiga uttryck är hämtade, kan
klara sig med ett enda ord för att täcka både det
vetenskapliga och det vardagliga begreppet, skall väl vi också
kunna göra det!
Det ymniga bruket av främmande ord kan också, genom
den dunkelhet som det medför, ge läsaren en helt annan
uppfattning om uppsatsens vederhäftighet än vad som
kanske är rättvist. Då ett sådant råd som: "Relativt
specifika variabler bör, då så eljest utan olägenhet kan ske,
föredras framför relativt allmänna variabler" avskalas
från sin pretentiösa dräkt, kvarstår inte mycket mer än
en banal truism. Framför ett sådant "vetenskapligt"
uttryckssätt är det språk vida mer att föredra, som inger
respekt genom sin klarhet!
En annan anmärkning gäller verkets presentation. Att
samla två lätt särskiljbara avdelningar till ett enda band
av närmare 700 sidors omfång är föga hänsynsfullt mot
läsaren — det blir en volym av synnerligen obekväm
tyngd och omfång. Erfarenheten visar visserligen, att det
är lättare att sälja ett tjockt verk än två tunna, och
förlaget säljer inte heller annat än hela verket komplett ("à
48 kr. per band"), men är det klok politik att undanhålla
läsaren bekvämligheten av sex böcker med relativt
måttligt omfång, av vilka han dessutom skulle kunna få köpa
endast dem, som han är intresserad av?
Detta är reflexioner vid sidan av verkets allmänna värde,
som är obestridligt. Bara initiativet att ge industrimän och
personalledare en handledning i dessa för dem tyvärr
alltför okända områden är värt det högsta beröm. sah
Personalvård och företagspolitik, av Per-Åke
Nor-krans. Affärsekonomi, Stockholm 1950. 150 s., 9 fig. 9 kr.
Förf., som är personalchef vid Yfa, gjorde för en tid
Sedan en rundresa till olika företag i England och USA och
studerade därvid personalorganisationen vid företagen.
Sina erfarenheter från denna studieresa har han nu
framlagt i denna bok.
I boken behandlas alla personalproblem vid ett
industriföretag, från rekrytering och utbildning till
välfärdsanordningar och löner. Det är intressant att ta del av hans
erfarenheter och lära känna, hur mycket arbete och intresse,
som särskilt i USA nedlägges på "personnel management".
Utvecklingen på detta område ligger i vårt land långt efter,
men intresset för dessa frågor har numera blivit väckt
härhemma och det arbetas intensivt på detta område inom
våra enskilda företag. Däremot har man den känslan, att
dessa problem intar en mer undanskymd plats i de
statliga företagen även om intresset också här har ökat.
Utvecklingen hindras helt naturligt av statens
förvaltningsföreskrifter, vilka är mycket restriktiva. I den mån om-
fattningen av statens verksamhet ökar, vilket den också
gjort i betydande grad under senare år, får givetvis staten
samma personalproblem som andra större företag.
Förf. framhåller, att man vid många företag i USA
upptäckte, att man hade ägnat både tid och pengar åt studiet
av de tekniska frågorna, medan studiet av den mänskliga
faktorn i produktionen, de levande människornas resurser
och problem, blivit tillbakasatt. Intresset inriktades då även
på dessa frågor, vilket hade till följd att utvecklingen på
detta område, som tidigare gått långsamt, nu gick så
mycket fortare, ibland alltför fort. Denna utveckling har här
hemma ofta missuppfattats. Man har här uppfattat den
som en utveckling bort från ett materialistiskt mot ett
mera idealistiskt tänkande. Förf. anser, att man i detta
sammanhang icke bör tala om motsatsen "materialistisk—
idealistiskt", utan hellre om motsatsen
"teknisk—mänskligt". Man bör dock fortfarande av all kraft arbeta efter
den tekniska linjen, men — och här kommer det nya —
man måste även ägna den mänskliga faktorn en mot dess
betydelse svarande uppmärksamhet.
Utvecklingen härhemma torde ofta ha gått över "det
sociala". Man har här inrättat sociala anordningar för
personalen, mest ur trivselsynpunkt, och därvid icke
tillräckligt beaktat sammanhanget med det produktiva arbetet.
Förf. förnekar dock icke, att på de flesta former av
personalarbete kan även läggas social aspekt, och hans
reflek-tioner på denna punkt torde vara i stort sett riktiga. Inom
den svenska personalpolitiken har nog de så att säga
affärsmässiga synpunkterna ofta fått stå tillbaka för de
sociala, men detta kan måhända också bero på att det här
hemma anses opportunt att framhäva de senare.
Det är värdefullt, att förf. ofta gör jämförelser med våra
förhållanden. Givet är, att de utländska förebilderna icke
alltid passar i vårt land. Den långt utbyggda sjukvården
här är t.ex. en faktor att räkna med. Den medför, att de
anställda här hemma icke behöver hysa så stor ängslan
för sjukdom, som ofta tycks vara fallet i andra länder, där
sjukdom ofta kan medföra långt svårare ekonomiska
följder för den drabbade eller hans familj.
Av intresse är att erfara, att testningen, som mycket
diskuterats i vårt land, icke synes övervärderas i USA. Från
ett företag, som var känt för en utomordentlig
personaladministration, framhölls, att de psykologiska
lämplighetsproven måste betraktas endast som en mindre detalj i
anställningsproceduren. Företaget hade dock goda
erfarenheter av dessa prov.
Boken bör intressera personalchefer av alla grader och
rekommenderas till studium av alla, som har med
personalfrågor att skaffa. Det vore glädjande, om den kunde
bidraga till att öka intresset för dessa frågor i vårt land,
icke minst inom större statliga och kommunala företag.
C-H von Hartmansdorff
Elektroteknisk handbok, bd 3:
Högspänningsanläggningar och distribution, 3:e uppl., redigerad av J Körner †,
C Beck-Friis †, E Lundström & T Malmström. Natur och
Kultur, Stockholm 1950. 569 s., 523 fig. 220 kr. (komplett
i 5 delar).
Detta tredje band har getts ut i en tredje omarbetad
upplaga. Det innefattar högspänningsanläggningar och
distribution. Början göres med en teoretisk behandling av elektrisk
kraftöverföring och högspänningsteknik, varefter följer en
redogörelse för svenska lagar och förordningar inom
området samt kapitel rörande praktisk tillämpning vid lokala
anläggningar av olika slag, kraftledningar, traktion och
fartygsdrift.
Innehållet är i stort sett av högsta klass men jag skulle
dock gärna ha sett en mera genomgripande modernisering
i samband med omarbetningen. Detta gäller främst
avsnitten om strömbrytare, reläskydd och ställverk, där
utvecklingen gått raskt under de senaste åren.
Snabbåter-inkoppling beröres flyktigt och man får den uppfattningen,
att den har intresse huvudsakligen för högspända över-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
