- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 81. 1951 /
186

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 10 mars 1951 - Extraktiv destillation, av Karl-Axel Melkersson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

186

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 5. Fasjämviktsrclationerna blandning—tillsats vid
ex-traktiv destillation; x blandning i återstod, Xß blandning
i destillat räknade i moldelar; övriga beteckningar som i
fig. A; varje trappsteg i konstruktionen mellan arbetslinjer
och jämviktskurva motsvarar en teoretisk botten.

Fig. A. Förhållanden i huvudkolonnen;
vid beräkning av teoretiskt bottenantal
används arbetslinjer för
återvinnings-sektionen vid Ad, för extr aktiv
sektionen vid Ae och för avdrivarsektionen
vid Aa; dessa linjers ekvationer i ett
x, y-diagram blir

A a ■ yd = (/ — SßlV) Xa + y(1 — *«)

Ae:y, = (/ + SBlV)xe + ^(/-x.)

g

Aa:ya = {1 + SßlV) Xa— y(l— Xa)

där x är blandning i vätskefas och g
blandning i ångfas, räknade i moldelar;
index gäller a avdrivarsektionen, c
ex-traktivsektionen och å
återvinningssektionen; B är blandning i återstod, 1) är
destillat, Sß tillsats i återstod, Sß
tillsats i destillat, V ångor i kolonnen,
räknade i mol/h.

liga mängd tillsats behövs för separeringen vid
ett visst bottenantal.

Ökar man återflödet utöver minimivärdet,
måste även tillsatsmängden ökas för att samma
separering skall uppnås. En sådan ökning är
oekonomisk, då både värmeåtgång och
tillsatsförbrukning växer räknat per viktenhet destillat.
Det ekonomiskt fördelaktigaste värdet på
åter-flödsförhållandet ligger något under
minimivärdet. I detta fall blir nämligen kostnaden för en
återflödesökning lika med besparingen genom
minskad tillsatsmängd. Emellertid måste man
alltid tänka på att hålla tillsatskoncentrationen
så hög, att två vätskefaser ej kan uppstå på
kolonnens bottnar, ty detta kan lätt medföra
flödning, i synnerhet om de båda vätskefaserna
har olika specifik vikt8-23.

Tillflödenas termiska tillstånd

Införs blandningstillflödet vid daggpunkten, får
man samma a-värde ovanför och nedanför
tillflödesbottnen. Är däremot tillflödet i vätskeform
vid koktemperatur blir tillsatskoncentrationen
under denna botten avsevärt lägre än över den,
varigenom a-värdet blir lägre i
avdrivningssek-tionen. Vid beräkning av denna måste man
därför använda en jämviktskurva för blandningen,

som i McCabe—’Thieles diagram ligger betydligt
närmare diagonalen, dvs. den räta linje, som går
genom origo och bildar 45° vinkel med positiva
X-axeln. Då både jämviktskurva och arbetslinjer
ligger över diagonalen, tenderar avståndet mellan
dem att minska, och antalet steg i
trappstegskonstruktionen att öka.

Man kan alltså vänta, att erforderligt
bottenantal i avdrivningssektionen skall bli större. På
grund av nedflödets ökning kommer emellertid
även arbetslinjen närmare diagonalen, vilket
delvis kompenserar a-värdets minskning. Man bör
dock alltid välja tillflöde i ångform, om icke
särskilda omständigheter, såsom värmeutbyte
mellan tillsats och tillflöde, kolonnens reglering osv.,
bättre skulle tillgodoses med ett tillflöde i
vätskeform2- 27.

Den extraktiva destillationen skiljer sig högst
avsevärt från en vanlig fraktionering i
värmetill-förselhänseende. En stor del av det för den
extraktiva destillationen nödvändiga värmet fin-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:49:31 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1951/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free