Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 10 mars 1951 - Sveriges varvsindustri, av N Lll - Hur långt geologin har hunnit, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 mars 1951
191
Fig. 1. I Sverige sjösatt handelstonnage,- 1 OOO-tal brt,
––o/o av världens sjösatta tonnage 1918—1949 (enl.
Lloyd’s Registers statistik).
Reparationsverksamheten har alltid utgjort en betydande
del av varvens totala produktion, under 1930- och
1940-talen genomsnittligt ungefär en tredjedel, tidigare ännu
mera. Under depressionsåren 1923 och 1933
representerade dessa arbeten över hälften av totala produktionen.
Den omständigheten att reparationsarbeten under dåliga
tider icke följt nybyggnadsverksamhetens tillbakagång har
för varvsindustrins vidkommande haft en
konjunkturutjäm-nande verkan, vilket också klart framgår, om man jämför
fluktuationerna i varvsindustrins produktionsvärde och
sysselsättningsvolym (fig. 2) med variationerna i sjösatt
handelstonnage (fig. 1). En jämförelse ger vidare vid
handen, att under det senaste världskriget, då det årliga
sjösatta tonnaget betydligt reducerades, varvens totala
produktion och sysselsättning likväl i stort sett fortsatte att
stiga. Frånsett den roll, som härvid fartygsreparationerna
spelade, får detta sin förklaring i att produktionskurvan
på fig. 2 även omfattar arbeten för försvarets räkning.
Under kriget nybyggdes åtskilliga krigsfartyg av olika
slag varjämte betydande ombyggnadsarbeten på äldre
fartyg också gjordes.
Om man på fig. 2 jämför produktionsvärdeskurvan med
arbetstidskurvan, framgår att den förra stigit kraftigare
än den senare. Produktionsvärdet per timme och arbetare
har således ökat. Denna stegring, som framträdde redan
under 1920-talet, har varit särskilt märkbar under och efter
senaste kriget. Sålunda steg produktionsvärdet mellan 1939
och 1949 till det dubbla under det att ökningen i
arbetstimmar stannade vid 58 ’"/o.
Sveriges fartygsexport utgjorde redan på 1920-talet en
betydande del av den svenska fartygsproduktionen. Under
1930-talet utvecklades skeppsbyggeriet till en utpräglad
exportindustri, i det att icke mindre än i medeltal 58 °/o
av det nybyggda tonnaget exporterades. Efter avbräck
under sista kriget har fartygsexporten ökat både absolut
Fig. 2. Tillverkningsvärde i 1935 års priser (kurvan) och
antal arbetstimmar per är inom den svenska
varvsindustrin 1920—1949 (staplarna).
och relativt sett. Under 1949 exporterades icke mindre
än 74 ®/o av fartygsproduktionen, vilket motsvarar 6,6 %
av landets hela export. Att priset på svenskbyggda fartyg
fortfarande synes ligga ganska bra till belyses av
uppgifter från Det Norske Veritas, enligt vilka det svenska priset
för ett 20 000 tdw tankskepp i slutet av förra året låg 50 °/o
under det amerikanska, 33 fl/o under det franska, 20 %
under det norska och ca 10 ’/o under de danska och
brittiska priserna.
Enligt den senaste industristatistiken fanns det 1947 i
Sverige 153 skepps- och båtvarv med en sammanlagd
arbetsstyrka på över 22 000 man, vilket är mer än dubbelt
mot år 1915, såsom framgår av följande tabell:
År Antal
arbetsställen Antal; i
varvsindustrin arbetare i o/o av samtliga industriers [-Tillverkningens-] {+Tillverk- ningens+} saluvärde Mkr.
1915 65 8 700 2,3 27
1929 118 13 500 3,0 98
1939 143 16 200 2.9 170
1947 153 22 060 3,4 465
År 1947 uppgick som synes varvsindustrins
salutillverkningsvärde till 465 Mkr., eller 2,5 lo/o av samtliga svenska
industriers totala tillverkningsvärde.
Flertalet företag har mindre än 100 arbetare, och endast
hos 6 varv är arbetarantalet 1 000 eller däröver.
Fördelningen i grupper efter arbetarantalet år 1945 framgår av
tabellen:
Varv med Antal Antal Procentuell
arbetsställen arbetare fördelning
10 arbetare och mindre 80 391 2
11— 50 arbetare .... 54 1 173 6
51—100 arbetare .... 7 505 2
101—200 arbetare ____ 4 653 3
201—500 arbetare ____ 4 1 330 6
501—999 arbetare –– 3 2 292 11
1000 arbetare och mer .. 6 14 871 70
Totalt 158 21 215 100
Arbetarantal över 500 hade följande varv 1949:
AB Götaverken, Göteborg .............. 5 000 arbetare
Kockums Mek. Verkstads AB, Malmö .... 4 000 arbetare
Eriksbergs Mek. Verkstads AB, Göteborg .. 2 800 arbetare
AB Lindholmens Varv, Göteborg ........ 1 300 arbetare
öresundsvarvet AB, Landskrona ........ 1 000 arbetare
AB Oskarshamns Varv, Oskarshamn .... 1 000 arbetare
Helsingborgs Varfs AB, Hälsingborg...... 800 arbetare
Uddevallavarvet AB, Uddevalla .......... 700 arbetare
AB Finnboda Varf, Stockholm .......... 500 arbetare
De tre förstnämnda "storvarven" sysselsatte 1949
tillsammans över hälften av den svenska varvsindustrins totala
arbetsstyrka och deras sammanlagda fartygsleveranser
utgjorde 82 »/o av landets totala (Index dec. 1950). N Lll
Hur långt geologin har hunnit. Vid början av detta
sekel hade geologerna kunnat påvisa, att vår planet hade
genomlidit en lång historia av långsamma förändringar
med flera på varandra följande perioder av erosion,
sedimentering och bergbildning. Man uppskattade jordens
ålder till minst hundratals miljoner år men hade ingen
möjlighet att göra några noggrannare bestämningar
varken av jordens ålder eller av längden av de fyra perioder,
i vilka man hade indelat dess historia.
Det var först sedan geologerna i början av detta
århundrade hade börjat ingå ett intimare samarbete med kemisten,
fysikern och astronomen som den geologiska vetenskapen
kunde föras framåt ytterligare några steg. Det största steget
togs kanske när det blev möjligt att få fram en tämligen
noggrann tidsskala genom mätning av de olika bergarter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
