- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 81. 1951 /
202

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 10. 10 mars 1951 - Böcker - Betongfagmannens håndbok, av Karlerik Savén - Telegrafonen og den traadløse og opfinderparret Valdemar Poulsen og P O Pedersen, av Torsten Althin - German-English technical and engineering dictionary av W S - Viertalig technisch woordenboek, av Nils Fr. Etterling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

202

TEKNISK TIDSKRIFT

motsvarigheter till bokens teoretiska kapitel medför, att
den knappast kan räkna på någon större spridning här i
landet. Karlerik Savén

Telegrafonen og den traadJøse og opfinerparret
Valdemar Poulsen og P O Pedersen, av Absalon Larsen.
Ing.-vidensk. Skr. 1950 nr 2. Teknisk Forlag, Köpenhamn
1950. 305 s., ill. 28 dkr.
Nu vet man åtminstone vem som var Danmarks förste
radiolyssnare, kanske till och med den förste
radiolyssnaren överhuvudtaget. Det var den även i svenska
bryggarekretsar välkände direktören Einar Dessau, Tuborgs
Bryggerier. Detta kan givetvis i dag synas vara ganska
oväsentligt att konstatera, men för honom var det ett
fascinerande äventyr för mer än 40 år sedan, då ban som
ung gymnasist lyssnade på grammofonmusik, sänd
olovandes på radiovågor av Peter Jensen från Lyngby
experimentstation för trådlös ljudöverföring. Men om det var
spännande för mottagaren så var detta belt visst ett intet
mot vad det var för dåtidens kämpande män inom
trådlös telegrafi och telefoni, de båda danskarna Valdemar
Poulsen och P O Pedersen, hos vilka den tjugoårige Peter
Jensen var en företagsam assistent.

Det är utmärkt att det nu finns en bok om Poidsen
och Pedersen, deras mångåriga, idérika tekniska samarbete
och deras liv och personligheter. När man läser om delta
säger man sig: ligger allt detta blott 50, 60 år tillbaka i
tiden? Man frågar sig också, vad har inte allt detta
medfört för miljoner människor? En lavin sattes igång,
givetvis icke alldeles enbart av dessa bägge män, men av den
tidens teknici och därvid icke minst av Danmarks två
stora P. Som svensk frågar man sig var har vi våra
landsmän? Ja, de var vid den tidpunkten pionjärer på
starkströmsteknikens område — Jonas Wenström, Ernst
Danielson m.fl. — men för övrigt var det klent beställt.

I annat sammanhang har jag i Tekn. T. 1940 s. A 151
framhållit att det är nyttigt och nödvändigt att ha reda på
vad danska vetenskapsmän och teknici uträttat. Detta vill
jag gärna upprepa i detta sammanhang, ty vi svenskar
glömmer så lätt bort det för våra egna pionjärer och
stormän.

Absalon Larsens bok är mer spännande än en
detektivroman därför att verklighetens kalla fakta i kampen för
teknikens framsteg alltid vida överträffar även den mest
fantastiska skrivbordsdikt. Förf. har i ett förord, mera
öppet än som är vanligt, deklarerat vilken möda ban har
haft för att komma till rätta med sitt svårbehärskade
material och för att få sitt manuskript kritiserat på förhand
från olika håll. Perspektivet på händelseförloppet är kort.
Detta försvårar otvivelaktigt alltid en historikers syn på
det som passerat. Mitt intryck är att förf. lyckats i sitt
ärliga uppsåt att vara fullt objektiv och att få ut ur sitt
material det mesta möjliga i en för läsaren fullt njutbar
form.

Jag går här inte in på de många teletekniska områden
som behandlas i boken, ej heller på biografierna över de
båda pionjärerna av vilka jag har haft glädjen att träffa
och samspråka i historiska ting med den ena, nämligen
P O Pedersen. Jag skulle endast vilja rekommendera bl.a.
dem som i dag på sina kontor har ljudupptagnings- och
ljudåtergivningsmaskiner av elektrotekniskt slag att skaffa
och läsa boken. De skall då finna dels varifrån idéerna och
den praktiska utformningen kommer och hur gammal idén
är, dels att danskarna — klokt nog — insett dessa
apparaters möjligheter, men också deras begränsning.

Det är klart att man kan göra kritiska randanteckningar
i ett historiskt arbete av detta slag. På ial om Valdemar
Poulsens "sjungande ljusbåge" borde t.ex. enligt mitt
förmenande förf. ha riktat blicken på Bells fotofon år 1879.
Då hade man fått en ännu starkare känsla av hur
konsekvent och utan tankesaltomortaler den tekniska
utvecklingen går framåt. På liknande sätt borde även andra
tillbakablickar ha ytterligare vidgat perspektivet.

Boken är det andra häftet efter ett långt avbrott på grund
av kriget i utgivningen av Ingeniørvidenskablige Skrifter,
vilka utges gemensamt av Akademiet for de tekniske
vi-denskaber och Dansk Ingeniørforening. Det är att fastslå
som ett glädjande faktum att de danska motsvarigheterna
till vår Ingeniörsvetenskapsakademi och Svenska
Teknologföreningen ansett det vara med sin verksamhet förenligt
att låta utarbeta och utgiva en historisk återblick av sådan
omfattning och sådant värde som här är fallet. För min
del vill jag tyda detta som ett glädjande tecken på att
studiet av ingenjörskonstens historia börjar rycka fram
till en plats bland de historisk—vetenskapliga disciplinerna.
Om det är på något område som historien har lärdomar
att ge oss är det inom teknikhistorien. Där kan man få
grepp om fakta, idéer och problemlösningar som kan
ge nya impulser och den uppmärksamme läsaren bör
kunna lära åtskilligt av framgångar och misstag både ur
teknisk och kommersiell synpunkt. Och det borde betyda en
hel del. Torsten Althin

Gemian-English teehnical and engineering dictionary,

av Louis de Vries. McGraw-Hill, New York—London
1950. 928 s. 20 $, 120 sh.
Detta lexikon omfattar ca 125 000 ingångsord — ett för
en teknisk ordbok mycket stort material. Förf. är
professor i moderna språk och har tidigare utarbetat bl.a.
en tysk-engelsk och en fransk-engelsk vetenskaplig ordbok.
Då han började samla material för det nu föreliggande
verket, tog han kontakt med ett antal civila och militära
forskningscentraler. Det visade sig då, att i många av
dessa hade enskilda forskare, bibliotekarier och
översättare gjort upp åt sig privata ordlistor, vilkas storlek
varierade från några hundra upp till över femtusen ord, som
icke förekom i någon tryckt ordlista. Alla dessa
ordsamlare var ivriga att få hjälpa till, och ordboken är sålunda
egentligen resultatet av ett grupparbete av ett stort antal
specialister inom forskning, högskolor och industri. Detta
har gjort bl.a. att terminologin även från de nyaste
tekniska områdena — radar, elektronik, television,
reaktionsdrift — är mycket väl företrädd i boken. För innehållets
vederhäftighet borgar utom förf. de över sextio
medarbetare — specialister inom olika fack — som finns nämnda
i boken.

För svenska tekniker kan boken vara till nytta vid
studium av tysk litteratur kanske främst bland den yngre
generationen, som är rätt obekant med tyska termer på
teknikens nyaste områden, men känner de engelska. W 5

Viertalig technisch woordenboek — nederlandsch.
engelscli, fransch, duitseh, av A VissiER. Hoofdbestuur der
P.T.T.. Haag 1947—48. 324 s.
Den holländska Post-, Telegraf- och Telefonförvaltningen
har utgivit en teknisk ordbok, omfattande ca 9 000
fyr-språkiga fackuttryck, huvudsakligen på telegraf-,
telefon-och radioteknikens område. Boken omfattar dels en
hol-ländsk-engelsk-fransk-tysk parallellupplaga om 324
fyrspaltiga sidor, dels en engelsk-holländsk (188 sidor), en
fransk-holländsk (174 sidor) och en tysk-holländsk (187
sidor). Dessutom har en holländsk-spansk och en
spanskholländsk upplaga i stenciltryck utgivits.

Ordboken innehåller en mängd intressanta uttryck, som
ej kan återfinnas i den av Union Internationale des
Télé-communications utgivna "Ordbok för
fjärrförbindelseväsendet" (Bern 1940—41) i
fransk-tysk-engelsk-spansk-italiensk-portugisisk-rysk-svensk parallellupplaga, vilket
gör den till ett värdefullt komplement till denna senare
ordbok.

För övrigt är ordboken mycket klart och redigt uppställd,
trots att den saknar illustrationer och att definitionerna är
få och kortfattade. Den är närmast utgiven för PTT:s
tekniska personal men är utan tvivel till nytta även för alla
dem, som läser holländsk facklitteratur. Till tjänst för
dessa må nämnas ytterligare en nederländsk elektroteknisk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:49:31 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1951/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free