Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 24 mars 1951 - Tid- och arbetsstudiernas utveckling till MTM-metoden, av Richard M Crossan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 mars 1951
237
Tid- och arbetsstudiernas utveckling
till MTM-metoden
Mr. Richard M Crossan, Pittsburgh
Ett av huvudsyftena ined arbetsstudier är att
minska den arbetsmängd, som erfordras för att
uppnå ett syfte vilket som helst.
Levnadsstandarden i världen är numera relativt hög endast
därför att vi har bättre metoder att utföra saker
än vi liade för låt oss säga 50 år sedan. Bilen,
järnvägen, räknemaskinen och fräsmaskinen är
helt enkelt förbättrade metoder för att göra
viktiga operationer, och i framtiden kommer vår
levnadsstandard att höjas endast om vi fortfar att
förbättra våra metoder.
När arbesstudieingenjören går in i verkstaden
för att förbättra en metod, möter han emellertid
vanligen svårigheter. Hans arbete, som borde
välkomnas av alla, stöter på motstånd från arbetare
och ibland även från förmän. När vi analyserar
vad arbetsstudieingenjören gör, blir skälet för
detta klart. Då han försöker införa bättre
metoder, gör han ändringsarbete i stället för
ingenjörsarbete. Han arbetar som kritiker av en metod,
som redan fastställts, och hans arbete motarbetas
på grund av något som vi känt till i hundratals
år: att mänskliga varelser känner agg mot
förändringar. Vad arbetsstudieingenjören därför
bebehöver är ett sätt att fastställa den bästa
metoden att utföra en given uppgift, innan
arbetet påbörjas.
Vad menar vi nu med "den bästa metoden". Om
vi tänker på direkt lön, är den bästa metoden den,
som tar minst tid att fullfölja. Om
arbetsstudieingenjören skall jämföra effektiviteten hos flera
alternativa metoder, måste han följaktligen på
något sätt kunna fastställa den tid, som
erfordras, för att fullfölja var och en av dessa olika
metoder.
I det föregående har det enda tillgängliga sättet
att jämföra metoder varit tidsstudier, för vilka
använts antingen stoppur eller filmbilder.
Filmbilder har använts mycket litet, därför att de är
utomordentligt dyrbara, att klockstudier har
visat sig otillfredsställande av flera andra skäl.
Antag, att arbetsstudieingenjören önskar jämföra
fyra möjliga metoder för att utföra en operation.
Han måste då först iordningställa arbetsplatser-
Föredrag i Föreningen Sveriges Arbetsstudiechefer den 10
november 1950.
658.54
na och ordna med utrustningen. Därnäst måste
han träna fyra arbetare att utföra de olika
arbetena på en tillfredsställande arbetsnivå, och
slutligen måste han göra tidsstudier av de fyra
arbetarna, och bedöma dessa studier för att jämföra
dem med en normalprestation. Det är detta sista
steg, som i vissa fall gör tidsstudier värdelösa
såsom jämförelsebasis. Även en mycket tränad
arbetsstudieman kan endast sällan värdera
prestationen med större noggrannhet än dt 5 %, och
variationer med ± 10 % påträffas mera normalt.
Om de alternativa metoder, som övervägs, skiljer
sig med 20 % från varandra eller mindre, är det
följaktligen god utsikt till att den minst
effektiva metoden synes vara den bästa. Om en
exakthet av 20 % skulle synas betydelselös, så låt oss
komma ihåg, att många förhandlingar mellan
fackföreningar och företag har resulterat i
löneändringar av 5 % eller mindre.
Av denna diskussion framgår tydligt, att
arbetsstudieingenjören behöver någon anordning som
eliminerar de problem i fråga om "human
relations", vilka står i samband med
korrektions-metoderna, genom att sätta honom i stånd att
jämföra metoder för förbättrandet av
produktionen utan att träna arbetare och utföra
operationerna och utan att göra tidsstudier som fordra
en bedömning av prestationen. Det var dessa
problem som direkt ledde till utvecklingen av
MTM.
Hur MTM kom till och vad det är
För omkring tio år sedan påbörjade Methods
Engineering Council, Pittsburgh, ett vidsträckt
program för förbättrande av metoderna inom en
av de största fabrikerna i USA, vilket resulterade
i besparingar i direkta arbetskostnader av över
3 Mkr/år i enbart en avdelning. Programmet
uppväckte emellertid så mycket missnöje bland
arbetarna, att vi betvivlade att det var värt att
fortsätta med att förbättra metoderna, eftersom
nästan varje ändring skapade missnöje mellan
pqrterna. Följaktligen började vi undersöka vad
metodingenjören verkligen behövde, vilket
befanns vara ett sätt att jämföra metoderna före
påbörjandet av tillverkningen. Vid denna tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
