Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 7 april 1951 - Böcker - An approximate method for the determination of the increase of maximum lift on thin profiles due to trailing edge flaps - Esseltes ABC-regler, av W S - Insänt: Gör vi vårt bästa? av Tore Lundén - Rättelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288
TEKNISK TIDSKRIFT
An approximate method for the detennination of the
inerease of maximum lift ön thin profiles due to
trail-ing edge flaps, av H O Palmie & S Stark. KTH Aero
TN 18. KTH Inst. Flygtekn., Stockholm 1950. 9 s., 7 fig.
För en tunn vingprofil har den främre
stagnationspunkten ett bakre gränsläge, som är bestämmande för profilens
maximala lyftkraft. Experiment har visat, att detta
gränsläge kan antas vara oberoende av klaffutslag vid profilens
bakkant.
På detta antagande grundar sig den i föreliggande rapport
beskrivna metoden att bestämma den maximala
lyftkraften på tunna vingprofiler med bakkantklaff. Metoden
förutsätter kännedom om profilens maximala lyftkraft
utan klaff samt ändringen av nollriktningen på grund av
klaffutslaget. För "enkel" bakkantklaff, försedd med
effektiv gränsskiktsbortsugning vid klaffleden, kan
nollriktningen teoretiskt beräknas enligt potentialströmningsteorin. I
övriga fall förutsättes experimentellt underlag.
Metoden har kanske sitt huvudsakliga intresse därigenom
att experimentella resultat av klaffundersökningar utförda
på en godtycklig tunn vingprofil kan, vad det gäller
maximal lyftkraft, tillämpas på alla andra tunna vingprofiler.
(Självreferat.)
Esseltes ABC-regler, utgiven av AB J O Öberg & Son,
Eskilstuna 1951. 23 s., ill. 1 kr.
De flesta har väl någon gång erfarit hur svårt det är att
t.ex. placera in brev i alfabetisk följd enligt firma i
för-varingsmappen. Skall de Laval in på D eller L? Skall
Statens Institut för Folkhälsan in på S, I eller F? Skall AB
Svenska Metallverken in på S eller M (att det inte skall
in på A har man troligen på känn) ? De som yrkesmässigt
sysslar med dylik sortering har naturligtvis gjort sig vissa
regler att gå efter, men dessa har ofta inte varit tillräckligt
fasta för att medge en säker och snabb framplockning av
insorterade papper (jfr TNC-spalten, Tekn. T. 1950 s. 903,
966).
I föreliggande skrift publiceras ett på stor erfarenhet
grundat system för alfabetisk sortering av namn, vilket bör
ha alla möjligheter att bli allmänt använt. Skriften, som
inleds med en översikt över de viktigaste
förvaringshjälp-medlen och deras användning, förtjänar därför största
möjliga spridning bland sekreterare och arkivpersonal.
W S
Insänt
Gör vi vårt bästa?
I den redaktionella artikeln i Tekn. T. 1951 s. 232 berörs
några frågor av för industrin grundläggande betydelse.
Inte så att förstå att om dessa frågor ej bringas till en
snabb lösning, den svenska industrin kan tänkas ramla
ihop med ett brak liknande det som uppstod när
gjutformen för Sandöbron sjönk ner i Ångermanälvens djup,
men dessa frågors lösning skulle mer eller mindre kunna
liknas vid välbehövliga vitamin, utan vars närvaro
organismen för en mer eller mindre tynande tillvaro, för att
småningom vissna bort.
Den tiden torde för det stora flertalet industrier vara
förbi då självtillräckligheten var bärande princip för
arbetsprogrammet, och i mycket stor utsträckning bedrives en
målmedveten forskning med avseende på såväl
konsumtionen som produktionen. När det från exempelvis
lek-mannahåll har framförts kritik i ena eller andra
avseendet, har också industrins talesmän kunnat mobilisera en
ståtlig parad av dementerande prestanda. Men hur noga
man än försökt släta ut de uppjagade anletsdragen, lyckas
man inte helt dölja den kärna av irriterande sanning som
ligger i dessa olika kritiker.
Bland tekniker finns en grupp av vägröjare som med
briljans och entusiasm för utvecklingen vidare. För dem
är tekniken något av livsinnehåll, och när man går dem
inpå livet beträffande dessa påtalade oegentligheter, kan
de också med all rätt hänvisa till att allt detta är avarter
och missbruk. Det ligger i sakens natur att vägröjarna inte
skall uppehållas av dessa mindre trivialiteter.
Den stora massan tekniker torde emellertid knappast
kunna inräknas i detta tekniska toppskikt. Det stora
flertalet utgöres utan tvivel av oss vanliga nummerhästar,
som ambitiöst och kanske t.o.m. mången gång rent av
överlägset utför de oss av de yttre omständigheterna
förelagda arbetsuppgifterna. Omständigheterna är i detta fall
t.ex. företagsledning, marknadskrav, tillgänglig utrustning,
tradition och liknande. I synnerhet inom svensk industri
spökar en faktor som kan verka försvårande, nämligen de
av exportmarknadsförhållandena framtvingade
kompromisserna.
Men lika väl som vi nummerhästar bör hälsa med
tacksamhet den inspirationskälla som konkurrensen utgör, bör
vi också utnyttja den förmån som närvaron av en fri
kritik utgör. Hur ofta har vi inte sett exempel på en
fullständigt oförklarlig surmulenhet inför mer eller mindre
vederhäftiga anmärkningar på egenskaper hos
förbrukningsvaror, t.ex. nu senast en tillrättaläggande intervju med ett
par talesmän för nylonstrumpindustrin i Sverige.
Men vart kommer man med allt detta? Har teknikerna
gjort sig möda att ta upp kritiken till objektiv granskning,
och har vi försökt att systematiskt studera sanningshalten
i den mångordiga argumentering som kommer från
försäljningsledet? Det är inte tänkbart att en saklig
granskning i vissa fall skulle få oss att lägga oss vinn om att göra
klart för distributionen, hur liten tyngd man i en del fall
har anledning tillmäta dess med starkt patos framförda
sanningar.
Så snart det rör sig om smakfrågor blir teknikern i
gemen skygg som en gasell och vågar inte ge sig in i debatt.
Trots allt skulle jag vilja dra fram ett exempel, där jag
tangerar detta område. Så t.ex. torde det vara odiskutabelt
att tapetfabrikanterna i de många gånger utmärkta
kollektionerna även tillhandahåller tapeter som med säkerhet
ligger under smakens lågvattenmärke. Vid en diskussion i
frågan mellan skål och vägg fick jag en gång det svaret,
att man måste möta marknadens efterfrågan. En
oförstående tycker dock det är ganska märkligt, att när det gäller
pris- och marknadsfrågor kan branschorganisationen
diktera, men därutöver existerar som regel endast föga av
utvecklande samarbete.
Ytterligare exempel skulle kunna nämnas för att sätta
frågan om vi verkligen gör vårt bästa under debatt. Må en
tvivlets Tomas sporra nummerhästarna till att ge sig i kast
med en grundlig självrannsakan, och måtte en trons
hö-vitsman i Kapernaum stå oss bi när det gäller att övertyga
de merkantila intressena om det ovisa i att slakta
guldhönan och det på lång sikt lämpliga i att arbeta fram i alla
avseenden goda produkter. För vårt land är också detta
den enda väg som i det långa loppet kan förväntas leda
till framgång. Vi saknar förmånen av de stora seriernas
produktionsmedel, men all erfarenhet visar att vi kan
finna ett verksamhetsfält där kvalitet och
ändamålsenlighet är riktmärken och som vi har förutsättningar att
bemästra.
Ovanstående lilla utgjutelse skulle jag vilja låta utmynna
i en uppmaning till Svenska Teknologföreningen att ta
initiativ till en vidare diskussion av dessa frågor. Det finns
många uppslagsändar av skiftande slag för olika branscher
och just i ögonblicket kanske inte minst en fråga av
nationalekonomisk räckvidd, nämligen slöseriet med
nyttigheter inom det kommersiella livet. Töre Lundén
Rättelse. I uppsatsen "Extraktiv destillation" i Tekn. T.
1951 h. 10 står på s. 182, vänstra spalten, sista stycket:
"Förhållandet mellan praktiskt och teoretiskt bottenantal
är alltså i regel mindre än 1". Det skall vara:
"Förhållandet mellan teoretiskt och praktiskt...".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
