Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 14 april 1951 - Metod att mäta bergtryck, av Gotthard V A Gustafsson och Åke Wirstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1U april 1951
299
Reslstansändrinq
A
100 T
Fig. 3. Resistansändringar vid
mät-serie 1.
Punkt nr 1 2
varandra oberoende mätningar av töjningen i blockets
mittlinje. Ur en av dessa mätningar kan granitens
elasticitetsmodul E beräknas, och denna kan sedan användas för
uträkning av de belastningskrafter, som de övriga
mätningarna angivit. Ur mätningen i punkterna 1 och 11 vid
70 t last i mätserie 1 beräknas E på följande sätt.
Påkänningen blir
70 000
o —
24,5 • 24,5
och medeltöjningen
116,7 kp/cm2
135
£ i= 3,37 • 10"6 • —1= 227 • 10"6
där 3,37 • 10"6 är en konstant innehållande mätlådans
känslighet och trådtöjningsgivarnas givarfaktor. Härur fås
elasticitetsmodulen
E = - e= 0,51
e
106 kp/cm2
Mätningarna vid 30 tons last ger ett något mindre värde
på E, nämligen
0,49- 10a kp/cm2
Det är möjligt, att E växer med belastningen, men
mätnoggrannheten är icke tillräcklig för att säkert avgöra, om
så är fallet. Mätningar med longitudinella svängningar och
med böjsvängningar på prov uttagna ur det här uppmätta
granitblocket har givit E-värden mellan 0,38 • 106 och
0,54 • 100, av vilka de flesta ligger kring 0,49 • 100. De med
hjälp av E-värdet 0,51 • 10® för de olika givarparen beräk-
Resistonsändnng
a
100
nåde belastningarna jämförda med de pålagda
belastningarna 30, 50 och 70 t har sammanställts i följande tabell.
Påkänningarna erhålles genom att dividera lasten med
tvärsnittsytan 600 cm2. Som synes överensstämmer
resultaten ganska väl med varandra.
Punkt Mätserie 2 Mätserie 3
nr 30 t 50 t 70 t 30 t 50 t 70 t
1 + 11 31,1 49,7 69,5 31,6 51,3 71,0
2 + 12 31,1 50,2 70,5 32,6 51,8 71,6
3 + 13 31,6 49,7 70,5 32,1 51,3 70,5
4 + 14 31,6 49,7 70,0 32,1 51,3 70,0
5 + 15 31,6 50,2 70,0 32,6 51,8 71,0
6 + 16 31,1 49,7 69,5 31,6 51,3 69,5
7 + 17 31,6 51,3 71,0 32,1 52,3 72,1
8 + 18 31,1 50,2 70,5 32,6 51,8 71,0
9 + 19 28,5 47,1 69,5 30,6 49,7 68,4
10 + 20 29,5 47,6 67,4 30,0 49,2 67,4
Slutsatser
Det tillförlitligaste sättet att mäta bergtryck enligt denna
metod skulle vara, att man slipar en plan yta på
mätställe^ klistrar och fuktisolerar två eller flera givare
vinkelrätt mot varandra och mäter deras resistanser; borrar
ut en bit av bergväggen med givarna; slipar denna bit så
att man erhåller en parallellepiped med kanterna parallella
med givarnas längdaxlar och belastar denna provbit med
så stora laster, att givarnas resistanser når sina tidigare
uppmätta värden. Dessa belastningar ger genom division
med belastade tvärsnittsytor de påkänningar i mätriktning-
Fig. 4. Resistansändringar, X vid
mätserie 2, o vid mätserie 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
