Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 16. 21 april 1951 - Nybyggen - Hungry Horse-dammens planläggning och utförande, av G Lbg - »Comet» moderniseras, av sah - Ny stad, av Stig Nordqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1U april 1951
335
41 kp/cm2 tryck. Huvudspänningarna blir maximalt 55,2
kp/cm2 tryck och 2,3 kp/cm2 dragning.
Under byggnadstiden ledes flodens vatten, max. 1 140
m8/s genom en 95 m2 omloppstunnel. För reglering utföres
tre tuber, 2,45 i diameter, genom dammens lägre del och
genom luck- och ventilhus till avloppet. Såsom
bräddavlopp har från ett "glory-hole"-intag vid högra landfästet
sprängts en lutande avloppstunnel. Intaget har 19,5 m
diameter och 3,65 m höjd över botten. Avbördningen skall
regleras med en sluten, vattentät, flytande ringformig
lucka, vars höjdläge beror av dess vatteninnehåll. Den
styres av dubbla ringar, som ansluta till grindar,
förankrade i luckkammarens betongväggar. Luckans
inner-och ytterkanter tätar mot betongtröskeln. Konstruktionen
hålles isfri genom luftutblåsning runt om i vattnet.
Utformningen av luckan och betongtröskeln har
utexperimenterats med modellförsök. Avloppstunnelns lutning
studerades i ekonomiskt avseende. Att minska diametern med
djupet ansågs icke lönande, enär formkostnaden ökade
mer än vad sprängnings- och betongkostnaderna minskade.
Tunnelns krökningsradier valdes efter hjdrauliska prov.
Fem tuber med 4,1 m diameter leder drivvattenmängden
till spiralerna för 105 000 hk turbinerna. Turbinerna har
konstruerats för normalt 174 m vattentryck inkl.
vattenslag och för except, 205 m tryck vid 4 s-stängningstid.
Plåtbeklädnaden, vars tjocklek varierar från 9/19" till 1B/19",
bestämdes med hänsyn till att alla längsgående fogar
rönt-genundersökts. Intagsluckorna, 4,1 X 5,75 m, är nitade och
bultade stålkonstruktioner och manövreras hydrauliskt.
Tätning skall erhållas vid alla fyra kanterna med
dubbel-flänsiga gummibulblister mot rostfria, fastgjutna
stålskenor. Grindarna, monterade på hjul, utföras av
korro-sionshärdigt stål. Luckorna lyftes 6,9 m. Vid stängning tar
de första 6,6 m l®/4 min, återstående 0,3 m tar 4 min.
öppnandet tar sammanlagt 12 min.
I laboratorium har ingående studerats betongens
blandningsproportioner, tryckhållfasthet, elasticitet,
bindningsvärme, volymförändringar, täthet och beständighet. Såsom
resultat härav inblandas såsom utdrygning av cementet
i betongen flygaska, soin avskilts med elfilter eller
centrifugering från industriernas stenkolsrök. Härigenom ernås
betydande besparing av cement, lägre kostnad, ökad
arbel-harhet, minskad risk för separering, mindre
värmeutveckling och större täthet. Hårdnandet går långsammare, men
med 30 ®/o asktillsats blir betongens tryckhållfasthet inom
ett år högre än om uteslutande cement använts.
På grund av dammens stora basbredd, 96 m, erfordras
en längsgående fog. Kylrör har inlagts mellan varje 1,25 m
gjutskikt och består av tunnväggiga stålrör med 1"
utvändig diameter, utplacerade med 0,9 m centrumavstånd. De
tvärgående fogarna har 24 m inbördes avstånd och är
försedda med förtagningar. I den längsgående fogen har
blocken förskjutits vid var 15 m. Betongens gjuttemperatur
är tillräckligt låg under bela året utan användande av is
eller nedkylt grus. Temperaturstegringen efter gjutningen
kontrolleras i kylvattnet. Groutning i dilatationsfogarna
företas vid kallt väder då betongen kan kylas till + 3°C.
Avloppstunnelns utsprängning började med en golvort
27 X 3,3 m. Härifrån sprängdes tunneln till full sektion på
sju ställen till 5,4 m längd på 33 m avstånd.
Färdigsprängningen kunde därefter drivas från flera platser på en gång
med 15 m långa borrhål, 1 s/4" i diameter. I den lutande
tunneln rasade stenmassorna ned till botten, varifrån de
av en transportabel krän med en 1,5 m8 skopa släpades ca
60 m till en lastficka över dumpvagnar. Antalet borrhål
var i den mindre, horisontala delen av tunneln 23 och i
den lutande delen 38. Vid sprängningen gick skotten först
intill golvorten, sedan i tur och ordning till de yttersta.
Härigenom erhölls minsta möjliga mängd överberg och en
jämn bergyta. Tunnelns 21 000 m8 togs ut på 6V2 månad.
Omloppstunneln för vattenavbördningen under
byggnadstiden dimensionerades för 1 100 m8/s vid 13 m
fångdamms-höjd. Den skall stängas före vårfloden 1952.
Under 1950 har gjutits 690 000 m8 betong, 1951 skall
gjutas 920 000 ms och återstoden 1952. (Anordningarna för
blandning och transport är beskrivna i Tekn. T. 1949
s. 662, 1950 s. 842.) De tre huvudlinbanorna transporterar
5 500 m3 betong per 20 h dag. För dammen användes
6,1 m3 fyrkantiga transportbyttor. Vid gjutningen sprides
betongen i 50 cm lager över blockets hela yta, vilket
upprepas tre gånger. Varje lager vibreras med tvåmans
vibra-torer. Nygjuten betong hålles fuktig i tre veckor eller tills
nästa lager gjutes (L G Puls & C F Palmetiier i Civ. Engng
dec. 1950). G Lbg
"Comet" moderniseras. Det brittiska reaktionsdrivna
passagerarflygplanet De Havilland "Comet" (Tekn. T. 1949
s. 636, 1950 s. 146) var aldrig avsett för långdistanstrafik,
t.ex. över Atlanten, utan, såsom dess provfärder har visat,
för snabbturer inom Europa.
Man planerar emellertid nu att ersätta flygplanets fyra
"Ghost"-motorer med kraftigare turbiner av axialtyp, t.ex.
Armstrongs Siddeley "Sapphire" eller Rolls Royce "Avon",
varigenom dragkraften per motor skulle ökas från 2 350
till 3 150 kp. Genom den nära 50-procentiga ökningen av
den tillgängliga effekten ökas flygplanets fart, varjämte
axialturbiner har gynnsammare bränsleförbrukning än
cen-trifugaltypen. Båda dessa faktorer kommer att avsevärt
öka flygplanets räckvidd.
Härutöver planerar man att inmontera ytterligare
bränsletankar i vingarnas framkant. Resultatet skulle därmed bli
ett i verklig mening interkontinentalt flygplan. Detta skulle
möjliggöra direktflygning London—New York på 7—9 h
beroende på vinden, vilket innebär en halvering av
nuvarande tider (Mechan. Engng febr. 1951). sah
Ny stad. Av de nya städer, som nu håller på att byggas
i Storbritannien (Tekn. T. 1951 s. 155) är flera betingade
av den decentralisering, som rekommenderades i
regionplanen för London 1944. Decentraliseringen föreslogs ske
genom utflyttning av delar av Londons befolkning och
funktioner till drabantstäder, belägna på lämpligt avstånd
från staden. En sådan drabantstad skulle förläggas till
Stevenage, ca 45 km norr 0111 London. Det tilltänkta
området inrymde tidigare omkring 6 500 invånare. Den nya
släden skulle slutgiltigt komma att få en befolkning 0111
60 000 personer.
I början av 1946 uppgjorde Ministry of Town and Country
Planning ett första förslag till generalplan; i november
samma år fastställdes planområdet att omfatta ca 2 440 ha.
I augusti 1947 kontrakterades den första
byggnadsentreprenaden (envåningshus i aluminium). Två år senare i augusti
1949 färdigställdes det slutliga generalplaneförslaget, enligt
vilket den totala stadsarealen utgjorde ca 1 780 ha (inkl.
80 ha golfbanor!) av det lokala planeringsorganet och
inlämnades till Ministry of Town and Country Planning för
granskning; i november publicerades generalplanen i
bokform, "Stevenage New Town". Ministeriets godkännande
lämnades i februari 1950.
I juni 1950 hade ca 80 000 £ lagts ned i
anläggningsarbeten och ungefär 60 000 £ i husbyggnadsarbeten.
Följande månad hade 400 ha markareal tagits i bruk varjämte
24 bostadshus av olika typer och en skola för 450 elever
var färdigställda. Samtidigt var under uppförande 110
villor och radhus, 112 hyreslägenheter, en skola för 360 elever
och ett ungkarlshem, omfattande 19 byggnader, för 200
byggnadsarbetare. Antalet sysselsatta i dessa arbeten var
225, varav 130 i anläggningsarbeten och 95 i
husbyggnadsarbeten.
Under förutsättning att balans erhålles mellan
utbyggandet av industrier, skolor, butiker osv. å ena sidan och
bostäder å den andra, är avsikten att under de närmaste åren
inflyttning skall möjliggöras i följande omfattning: 1951
1 300 personer, 1952 ytterligare 4 000 (totalt 5 300)
personer, och 1953 ytterligare 3 400, dvs. totalt 8 700 personer
(Archit. J. 31 aug. 1950). Stig Nordqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
