Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 16. 21 april 1951 - Böcker - Lexikon der Physik, av Mats Hultin - Similarity laws for hypersonic flow - Wind tunnel interference due to lift for delta wings of small aspect ratio - Systematic tests with models of cargo vessels with δpp = 0,575, av I Asplund - Götaverken Diesel Engines - Uddeholms AB - AB Erik Bohlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
338
TEKNISK TIDSKRIFT
åldras. Denna anmärkning träffar emellertid all
naturvetenskaplig litteratur. För övrigt finns stora områden inom
fysiken, där data, definitioner och satser har hållit sig i
20 år och längre. Om hänsyn tas till detta och att lexikonet
är begränsat såväl till omfång som pris, och artiklarna
dessutom är välskrivna och överskådligt uppställda, kan
det enligt min åsikt väl rekommenderas för såväl bibliotek
som privatpersoner. Mats Hultin
Similarity laws for hypersonic flow, av Klaus
Oswa-titsch. KTH Aero TN 16, KTH Inst. Flygtekn., Stockholm
1950. 12 s., 6 fig.
Ilypersonisk strömning definieras som den strömning till
vilken strömningsbilden närmar sig, när friströmmens
machtal går mot oändligheten. Likformighetslagar för detta
gränsfall härleddes först av Tsien. I föreliggande rapport
har anlagts ett annat betraktelsesätt med utgångspunkt
från stötekvationerna. Det visar sig, att tryckkoefficienter
och lyftkrafter vid hypersoniska hastigheter är oberoende
av fristströmmens machtal och att de för slanka kroppar
är proportionella mot slankhetstalets kvadrat både vid
plan och tredimensionell strömning. Lyftkraften är i
huvudsak proportionell mot anfallsvinkelns kvadrat.
(Självreferat.)
Wind tunnel interference due to lift for delta vvings
of small aspect ratio, av SUNiE B Berndt. KTH Aero TN
19, KTH Inst. Flygtekn., Stockholm 1950. 11 s., 8 fig.
R T Jones har i NACA Rep. 835 angivit en enkel metod
för beräkning av lyftkraftsfördelningen på vingar av litet
sidförhållande. Denna metod har här använts för att
beräkna vindtunnelkorrektioner för symmetriskt anblåsta
deltavingar, närmare bestämt de korrektioner som beror på
lyftkraften. Resultatet ges som korrektionsfaktorer av
konventionell typ, med vilka anfallsvinkel-, motstånds- och
tippmomentkorrektionen vid given lyftkraft kan beräknas.
Vid tillämpning på triangelvingar i en sluten, rektangulär
mätsträcka erhålles korrektioner som ej skiljer sig
avsevärt från bärandelinje-teorins korrektioner. (Självreferat.)
Systematic tests with niodels of cargo vessels with
dpp 0,575, av H F NORDSTRÖM. Medd. 16 Stat.
Skepps-provn.-Anst. Gumperts, Göteborg 1950. 27 s., 14 fig., 5 tab.
2,50 kr.
Statens Skeppsprovningsanstalt har tidigare systematiskt
provat modeller av snabbgående lastfartyg, men då med
fylligare form, blockkoefficient 0,625 (Tekn. T. 1949 s. 551,
1950 s. 964). Föreliggande arbete är på samma sätt som det
tidigare en systematisk undersökning av längdens,
deplace-mentstyngdpunktens och bredd-djupförhållandets inverkan
på erforderlig effekt och är att betrakta som en
fortsättning på föregående försök.
Tio modeller av enpropellerfartyg provades utan bihang
i skala 1/20, motsvarande ett deplacement av ca 8 300 m3
vid farter korresponderande mot 16—22 knop. En
ursprungsmodell utsågs och utgående från dennas linjer
erhölls tre modellformer med andra längder genom att alla
dimensioner i långskeppsled multiplicerades med en viss
konstant, medan alla dimensioner på bredden eller i
djupled dividerades med roten ur samma konstant. På så sätt
blev deplacement, blockkoefficient etc. konstanta.
Motståndet omräknades med gängse metod med friktionsvärden
enligt tankledarkongressen 1935. Resultatet framställes i
dimensionslös form och som jämförelse är kurvor inlagda
även för den föregående serien med större fyllighet.
Fördelen med liten blockkoefficient och stor längd framgår
tydligt och dessutom att kravet på stor längd är mera
accentuerat vid fylliga fartyg.
Vid undersökningen av inverkan av tyngdpunktens läge
ändrades från ursprungsmodellen spantsektionernas läge i
långskeppsled så att deplacementets fördelning blev den
rätta med bibehållen längd och deplacement. Resultatet,
som dimensionslöst framställer effektens variation med
tyngdpunktsläget vid konstanta farter, visar att optimala
läget blir ca 2,5 °/o akter om nollspantet. För den fylligare
serien blev resultatet vid släpförsöken att vid högre farter
tyngdpunkten skulle ligga 3 °/o eller mer akter om
midskepps.
Olika bredd-djupförhållande åstadkoms genom att
multiplicera ursprungsmodellens bredd-dimensioner och
dividera dess dimensioner i djupled med samma konstant,
varvid längd, spantareor, deplacement och tyngdpunktsläge
blir lika för dessa modeller. Resultatet visar ett optimalt
värde på bredd-djupförhållandet av ca 2,3.
För att närmare söka utröna betydelsen av
deplacement-tyngdpunktens läge i långskeppsled utfördes även
själv-driftsförsök med de fyra modeller, som enligt ovan med
tillhjälp av släpförsök undersöktes med avseende på denna
egenskap. Annat resultat än vad ovan erhållits var att
vänta eftersom en tyngdpunktsförflyttning innebär
ändrade medströmsförhållanden och därmed en annan
propul-sionsverkningsgrad. För att få undersökningen jämförbar
med de förut körda fylligare modellerna användes samma
propeller och samma roder som för dessa. Resultaten av
självdriftsförsöken uppvisar inte samma jämna tendens
som släpförsöken men antyder att optimala
tyngdpunktsläget ligger mellan 2,5 och 1,5 °/o akter om midskepps.
Med-strömsfaktor och sugfaktor har också beräknats och visat
ökande värden vid fylligare akterskepp. 1 Asplund
Götaverken Diesel Engines är namnet på en instruktiv
katalog över detta bolags dieselmotorer. Först lämnas en
redogörelse med beskrivningar, tvärsektionsritningar och
fotografier till olika typer marina huvudmotorer, dels i
gjutet, dels i svetsat utförande. Av tabeller över typer och
storlekar finner man att den kraftigaste motorn är av
serien DM 760/1 500 VG och VGS, VG med gjutjärnsstativ
och VGS i helsvetsat utförande. Den utvecklar 11 400 ihk
= 9 350 ahk vid 112 r/m. Det är en tiocylindrig motor, som
i VG-utförande väger 620 t, i VGS-utförande 480 t, eller
140 t mindre, dvs. en viktbesparing på 22V2 "/o. Den minsta
motorn i serien DM 630/1 300 är femcylindrig och
utvecklar 3 800 ihk = 3 100 ahk vid 125 r/m. Den väger i
VG-utförande 210 t, i VGS-utförande 162 t, dvs. 48 t
viktskillnad.
Som exempel på en större maskininstallation ombord på
ett fartyg reproduceras i katalogen
maskinrumsarrangemanget på Rederi-AB Svenska Lloyds passagerarfartyg
"Saga", där fyra relativt snabbgående (270 r/m)
Götaverkens dieselmotorer av trunktyp, sammanlagt
utvecklande 6 700 ahk, över slirkopplingar och växlar driver en
gemensam propelleraxel.
Katalogen innehåller vidare data till av Götaverken
tillverkade dieselgeneratoraggregat i storlekar från 51 ahk =
33 kW till 930 ahk = 550 kW. Som avslutning ingår ett
antal vackra fotografier av vid varvet byggda
motorfartyg.
Uddeholms AB, Uddeholm, som levererar praktiskt taget
hela Sveriges förbrukning av trikloretylen, har till sina
kunders tjänst givit ut en 52-sidig illustrerad handbok
"TRI’’ om tri- och perkloretylen och dessa ämnens
industriella användning. Boken befattar sig närmast med
användningen av tri- och perkloretylen inom de båda största
förbrukningsområdena, nämligen verkstadsindustrin och
den kemiska tvättindustrin. Den ger bl.a. en översikt över
avfettnings- och tvättmaskiner med tri- och perkloretylen,
över korrosionsproblem, som kan uppstå samt över
färgers beständighet vid kemisk tvätt. Slutligen ingår ett
avsnitt om yrkeshygien vid användning av tri- och
perkloretylen.
AB Erik Bohlin, Stockholm, ger i en 12-sidig illustrerad
broschyr "Tryckluft-Tips" exempel på hur
tryckluftappa-rater kan spara arbetskraft och öka produktionen (jfr
Tekn. T. 1951 s. 117).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
