Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 28 april 1951 - Hur entreprenadhandlingar bör vara — och inte vara, av Ivar Hjort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1U april 1951
341
Hur entreprenadhandlingar bör vara
— och inte vara
Överstelöjtnant VVK Ivar Hjort, Stockholm
De viktigaste entreprenadhandlingarna, vad
man skulle kunna kalla "de fyra stora", är
enligt min mening byggnads- och
arbetsbeskrivningarna, ritningarna, anbudet och kontraktet.
Av dessa konstituerar beskrivningar och
ritningar anbudspriset, vilket i sin tur utgör den
ekonomiska grundvalen för kontraktet.
Man kan diskutera, huruvida man även bör
räkna programmet till denna grupp. Att jag inte
gjort det beror på, att programmet många
gånger, kanske i de flesta fall, endast innehåller
sådana uppgifter, som automatiskt måste
införas i kontraktet, exempelvis tid för arbetets
påbörjande och färdigställande, vite vid
försening, borgen eller säkerhet m.m. Programmet
behöver därvid inte fogas till kontraktet. I andra
fall innehåller programmet exempelvis uppgifter
om hur materialanskaffningen skall ombesörjas
— av beställare eller entreprenör — om tillgång
för entreprenören av elkraft m.m. Under sådana
förhållanden bör programmet anslutas till
kontraktet som en särskild kontraktshandling, vilket
i många fall inte sker. Att detta kan ha sina
konsekvenser, framgår av följande exempel.
I en skiljetvist begärde entreprenören
ersättning för skyddsmålning av snickerier med ca
10 000 kr. Det blev så småningom i målet
ostridigt mellan parterna, att det i programmet
utförligt angivits, att skyddsmålning av snickerier
genom schellackering, grundning, spacklingar
och slipstrykning skulle ingå i entreprenaden.
Emellertid hade beställaren inte bifogat
programmet till kontraktet. I detta stod det endast kort
och gott, att skyddsmålning skulle utföras
endast i den utsträckning, som bestämdes i
arbetsbeskrivningen, och när man gick till denna
handling, var skyddsmålningen begränsad till
mönj-ning av järn. Kontraktet ålade sålunda inte
entreprenören att skyddsmåla snickerier, men man
måste å andra sidan förutsätta, att entreprenören
hade räknat därmed vid avgivandet av sitt anbud.
Då uppkommer som så många gånger frågan:
"Skall rättvisan vara materiell eller juridisk?"
Utom de fyra stora handlingarna och program-
Föredrag i avd. Väg- och Vattenbyggnadskonst den 5 mars 1951.
658.924
met finnes ofta andra entreprenadhandlingar,
såsom å-prislista, massförteckning,
kostnads-sammanställning", "Normalbestämmelser" av
olika slag, specialbestämmelser, "AMA", dvs.
allmän material- och arbetsbeskrivning — m.m.
dylikt. Dessa handlingar är icke sällan anslutna
till kontraktet och blir då att betrakta som
kon-traktshandlingar.
Byggnads- oeh arbetsbeskrivningar
Egentligen är byggnads- och
arbetsbeskrivningar två olika handlingar, men de är så
närstående, att jag räknar dem som en.
Byggnadsbeskrivningen skall ånge, vad det är som skall
utföras just i den kontrakterade entreprenaden.
En rumsbeskrivning eller bestämmelser om vad
för slags betong som skall gjutas i en
brobyggnad eller hur den skall ytbehandlas utgör
sålunda delar av byggnadsbeskrivningen.
Arbetsbeskrivningen däremot ger anvisning om hur de
olika arbetsmomenten skall utföras för att
resultatet skall bli fullgott.
Denna distinktion har varit, och är tyvärr allt
fortfarande alldeles för litet uppmärksammad. I
detta avseende har våra vänner arkitekterna
syndat ganska mycket på nåden. Deras
arbetsbeskrivningar, som oftast är stencilerade,
innehåller gärna om vartannat både vad som skall göras
och hur det skall göras. Rumsbeskrivningarna
görs väl i allmänhet upp för varje byggnadsverk
för sig, men i övrigt användes en slags
standardbeskrivning för många olika byggnader, utan
hänsyn till om det stämmer med andra
entreprenadhandlingar eller med ett förändrat tidsläge.
Som ett exempel härpå kan jag nämna, att jag
under de sista tre åren varit med om eller hört
talas om inte mindre än sju fall, där tvist
uppkommit på grund av byggherrens krav på avdrag
för att entreprenören använt A-glas till fönstren
i stället för i arbetsbeskrivningen anbefallda
AA-glas. Arbetsbeskrivningens författare borde ha
vetat, att AA-glas inte funnits i landet sedan
1940. Man har oftast ont om tid, och så tar man
vad man haver, exempelvis en stencil, som
tillverkats för några år sen. Det är mänskligt, men
farligt, farligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
