Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 28 april 1951 - Nomogram för beräkningar med sammansatt ränta, särskilt av årskostnader, av B Einar V Sjögren - Ett enda av SAS' DC6-plan - En förkylning som inte behandlas - Två TV-program på samma frekvens - Hydrauliska sänksmidespressar för 50 000 t - Andras erfarenheter - Hur FN:s sekretariat måttplanerades, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
350
TEKNISK TIDSKRIFT
att framkanten på dessa trappsteg ligger på en rät linje.
Beviset härför är dock ej medtaget av utrymmesskäl. På
fig. 4 är därför ej själva trappstenen utritade utan endast
den räta, streckade linje, som förbinder deras framkanter.)
Punkten B säger alltså, att livslängden i alt. II måste höjas
nästan till 40 år, för att årskostnaden skall bli lika låg
som i alt. 1 (Å = 1,47 kr.).
C. Antag, att man kan slopa de periodiska kostnaderna
i alt. II på 3 kr. vart 4:e år! Hur stor måste livslängden
då vara, för att årskostnaden i alt II skall bli lika låg som
i alt. /? Svaret på denna fråga erhåller man genom att
förlänga den linje, som man drog genom origo och övre
ändpunkten av kostnaden 21 kr. vid tidpunkten 0 år, tills
linjen träffar årskostnadslinjen för alt. I i punkten C.
Man finner, att livslängden enligt alt. II måste ökas till
19 år. för att årskostnaden skall bli lika låg som i alt. I.
Av den korta diskussionen härovan torde framgå, vilka
fördelar den nomografiska metoden att lösa räkneproblem
med sammansatt ränta har över den numeriska metoden.
Att genomföra en liknande diskussion numeriskt är
mycket svårgenomförbart för att icke säga omöjligt.
Nomogramblanketter för 3, 4 och 5 °/o
Vi skall nu för ett ögonblick återgå till fig. 1. Av denna
framgår, att avståndet mellan årslinjerna är beroende av
räntefaktorn q. Det erfordras alltså ett nomogram för
varje använd räntefot. Detta är dock ingen stor
olägenhet, eftersom räntefoten icke brukar ändras så ofta och
för de flesta fall räcker att ha nomogramblanketter för
räntefoten 3, 4 eller 5 %.
Om man skulle vilja göra en beräkning vid 6 ’Vo
räntefot, kan man använda 3 °/o nomogrammet genom att
annullera årslinjerna 1, 3, 5 osv. år och låta de
kvarstående årslinjerna beteckna 0, 1, 2 osv. år. Felet härigenom blir
obetydligt, ty det innebär endast, att räntefaktorn i
nomogrammet är 1.033 = 1,0609 i stället för 1,06. Årskostnaden
blir då nära det dubbla avlästa värdet på Å.
Om man i stället vill göra en beräkning med 2,5 %>
räntefot, inlägger man i 5 "/o nomogrammet extra årslinjer mitt
emellan de vanliga årslinjerna. De vanliga årslinjerna får
betyda åren 0, 2, 4 osv. år och de mellanliggande
årslinjerna åren 1, 3, 5 osv. år. Årskostnaden blir då nära hälften
av det avlästa värdet på .4. Vill man slutligen göra en
beräkning för någon mellanliggande räntefot, exempelvis
4,5 %, gör man beräkningarna både i 4 "/o och 5 °/o
nomogrammet och interpolerar sedan mellan slutresultaten. Felet
härigenom blir försumbart.
Litteratur
1. Sjögren, E: Nomogram för beräkning av årskostnader, Tele 1950
h. 2.
2. Schneider. E: Investering og rente, Köpenhamn 1914.
Ett enda av SAS’ DCG-plan befordrar per år lika många
passagerare över Atlanten som Svenska Amerika Liniens
"Stockholm", enligt 1950 års driftstatistik.
En förkylning som inte behandlas tar ungefär 7 dagar,
medan den med omsorgsfull skötsel kan botas på en
vecka — detta är det enda konkreta resultatet av en
synnerligen ingående vetenskaplig undersökning av influensans
orsaker och botemedel, som har utförts i Storbritannien.
Två TY-program på samma frekvens är en praktisk
möjlighet enligt lyckade amerikanska försök med
kors-polariserad sändning. Både sändare och mottagare har en
vertikal och horisontell antenn; genom omkoppling från
den ena till den andra antennen kan mottagaren välja
program.
Hydrauliska sänksmidespressar för 50 OOO t har
beställts av USA:s flygvapen. Pressarna, vilka blir höga
som sexvåningshus, skall användas för att framställa
hel-pressade skalkonstruktioner, som blir lättare, starkare och
billigare än nuvarande nitade.
Andras erfarenheter
Hur FN:s sekretariat måttplanerades. Vid planeringen
av FN:s sekretariat i New York utgick man ifrån en
maximi-normalhöjd för de människor som skulle rymmas
i byggnaden av 180 cm. Härtill lades 60 cm spelrum till
taket och en tjocklek hos mellanbottnarna av 75—105 cm,
beroende på erforderligt utrymme för ventilation,
belysning, rörledningar och förstyvningar mot vindtryck. Detta
gav en höjd från golv till golv av 315—345 cm.
Den erforderliga rumsytan för skrivbord, stolar och
verti-kalskåp fastställdes till 8,5 m2. Vidare fann man, att
dagsbelysningen i ett rum, i vars ena sida fanns ett fönster med
överkanten 2,4 m över golvet, kunde utnyttjas effektivt
intill 3,6 m från fönstret — vilket därmed fixerar
rumsdjupet. Utanför detta utrymme av 2,4 X 3,6 m lades sedan
ett lika stort utrymme för reception, arkiv eller
sekreterare; härtill kom en korridor på 1,8 m, vilket sammanlagt
ger en husbredd av 9 m.
En byggnad av FN-sekretariatets storlek kräver hissar
med en golvyta av 1,8X2,5 — 3 m, fördelade i grupper
på sex eller åtta, åtskilda av en korridor. Antalet
hissgrupper bestämmes av, att man skall behöva gå högst 40 m från
sin kontorsdörr till närmaste hiss. Det härav härledda
centrumavståndet av 7—8 m mellan hissgrupperna
bestämmer i sin tur hur konstruktionerna mot vindtryck skall
utformas.
För byggnadshöjden fanns normalsiffror från Manhattan,
vilka ger vid handen att 25—45 våningar är den
effektivaste och mest ekonomiska hushöjden- En sådan sky-
Fig. 1. FN:s sekretariat i New Y ork.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
