Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 12 maj 1951 - Kristallisation — en alltmer kontrollerbar process, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 maj 1951
397
turliga luftkylningen, och omröring sker genom vaggning
av rännan i dennas längdriktning. För att få vätskan att
röra sig i sicksack kan man sätta in tvärväggar, som
räcker över en del av rännans bredd. Apparaten används mest
för kristallisation av alun och ger mycket vackra
kristaller på grund av den låga kristallisationshastigheten. Denna
medför emellertid även liten produktionskapacitet.
Lafeuille Rotary Rapid Cooling Crystallizer, som används
mycket både i USA och Europa särskilt för kristallisation
av råsocker, är en liggande roterande cylinder ca 3 m i
diameter och 8 m lång. Kylningen sker med diametralt
placerade tuber. Den roterande rörelsen ger en utmärkt
kontakt mellan kristaller och moderlut, och ingen särskild
anordning för omröring behövs.
En apparat av något avvikande typ är Buflovak Grainer,
som mest används för framställning av ammoniumnitrat
i kornig form. Lösningen koncentreras först till en halt av
97 %> salt i öppna pannor, som värms med ångslingor;
därefter hälls den i det förvärmda granuleringskärlet och kyls,
så att den stelnar. Massan rörs sedan sönder med en
anordning, som löper tätt intill kärlets väggar och botten.
När materialet svalnar, passerar det en omvandlingspunkt,
vid vilken saltet övergår från en kristallform till en annan
under värmeutveckling. Härvid avdunstar det sista vattnet.
Kristallisation genom avdunstning
Salter, vilkas löslighet blott växer litet med temperaturen,
kan oftast bringas till kristallisation i vanliga indunstare
försedda med saltavskiljare. Vid användning av
multipeleffekt var det förr vanligt att mata varje indunstare föi
sig; det var opraktiskt att leda vätskan kontinuerligt från
den ena till den andra, därför att kristallerna i moderluten
täppte till rörledningarna. Ett sådant driftsätt kan
emellertid nu tillämpas vid användning av saltavskiljare (t.ex.
Buflovaks), som effektivt separerar fast och flytande fas.
Saltkristallerna samlas i dess nedre kärl med konisk
botten, varvid de största lägger sig längst ned och tas ut
kontinuerligt eller periodiskt. De mindre kristallerna följer
däremot med vätskan, där de tillväxer i storlek. Innan de
stannar i saltavskiljaren, är de för små för att sätta igen
ledningarna.
Apparater, som används för framställning av koksalt,
förses ofta med omrörare. En konstruktion av annan typ för
samma ändamål består av ett grunt kärl, vanligen 30—45 m
långt, 4,5—45 m brett och ca 0,6 m djupt. Lösningen värms
med ångslingor men bringas ej i kokning. Saltet avsätter
sig på bottnen och matas sakta mot kärlets ena ända, där
det över en avrinningsanordning går till ett transportband.
Adiabatisk vakuumkristallisation
( expansionskristallisation )
Om en lösning utsätts för ett tryck, som understiger dess
ångtryck vid rådande temperatur, sker både avdunstning
och avkylning. Detta förhållande kan utnyttjas vid
kristallisation. Vanligen inmatas het, mättad eller nästan
mättad lösning i ett kristallisationskärl, som står under
vakuum. Lösningens temperatur är vanligen högre än dess
kokpunkt vid rådande tryck, och den tenderar därför att
falla till kokpunkten genom adiabatisk förångning från
ytan. Kristaller utfaller både genom indunstning och
avkylning. Denna process kan kallas expansionskristallisation;
då den är analog med expansionsindunstning.
Expansionskristallisation kan ske periodiskt eller
kontinuerligt. I båda fallen kan kärlet evakueras till lågt tryck
vanligen ined ångstrålpump. Genom att kärlet står under
vakuum kan lösningen också lätt inmatas. En typisk
periodisk apparat (fig. 6) körs på följande sätt. En charge av
het koncentrerad lösning införs i kristallisationskärlet, som
sedan evakueras så småningom. När önskad temperatur
nåtts, släpps luft in, chargen tappas ut och filtreras eller
centrifugeras.
I en kontinuerlig enstegsapparat (fig. 7) införs tillflödet
vid kärlets botten, och ett konstant högt vakuum
upprätthålles under processen. Den avkylda kristallvällingen
pumpas ut kontinuerligt, så att vätskemängden i kärlet hålles
konstant. I en flerstegs expansionsapparat brukar man icke
ta ut kristallerna mellan stegen. Man kan kyla lösningen
under kylvattnets temperatur genom att använda en ång-
Fig. 6. Expansionsapparat för periodisk
kristallisation*.
Fig. 7. Expansionsapparat för
kontinuerlig kristallisation\
Fig. 8. l^rona-kristallisatorK
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
