Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 19 maj 1951 - Andras erfarenheter - Motståndsprov med fartyg i full skala, av SHl - Silver i kemiska fabriker, av SHl - Gasturbiner för bilar, av Wll - Plätering med molybden, av SHl - Användning av syntetiska smörjmedel, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 maj 1951
435
klocka och sträckans ändmärken. Ur mätningar av
drivkraft och fart kan man erhålla motståndskurvan.
När fullständiga motståndsprov gjorts enligt denna plan,
monteras axelutbyggnader motsvarande tvåpropellerdrift
för att undersöka dessas inverkan, vilken alltid varit
omtvistad. Man hoppas att även kunna besvara andra sådana
frågor, t.ex. om rodrets vridande moment. På ett senare
stadium ämnar man mäta hastighetsfördelningen på olika
ställen vid undervattenskroppen och friktionslagrets
tjocklek. Slutligen tänker man låta fartygets botten bli
skal-bevuxen och skrovlig, varefter proven skall upprepas för
att bestämma motståndets ökning (Engineering 18 aug.
1950). ’ SHl
Silver i kemiska fabriker. Hittills har större användning
av silver inom industrin hindrats genom att det betraktats
som en ädel metall. Ända sedan för 50 år sedan och
fram till 1933 var prisförhållandet för silver till guld
tämligen konstant 1:15. Är 1939, när silver övergavs som
monetär metall föll dess pris, så att förhållandet blev
1:100. Sedan dess har priset varierat starkt, men i
nuvarande läge synes silver kunna ersätta flera material med
högt korrosionsmotstånd, och växande användning inom
kemisk, elektrisk och livsmedelsindustri kan väntas verka
prisstabiliserande.
Silver har många värdefulla och delvis unika egenskaper.
Av särskild betydelse för kemisk industri är dess höga
korrosionsmotstånd, dess mjukhet och höga duktilitet efter
glödgning. Silver angrips ej av alkali ens vid hög
temperatur och ej heller av de flesta organiska syror. Dess
resistens mot ättiksyra och ättiksyraanhydrid både i
vätske-och ångform är större än någon annan allmänt använd
metalls. Ehuru het koncentrerad svavelsyra och
salpetersyra i alla koncentrationer angriper silver, har utspädd
svavel- och fosforsyra liten verkan t.o.m. vid kokpunkten.
Halogenvätesyrorna ger en hinna av silverhalogen, som
skyddar metallen, om syran ej är så koncentrerad, att den
löser upp saltskiktet. Silver oxideras icke vid vanlig eller
förhöjd temperatur men angrips av de flesta
svavelföreningar.
Av stor betydelse är silvers höga värmeledningsförmåga.
Värmeväxlare av silver eller försilvrad metall får därför
hög värmegenomgångskoefficient. Brottgränsen för
glödgat silver är 1 400 kp/cm2; efter kallbearbetning är den
2 800—3 100 kp/cm2. För att öka hållfastheten och
resistensen mot svavel legeras silver med koppar och flera
andra metaller, men legeringarnas korrosionsmotstånd blir
nästan alltid mindre än det rena silvrets. Både detta och
dess legeringar kan valsas, dras och i övrigt bearbetas
ungefär som koppar.
Användning av massivt silver är givetvis starkt begränsad
genom dess höga pris och låga hållfasthet. Man utnyttjar
det huvudsakligen till tunnväggiga konstruktioner, som
blott utsätts för små påkänningar, framför allt till tuber
eller spiraler i värmeväxlare, som arbetar under lågt tryck.
Mest används silver för plätering av andra metaller eller
som i förväg formade insatser i kärl av sådana. Koppar
används oftast som grundmetall. I en vanlig typ av
dubbel-mantlacl gryta använd inom livsmedelsindustrin är
kopparkärlets insida klädd med 0,75 mm silverplåt, som bundits
vid kopparn med en lättsmält legering. Genom den fasta
och intima föreningen av metallagren får väggen hög
värmegenomgångskoefficient. Kärl av mjukt stål kan även
silverpläteras på detta sätt, om stålet ej är alltför tjockt.
Ett jämnt silveröverdrag med blott 0,025 mm tjocklek
kan erhållas genom galvanisk försilvring eller sprutning,
men det blir alltför poröst för att kunna användas vid
kemiska processer. En homogen beläggning kan erhållas
genom att bygga upp ett tjockt silverlager, men det är
även i sådana fall svårt att undvika porositet. Metoden
används dock för apparatdelar, vars form ej tillåter
plätering. En lovande metod är att plätera före den slutliga
formningen av materialet. Man kan nämligen under nog-
grant kontrollerade betingelser åstadkomma en mycket
stark bindning mellan silver och grundmetall. Vissa
svårigheter måste ännu övervinnas, men när detta skett, torde
anskaffningskostnaden för silverpläterad apparatur komma
att gå ned avsevärt.
Vid oorganiska processer begränsas silvers användning
av dess känslighet för salpetersyra och även av att
billigare, användbart material finns. Det utnyttjas dock t.ex.
vid hanterande av kall fluorvätesyra, utspädd salpetersyra
och saltsyra och vid framställning av farmaceutiska
preparat. Det används också till skopor och formar vid
gjutning av mycket ren natrium- och kaliumhydroxid och till
rör och ventiler för klor. Vid organiska processer är
silver ett synnerligen lämpligt material för hanterande av
många syror, t.ex. maleinsyra, fenol och fenolderivat. Dess
mest omfattande användning är emellertid till apparater
eller kärl för ättiksyra, som är särskilt frätande vid
kondensation (Chem. Age 5 aug. 1950). SHl
Gasturbiner för bilar. Det är givetvis inte omöjligt att
använda gasturbiner i bilar, och experimentmotorer finns
redan i drift (Tekn. T. 1949 s. 758, 1950 s. 368, 706),
men gasturbinen synes för detta ändamål inte ha några
fördelar framför kolvmotorn. Det skulle i så fall möjligen
vara till mycket stora fordon. Det är nämligen lättare att
bygga en turbin för exempelvis 250 hk än för 50—100 hk.
Tanken att kunna använda mycket billiga oljor för
gasturbindrift har visat sig vara förhastad, åtminstone för de
effekter som kan ifrågakomma vid bildrift. Man är
tvungen att använda lätta dieseloljor eller fotogen, dvs.
kvaliteter som icke är billigare än de som användes i
bildieselmotorer. Vidare är gasturbinens verkningsgrad avsevärt
lägre än kolvmotorns, i synnerhet vid delbelastningar, och
detta gör, att bränslekostnaden måste bli högre än för en
dieselmotor.
En fördel med gasturbindriften är att växellådan kan
göras enklare för lättare bilar, men för tyngre fordon
kommer även vid gasturbindrift att behövas en växellåda med
flera utväxlingar. Gasturbinen drar 6—10 gånger så
mycket luft som kolvmotorn och detta kan möjligen ge
svårigheter vid luftinloppet och avgasutloppet.
Om gasturbinen mot förmodan skulle få en större
användning i bilar, så kan detta inte bero på att den skulle
vara överlägsen i bränsleekonomi.
Det skulle därför, ur såväl teknisk som ekonomisk
synpunkt, vara olyckligt om kolvmotorn skulle bli utslagen av
gasturbinen endast för att den senare kanske skulle anses
vara mer "modern" (Autom. Eng. mars 1951). Wll
Plätering med molybden. Då molybden har flera
fördelaktiga fysikaliska och kemiska egenskaper, t.ex. hög
smältpunkt, god hållfasthet vid hög temperatur och gott
korrosionsmotstånd, kan det vara fördelaktigt att använda den
för plätering av andra metaller. Molybdenskikt med
tillräcklig täthet och tjocklek lär kunna åstadkommas genom
reduktion av molybdenpentaklorid i ångform med vätgas.
Hålls trycket härvid vid eller under 20 torr och
temperaturen vid 800—1 100°C, uppnås största pläteringshastighet
och bästa struktur hos molybdenskiktet. Detta kan göras
finkornigt, grovkornigt eller lamellärt. Den andra av dessa
tre typer har de bästa fysikaliska egenskaperna.
Molybdenskiktets adhesion till nickel eller
koppar-nickellegering innehållande minst 5 °/o nickel tycks vara mycket
bättre än till stål eller ren koppar. Ett elektrolytiskt utfällt
mellanskikt av nickel bör därför ge hållbarare
molybden-plätering av stål. Bästa adhesion till grundmetallen uppnås
vid lämplig diffusion mellan nickel- och molybdenskikten.
En pläteringstemperatur på 950°G rekommenderas (Mäter,
a. Meth. dec. 1950). SHl
Användning av syntetiska smörjmedel. Man kan ofta
uppnå betydande fördelar genom att ersätta
petroleumprodukter med syntetiska smörjmedel. Dessa används så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
