Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 19 maj 1951 - Böcker - Nytt på transportområdet i USA, av T Pramberg - Dielektrisk högfrekvensuppvärmning, av Bengt Norén - Økonomisk varmeisolering, av H Billman - Hvordan udføres en tør kælder, av Einar Lundquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 maj 1951
437
går av en uppgift, att 90—97 fl/o av arbetskostnaderna för
en industriprodukt är transporter. Häri ingår alla de
förflyttningar, som normalt betraktas som ingående i den
egentliga arbetsoperationen.
Rapporten har bl.a. förtjänsten att vara kortfattad, klar
och saklig samt innehållsrik. Ingen som i ett eller annat
avseende sysselsätter sig med de utomordentligt
betydelsefulla transportproblemen bör uraktlåta att ta del av den.
T Pramberg
Dielektrisk högfrekvensupp värmning, av Hjalmar
Granholm & Vitold Saretok. Stat. Komm.
Byggn.-Forskn. Rapp. nr 20. Tidskriften Byggmästaren, Stockholm
1950. 77 s., 47 fig., 3 tab. 3 kr.
Rapporten är grundad på en vid CTH utförd inventering
av användningsmöjligheterna för dielektrisk
högfrekvens-uppvärmning. Innehållet kan delas i tre delar omfattande
teori, anläggningar och användningsmöjligheter för
hög-frekvensvärmning.
Vid högfrekvensvärmning utnyttjas den i andra
sammanhang mindre önskvärda värmebildningen i en elektrisk
kondensator. Mängden energi som upptas av det som
di-elektrikum mellan två kondensatorplattor (elektroder)
placerade föremålet, blir beroende, dels av spänning och
frekvens, dels av dielektricitetskonstanten och
effektfaktorn. Effektfaktorn är beroende av två fenomen:
dipolrotation och ionoscillation i dielektriet och i redogörelsen
anges hur dessa förlustmekanismer påverkas av frekvens,
temperatur, molekylstorlek, koncentration etc. I en tabell
återges effektfaktorn för en del plaster, trä, vatten och
andra material.
Sedan behandlas i tur och ordning generatorn,
transmissionen och elektroderna för dielektrisk
högfrekvensupp-värmning. Det framgår att elektrodernas utformning och
placering har stor betydelse för fältstyrkans fördelning.
Faran för överslag och lämpliga isoleringar diskuteras
och ett stycke om skyddsanordningar avslutar
beskrivningen av högfrekvensanläggningar.
I rapportens sista del redogörs för
högfrekvensvärm-ningens användningsmöjligheter, särskilt vid limning av
trä. Varmhärdande lim sparar tid, och
högfrekvenstekni-ken har gjort det möjligt att använda dem där det förr
var omöjligt eller åtminstone oekonomiskt. Vid limning
av t.ex. en lamellbalk kan högfrekvensströmmen värma
själva limskikten utan att de tjocka trälamellerna behöver
genomvärmas. Men även då limfogen är åtkomlig för
konventionella värmekällor kan högfrekvens vara berättigad
genom att limningsoperationen påskyndas, t.ex. vid
tillverkning av möbler, radiolådor etc. i serieproduktion.
I fortsättningen behandlas användning av högfrekvens till
förvärmning av värmehärdande pressmassor, vulkanisering
av gummi och torkning. För torkning av trä har tekniken
fått användning i specialfall (vid tillverkning av
pipskaft, golfklubbor o.d.), i övrigt ges exempel på
högfrek-venstorkning av konstsilke, tobak, morötter m.m.
Ytterligare en rad områden där högfrekvens kommit till nytta
påvisas och svetsning av termoplaster behandlas mera
ingående. Till sist visas med några exempel hur
högfrekvens-anläggningens räntabilitet skall beräknas. Bengt Norén
Økonomisk värmeisolering, 2:a uppl., av Poul Becher.
Stat. Byggeforskn.-Inst. Rapp. 1. Teknisk Forlag,
Köpenhamn 1950. 63 s., 49 fig. 7 dkr.
ßedre varmeisolering er billigere. Stat.
Byggeforskn.-Inst. Anv. 5. Teknisk Forlag, Köpenhamn 1950. 47 s., 40
fig. 3 dkr.
Andra upplagan av "Økonomisk varmeisolering" skiljer
sig föga från den första, som utkom 1949. Man visar med
"kalla siffror" att det i Danmark skulle löna sig att isolera
bostäderna avsevärt bättre än vad som nu vanligen sker.
Man har beräknat den "årliga driftkostnaden" för ett
stort antal ytterväggar och fönsterbröstningar och för ett
mindre antal yttertak och bjälklag. För varje väggtyp etc.
har ett flertal beräkningar gjorts i avsikt att komma fram
till den mest ekonomiska tjockleken på det egentliga
isoleringsmaterialet.
Den årliga driftkostnaden för exempelvis en yttervägg
antas sammansatt av ränta och amortering på
byggnadskostnaden, kostnad för att täcka värmeförlusterna genom
väggen, ränta och amortering på värmeanläggriingen samt
hyra för den plats väggen upptar. Den andra posten
motsvarar utgifterna för bränsle och eldning och den sista
avser att ge rättvisa åt tunnare väggar. Den är ej aktuell
för bröstningar, bjälklag och yttertak.
Den årliga driftkostnaden uttryckes i kr/m2.
Anläggningskostnaderna bygger på priser rådande i februari 1948. Till
underhållskostnader har ingen hänsyn tagits utom
beträffande träväggar, för vilka man räknat med kortare
avskrivningstid än för övriga väggar och byggnadsdelar. För
säkerhets skull har man räknat med ett bränslepris som
ligger betydligt under det som nu är "normalt".
Följande uppgifter må anföras som exempel på de
resultat förf. kommit till.
Bland de medtagna ytterväggskonstruktionerna ställer sig
en enstens tegelvägg med 10 cm träullsplatta på insidan
samt en vägg av 22,5 cm lättbetong billigast. Tegelväggen
är putsad invändigt, lättbetongväggen på båda sidor. Den
förra uppges ha ett värmegenomgångstal (k) av 0,53. För
den senare anges k till 0,87. Båda kostar "i drift" ca 4
kr/m2 och år. Tegelväggen skulle utan isolering kosta ca
6 kr.
För bostadshus som uppförs med statslån i Danmark
får ytterväggens £-värde för närvarande icke överstiga 1,0.
(I södra Sverige får k för ytterväggar av nyss beskrivet
slag vara högst 0,95).
Uppgifterna rörande olika byggnadsdelars driftkostnad
per år kompletteras med ett flertal upplysningar och
utredningar. Bl.a. har man beräknat "driftkostnaden" för
åtta lägenheter och sju villor. Lägenheterna resp. villorna
är identiska med undantag för de värmeisolerande
byggnadsdelarnas uppbyggnad. Här visas på nytt att kraftigare
isolering än normalt lönar sig.
Av intresse är de kalkyler, som visar att dubbla fönster
(i stället för enkla, som oftast används i Danmark) med
en gång betalar sig genom att värmeanläggningen blir så
mycket billigare.
Ett avsnitt om beräkningarnas noggrannhet bygger tyvärr
på ett upp- och nervänt uttryck, l/k = 1/kfast 4- Å/dixoi.
Trots detta behöver inget tvivel råda om att förf:s
budskap är riktigt och — speciellt med tanke på
bränslemarknadens utveckling — giltigt inte bara i Danmark.
Den andra publikationen är avsedd för en bredare publik
än den första. Den innehåller i stort samma uppgifter om
de olika byggnadsdelarnas "driftkostnader" men en del
förutsättningar och beräkningsexempel är utelämnade. I
stället behandlar den på ett intelligent sätt
isoleringsproblem i allmänhet samt ger en rad utmärkta exempel på
de aktuella byggnadsdelarnas utförande.
Denna publikation är redigt disponerad. H Billman
Hvordan udføres en tør kælder? av Niels R Steen sen.
Stat. Byggeforskn.-Inst. Stud 5. Teknisk Forlag,
Köpenhamn 1950. 15 s., 1 fig. 2 dkr.
Byggeforskningsinstitutet önskar medverka till en
förbättring och ett förbilligande av byggandet genom att studera
de fel och brister, som ofta vidlåder såväl gamla som nya
byggnader. Och det är just oftast av begångna misstag,
man lär sig. För att få problemen så allsidigt belysta som
möjligt, anordnar institutet en serie tekniska samtal, till
vilka ett antal tekniker med omfattande praktisk
erfarenhet inbjudes. Inledningsanförandet hålles av en specialist.
Det första referatet innehåller en kortfattad och redig
sammanfattning av de vanliga orsakerna till fukt och
vat-tenläckage i källarlokaler samt vilka åtgärder, som kan
vidtas för att undvika de skador, som kan uppstå.
Diskussionen ger en sammanfattning av både goda och dåliga er-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
