Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 26 maj 1951 - Konstgjort regn, av Bert Bolin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 maj 1951
441
Konstgjort regn
Fil. lic. Bert Bolin, Princeton, USA
Regn på beställning är ett problem soin under
senare år tilldragit sig mycken uppmärksamhet
såväl bland fackmännen som allmänheten (Tekn.
T. 1950 s. 670, 1094) — ett intresse som kanske
är rätt naturligt. Vi har här fått antydan om en
möjlighet för människan att övergå från att
passivt åse vädret till att aktivt medverka till
det. De arbeten som under senare år utförts i
USA är dock inte de första i sitt slag, men de är
de första som givit några positiva resultat. Det
bör dock samtidigt påpekas att en mängd
uppgifter om konstgjord nederbörd som kommit
allmänheten till handa genom tidningar och
tidskrifter varit överdrivna, feltolkade och i vissa
fall rent felaktiga. Det är sant att optimism och
djärva idéer är fruktbärande i vetenskapligt
arbete, men innan de accepteras måste
experimentella och teoretiska undersökningar bestyrka
deras sanning.
Det senaste kriget framtvingade ett samarbete
mellan forskare inom olika grenar av
naturvetenskapen, vilket visade sig vara mycket
fruktbärande. På uppdrag av militära myndigheter
startades under senare delen av kriget en rad
experimentella undersökningar vid General
Electrics laboratorier i syfte att utexperimentera
metoder för förebyggande av isbildning på flygplan.
Den grupp som grep sig an arbetet bestod av
såväl fysiker och kemister som meteorologer och
leddes av I Langmuir. I samband med dessa
undersökningar blev frågan om konstgjord
nederbördsbildning aktuell. Genom en tillfällighet
fann man att en oerhörd mängd iskristaller
bildades om ett stycke kolsyrais infördes i fuktig
luft. Tio år tidigare hade Bergeron påpekat att
förekomsten av iskristaller och vattendroppar
tillsammans i ett moln sannolikt var av
avgörande betydelse för att nederbörd skulle bildas.
Hur bildas regn i naturen?
Om en luftmassa häves inträder förr eller
senare kondensation på grund av den adiabatiska
avkylning som äger rum vid luftens expansion.
Därvid bildas en mängd små vattendroppar, ett
moln. Detta är ett nödvändigt men ej tillräckligt
villkor för att nederbörd skall utfällas. Molnets
vattendroppar är nämligen så små (ælO/z) att
de förblir svävande i luften och det fordras alltså
ytterligare en process, som på något sätt sam-
551.578.1
manför dem till större droppar eller snöflingor.
En avgörande roll spelar härvid förhållandet, att
vattenångans maximitryck är lägre över is än
över vatten. Vattendropparna fryser nämligen i
allmänhet inte till is även om de avkyls
väsentligt under 0°C. På grund härav kan droppar och
kristaller existera samtidigt i ett moln med en
temperatur under 0°C. Om så är fallet sker dock
en hastig sublimation på kristallerna och en
samtidig avdunstning från dropparna.
Snökristallerna når snart en sådan storlek att de inte längre
kan hålla sig svävande. Nederbörd faller från
molnet.
För att nederbörd skall utlösas är det alltså
nödvändigt att molnet innehåller underkylda
vattendroppar. Möjligheterna att på konstgjord
väg utlösa nederbörd bygger nu på antagandet
att det inte alltid finns ett tillräckligt antal
iskristaller i molnen även om dessa når högt ovan
0°-isotermen. För att utlösa nederbörd från
sådana moln gäller det alltså att öka iskristallernas
antal eller tillföra något annat slags partiklar
på vilka sublimation kan äga rum. Det är här
som kolsyraisen kan komma till användning. Vi
kan dock omedelbart se att dessa metoder för
konstgjord nederbördsutlösning endast är
verksamma om en icke alltför liten del av molnet når
så högt att temperaturen understiger 0°C.
Det är nu av intresse att söka få svar på
följande tre frågor: Hur bildas iskristaller i molnen i
naturliga fall? Vilket är det "normala" antalet
iskristaller i moln och hur varierar detta antal
med temperaturen? Vilket antal iskristaller
fordras för att ge effektiv nederbördsutlösning?
De iskristaller som finns i atmosfären kan
tänkas uppstå genom att små partiklar i atmosfären
tjänstgör som sublimationskärnor,
vattendroppar i molnet fryser till is under inverkan av de
föroreningar ("frysningskärnor") som finns i
dem, eller genom spontan bildning av
iskristaller utan närvaro av vare sig sublimationskärnor
eller frysningskärnor om underkylningen är
mycket kraftig (under —40°C). Vi kan
knappast säga att vi vet hur iskristaller bildas i
verkligheten. Bergeron och Findeisen ansåg att något
slags sublimationskärnor är verksamma och
samma idé har varit arbetshypotesen vid General
Electric. Undersökningar i Tyskland under
kriget antyder emellertid att vattendropparna tro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
