Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 26 maj 1951 - Moderna fotbollsstadion i Buenos Aires, av Kaj Evers - Kan Danmark spara 1 Mt/år kol? av Wll - TV-våglängsstoppet i USA upphör, av sah - TV i Storbritannien, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
448
då utsikter att — näst efter Rios stadion — bli världens
största, inte bara fotbollsstadion utan stadionbyggnad i
allmänhet.
I normalsektionen, fig. 4, gäller den streckade
bärverkskonturen för de partier av byggnaden, där sporthallarna
för inomhusidrott inrymmes. Grunden är utbredda plattor
på morän. Efter fullbordad utbyggnad blir
storleksordningen på de ingående materialmängderna 35000 m8 betong.
Estadio liocu Juniors byggdes 11>41, med undantag för
den övre läktaren, som sparades till senare. Sedan
spelfältets area dragits från tomtytan, återstod ett synnerligen
knappt utrymme, på vilket projektören hade att bereda
plats åt så många åskådare som möjligt. En excentrisk
placering av spelplanen i förhållande till läktarna, fig. 6,
gav bland de olika undersökta fallen ett optimum av sikt
och kapacitet.
Arbetet på den sparade övre läktaren sattes i gång 1950
och stadionet torde vid årsskiftet varit i stort sett färdigt
att ta emot 110 000 åskådare. Konstruktionen, fig. 5, har
på grund av de lokala förhållandena blivit egenartad och
ur transportsynpunkt sannolikt rätt påfrestande för övre
läktarens publik, fig. 7.
Byggnaden vilar på 7—8 ni långa Frankipålar med 52
och 40 cm" diameter för lasterna 100 resp. 50 I.
Estadio Huracän byggdes 1947. Det rymmer 90 000
åskådare. En normalsektion visas på lig. 8. Gradängerna är
fa-brikstillverkade, likaså sittplatsernas fåtöljer av lättbetong,
där stenmaterialet är ljus lava. Tornbyggnaden, fig. 9, är
ett trippeltorn av tunna skalbalkar med stor slankhet.
Stadionet är grundlagt på Frankipålar för 40—60 t belastning.
Estadio Presidente Perön, fig. 11, blev färdigt vid
årsskiftet 1950—51.
Med sina 120 000 åskådareplatser är det nr 3 i storlek
men nr 2 som betongkonstruktion bland världens
idrottsborgar. Elevation och sektion framgår av tig. K) och 12.
Konstruktionen är intressant genom det sätt projektören
valt för att kompensera den övre läktarens inåtvridandc
moment på huvudrampelarna. Fasadväggen hänger
nämligen som motvikt i de från läktarens ytterkonsoler
nedlöpande stagen.
De fabrikstillverkade gradängerna är ordnade efter en av
projektören Hartmann härledd formel för den fria
sikten, som ger logaritmiska kurvor åt konstruktionens
konturer. Sittplatsläktaren är utrustad med bl.a.
lättbetongfåtöljer liknande dc i Estadio Huracän, en konstruktion
som enligt vad jag kan intyga är behaglig även under en
sol som gör en vanlig betongyta otrevligt het.
Grunden är lagd dels på 12—13 m långa
fabrikstillverkade 25 X 25 cm betongpålar, dels på i marken gjutna
pålar av en typ, utvecklad av pålfackniannen Hiley.
Klubben hade ursprungligen tänkt sig den övre läktaren
placerad så att den som tak skulle belt täcka den undre,
men man hade då fått dras med ett sannolikt världsrekord
i läktarhöjd, 35 m mot nuvarande 21,7 över marken, vilket
inte ansågs önskvärt.
Med det valda systemet har man nått fram till en
harmonisk byggnadstyp, som kan bli förebildlig tör storsport
-anläggningar även utanför ursprungslandets gränser.
Kan Danmark spara 1 Mt/är kol? Danmarks årsbehov
av kol och koks är 6—7 Mt. Genom målmedvetet arbete
anser man sig kunna spara inte mindre än 1 Mt, vilket
med nu gällande höga bränslepriser är av stor
nationalekonomisk betydelse.
Enbart genom elektrifiering av järnvägarna, som skulle
kunna genomföras på tio år för 30 Mkr/år, kan man spara
ca 0,25 Mt. Vidare kan man spara bränsle genom att
centralisera gasverken i landsorten och genom att bygga ett
stort centralt koksverk i Köpenhamn för distribution av
gas till de villakvarter, där fjärrvärmeverk blir för dyrt.
Den största bränslebesparingen kan man emellertid
uppnå genom att konsekvent tillämpa värmekraftprincipen för
TEKNISK TIDSKRIFT
uppvärmningsändamål. Det är exempelvis alldeles bakvänt
att bygga elverk på en isolerad plats, där man inte kan
utnyttja kondenseringsvärmet lör uppvärmning. Vid
nybyggnad av större eller mindre bostadskvarter, offentliga
byggnader m.m. bör man inte bygga lokala, rena
värmecentraler utan sammanföra värmeproduktionen centralt
och kombinera den med elproduktion.
Andra möjligheter att spara bränsle är att förbättra
värmeisoleringen i byggnaderna, utnyttja solvärmen genom
alt ha separat reglering av värmet på sol- och på
skuggsidan samt alt höja kompetensen på personal som sköter
större värmeanläggningar (Ingeniören 21 apr. 1951). Wll
TV-våglängdsstoppet i USA upphör. Sedan ett par år
tillbaka har i USA byggandet av nya TV-sändare frusits
fast genom att Federal Communications Commission icke
har delat ut några nya våglängder utöver de tolv kanaler
inom frekvensbandet 54—216 Mp/s, vilka nu utnyttjas av
ett hundratal sändare.
Orsaken till våglängdsstoppet har varit att man har velat
dels skaffa sig praktisk erfarenhet av hur sändare på
samma kanaler interfererar med varandra under olika
mottagningsförhållanden, dels även utreda möjligheterna att
utnyttja kanaler inom ultrahögfrekvensbandet 470—890
Mp/s.
Vid sidan av färglelevisionen (Tekn. T. 1950 s. 1009) liar
våglängdsfrågan varit den mest omdebatterade inom
TV-kretsar i USA på senaste året. FCC har också starkt
kritiserats för att kommissionen genom det långvariga stoppet
skulle ha hämmat utvecklingen.
Nu har emellertid FCC i en preliminär rapport meddelat
vissa riktlinjer för hur inan tänker sig våglängdsfrågan
ordnad, som grundval för offentliga förhör vilka skall börja
inför kommissionen i ma j 1951. I enlighet med amerikansk
praxis kominer FCC- all fatta sitt beslut först sedan alla
intresserade därvid har haft tillfälle att yttra sig. Den nya
väglängdsplanen väntas därför icke komma i bruk förrän
tidigast hösten 1951 eller vintern 1952.
FCC-pIanen omfattar följande fyra huvudpunkter:
inom ultrahögfrekvensbandet tillhandahålles 52 nya
kanaler, möjligen flera, för TV-sändning;
nya regler fastställes för våglängdstilldelningen i syfte att
eliminera interferens mellan sändarna; i
högfrekvensbandet skall sändare på samma kanal icke ligga närmare
varandra än 270 km i stället för nu 225 km (ändringen berör
31 nuvarande sändare); inom ultrahögfrekvensbandet blir
minimiavståndet 250 km;
kanaler skall tilldelas ca 400 sändare inom
högfrekvensbandet och 1 600 inom ultrahögfrekvensbandet, belägna i
1 200 samhällen (därvid kan icke undvikas, att på flera
ställen de båda banden måste förekomma samtidigt i
samma stad, vilket har väckt kritik);
för icke-kommersiella program och bildningsprogram
skall ca 10 % av de tillgängliga sändarnlöjligheterna
reserveras (Bus. Wk 31 mars 1951). sa Ii
TV i Storbritannien. I slutet av 1950 fanns i
Storbritannien 555 000 televisionslicenser, vartill kommer ca 10 °/o
licensskolkare. Därmed skulle mottagarantalet ligga något
över 600 000. Under 1952 väntas antalet TV-mottagare i
Storbritannien passera miljonen.
Televisionssändare finns för närvarande i London och
Sutton Coldfield i närheten av Birmingham (Tekn, T. 1950
s. 92). I mitten av 1951 skall en lika stor station som den
sistnämnda sättas i drill i Holme Moss vid Manchester
och i slutet av året den skotska stationen vid Kirk 0’Shotts.
Under 1952 skall tre sändare sättas i drift vid
Bristolkana-len, Newcastle och Southampton.
Under perioden 1950—51 väntas kapitalinvesteringarna
för televisionen uppgå till 1,2 M$, vartill kommer 1,5 M$
i drift utgifter. Man förbereder en avsevärd ökning av
programutgifterna i syfte att öka programmens kvalitet
(Dis-covery apr. 1951). suh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
