Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 9 juni 1951 - Böcker - Bergsteigefähigkeit und Literleistung, av Einar Bohr - Praxis der Abwasserreinigung, av Axel Olsson - Södra Sveriges Ångpanneförening - SKF - Hänt inom tekniken - Kemi och Bergsvetenskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
510
TEKNISK TIDSKRIFT
mal effekt och vid maximalt vridmoment å den andra.
Produkten av dessa förhållanden blir motorns
totalelasti-citet. Med utnyttjande av dessa definitioner på motorns
elasticitet uppställer förf. nya siffermässiga uttryck för
fordonets stignings- eller accelerationsförmåga, dvs.
praktiskt sett dess större eller mindre lämplighet för drift vid
starkt varierande färdmotstånd inklusive möjligheter till
ansatskörning. Man får härigenom siffermässiga
beräkningsgrunder för konstruktion av fordon för olika slag av
driftändamål, stadstrafik, långfärdstrafik (interstadstrafik),
slättland, bergiga länder, osv.
Förf. stöder sig på talrika praktiska och tydligen
omsorgsfullt kalkylerade provningar och jämförelser med
olika slag av fordon, tillverkade i olika länder.
Resonemanget är alltid klart och översiktligt och anknyter sig —
ofta med historiskt perspektiv — till förekommande olika
motortyper, förgasaremotorer, dieselmotorer,
kompressor-drivna motorer, slidmotorer, tvåtaktsmotorer,
hesselman-motorer, etc. Traktorer och motorcyklar ingår i
behandlingen och en utförlig avdelning om järnvägsfordon,
elektriska, ångdrivna och förbränningsmotordrivna, avslutar
boken. Aerodynamiska frågor såväl som hydrauliska
kopplingar och växellådor berörs självfallet. Av stort intresse
är även förf:s självständiga behandling av termodynamiska
faktorer i samband med motorernas varvtal, speciellt
förhållanden av betydelse för volymetriska verkningsgraden.
Att en motor enligt förf:s definitioner har hög eller låg
elasticitet innebär i och för sig icke någon värdering.
Det beror på driftändamålet om det ena eller andra slaget
skall föredras, vilket utförligt betonas i olika sammanhang.
I allmänhet har lastbilsmotorer lägre totalelasticitet än
personbilsmotorer, dieselmotorer lägre än
förgasaremotorer och fyrtakts dieselmotorer lägre än tvåtakts
dieselmotorer. Anmärkningsvärt är, att hesselmanmotorn enligt
försök har utomordentligt hög elasticitet.
Förf. uppger i regel sina många olika försöksbilars och
motorers fabrikat och typ, vilket är av stort värde för den,
som vill göra jämförelser eller för kontroll. Försöken har
i regel gjorts med hela serier motorer eller vagnar och
synes ha pågått under många år. Boken förefaller också
vara resultatet av ett långvarigt, omfattande och
omsorgsfullt arbete och innehåller ett stort antal värdefulla och
nya synpunkter på hittills ganska obeaktade viktiga
förhållanden. Framställningssättet är vederhäftigt och sådant,
att även icke specialister på området troligen får stor
behållning av innehållet, förutsatt att de är tekniker. Icke
blott motor- och bilkonstruktörer, provrumsingenjörer,
karosserifabrikanter och de, som syssla med drift- eller
förvaltning av fordonsparker av olika slag, har nytta av
boken. De framförda synpunkterna är också av största
intresse för vägbyggare och kanske också järnvägsbyggare,
eftersom fordonet och dess bana i största möjliga grad
skall anpassas för varandra.
Det förefaller, som om denna bok kommer att låta tala
om sig. Einar Bohr
Praxis der Abwasserreinigung, av W Husmanin. Springer,
Berlin 1950. 140 s., 53 fig. 10,50 DM.
Inledningsvis behandlas kortfattat de vanliga
reningsmetoderna för kommunalt avloppsvatten och deras
reningseffekter samt hushållsspillvattnets karaktär och
inverkan på recipienten. Mera utförligt behandlas
förberedande provtagning vid planerandet av reningsanläggningar
och framförallt den löpande driftskontrollen vid större
verk. Av intresse är även det avsnitt som behandlar
skötseln och bemästrandet av olika driftssvårigheter vid
sådana, varvid även inverkan av industriavloppsvatten
beröres. Slutligen behandlas mindre reningsanläggningar och
åtgärder mot avloppsvattnets skadeverkan på betong.
Boken kan vara av värde främst för ingenjörer, som är
ansvariga för driften vid avloppsreningsanläggningar men
innehåller icke något egentligt nytt om utformningen av
nya reningsanläggningar. Axel Olsson
Södra Sveriges Ångpanneförening, Malmö, lämnar i sin
berättelse för verksamheten under år 1950 de sedvanliga
redogörelserna för den ångtekniska och den elektriska
avdelningen med tillhörande statistiska tabeller. I
berättelsen ingår bl.a. en översikt över utvecklingen på de ång-.
värme- och förbränningstekniska områdena enligt
rapporter från världskraftkonferensen i London 1950.
SKF, Göteborg, "SKF-lager i fartyg" är en 108-sidig,
förnämligt utförd broschyr om fartygslager av olika typer.
Ett stort antal exempel ges på SKF-lagrens användning i
fartyg från hela världen.
Hänt inom tekniken
Kemi och Bergsvetenskap hade den 24 maj ordnat en
vårutflykt med damer till Uppsala för att se bl.a.
Uppsala-Ekeby och Fysikalisk-kemiska institutionens
cyklotron-laboratorium.
I Uppsala-Ekeby började det industriella utnyttjandet av
den uppländska leran redan 1885. Man förfogar över ett
ca 2 m tjockt lager av rödbrännande lera och därunder
ett 25 m mäktigt lager av ishavslera. som är gulbrännande.
Av dessa råvaror gjordes förr mest kakelugnar; numera
är huvudtillverkningen vita kakelplattor, till vilka den
gulbrännande leran används. Dessutom gör man av den
rödbrännande keramikpjäser med de mest skiftande
former och dekorationer.
De båda lerlagren skiljer sig bl.a. däri, att den
gulbrännande leran är kalkhaltig men den rödbrännande
järnhal-tig (den färgas röd av järnoxid vid bränningen). Den förra
innehåller kalkstensbollar, som måste bortskaffas genom
slamning, då de annars skulle spränga keramiken. Den
senare filtreras före användningen. Efter formning och
torkning dekoreras keramiken — i stor utsträckning genom
handmålning — och bränns. Sedan påförs glasyr, varefter
bränns på nytt. Den senare bränningen sker i elugnar av
svensk tillverkning.
Uppsala Universitets fysikalisk-kemiska institution har
snart fått Sveriges första frekvensmodulerade cyklotron
eller synkrocyklotron. Man beräknar nämligen, att den
skall vara färdig i slutet av sommaren. Cyklotronen är
inrymd i ett särskilt hus, som blott är en våning högt över
jord men har fyra våningar under jord. Det stora
cirkelrunda apparatrummets golv ligger sålunda 12 m under
markytan vid sidan av överjordsbyggnaden.
Cyklotronen har en poldiameter på 92" mot
Berkeley-cyklotronens 184". Magneten består dock av 600 t järn och
50 t koppar och förbrukar vid drift 450 kW. Man skall
kunna accelerera protoner till en kinetisk energi på 200
MeV mot 350 MeV i Berkeley-cyklotronen. En annan
svensk cyklotron, som byggs i Frescati, får en poldiameter
på 88" men inte frekvensmodulering. Den kan ge protoner
med en energi på blott 25—30 MeV. Synkrocyklotronen
har betydligt större effektivitet än den traditionella
cyklotronen, därför att man med frekvensmoduleringen kan
kompensera för ökningen i partiklarnas massa, när deras
hastighet blir av samma storleksordning som ljusets.
Vid 200 MeV har protoner ungefär halva ljushastigheten.
För att de inte skall hindras genom sammanstötningar
med gasmolekyler, accelereras de i en 3 ms
vakuumkammare, som hålls vid ett tryck på ca 10~" torr med två
olje-diffusionspumpar. För läcksökning på
högvakuumsyste-met används masspektrometer (Tekn. T. 1950 s. 671).
När cyklotronen körs, utsänder den livsfarlig strålning
(neutroner och gammastrålning), varför apparatrummet
måste vara utrymt. Manövreringen sker från ett rum i
översta våningen, och i samma nivå som cyklotronen finns
ett laboratorium skyddat av en 2 m tjock vägg av
järnmalmsbetong. Dörren till detta rum är tjockare än den är
bred. Reststrålningen, sedan cyklotronen stannats, blir
liten, men det kan vara nödvändigt att byta luft i apparat-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
