Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 16 juni 1951 - Mineraloljefett som smörjmedel vid sjösättning av fartyg, av N Lll - Skattsedel och matematikmaskin - Vid bearbetning av radioaktiva material - Nya metoder - Svavel ur rökgaser, av Wll - Walter-maskineri för drift av ubåtar, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
524
TEKNISK TIDSKRIFT
Nya metoder
Svavel ur rökgaser. I ångpanneanläggningar ined våt
rökgasrening kan nian tillvarata 92 % av svavlet i
rökgaserna. Alkali i form av kalkmjölk används för att
neutralisera svaveldioxiden, så att man får ett pH-värde
mellan 6,5 och 7. Det erhållna slammet, som bl.a. innehåller
kalciumsulfit och kalciumsulfat kan brännas med
kolpulver för utvinning av svavel.
Man kan också tänka sig att oxidera svaveldioxiden
katalytiskt och utvinna svavlet i form av svavelsyra. Om
ånganläggningen är belägen i närheten av ett gasverk kan man
också använda ammoniak för framställning av
ammoniumsulfat.
Då man räknar med att svaveltillgångarna i Förenta
Staterna kommer att vara uttömda om 15 år, kan
svavelframställning ur rökgaser komma att bli av stor betydelse
(Times Rev. Ind. maj 1951). Wll
Fig. 7. Tillvaratagande av återstående fettbeläggning på
den ena liggaren efter avlöpningen; tre arbetare är
sysselsatta därmed, medan en fjärde, den närmast stående, är
i färd med att resa kölblocken för nästa bygge på bädden.
damm etc., direkt användas på de ställen, där låg
slart-friktion ej är ett huvudvillkor.
Före den slutliga avskrapningen av glidbanorna bör man
därför tillse, att så mycket som möjligt av S-fettet
avlägsnats. Sedan vidtar borttagandet av den hårdare undre
beläggningen, som hopsamlas och därefter kan uppvärmas
till smältning och silas genom ett metalltrådsfilter, så att
grövre föroreningar avskiljs. Under sjösättning kan det ej
undvikas att en viss del av S-fettet trycks ned i B-lagret.
Den genom omsmältning erhållna produkten innehåller
därför en viss del S-fett. som gör att vidhäftningen mot
"liggarna" såväl som tryckhållfastheten minskas. Dylik
återvunnen produkt bör placeras på partier, där trycket
är minst, och bör för säkerhetens skull ej användas vid
låga temperaturer vintertid.
På Eriksbergs varv i Göteborg sjösattes den 16 april 1947
tankmotorskeppet "Svenör" om 15 800 tdw, varvid
mineraliska smörjmedel provades för första gången i Sverige.
Varvet har sedan fortsatt därmed, och fig. 6 visar
utseendet av glidbanornas övre delar vid avlöpningen den 21
juni 1950 av M/S "Ceylon" om 9 800 tdw, sedan fartyget
hunnit ett stycke ned i vattnet. "Liggarna" har man här
snedstagat inifrån, dvs. från bäddens mittlinje, och placerat
styrlisterna, som anbringas till skydd mot urspåring,
likaledes på innersidan. Motsatsen var förhållandet på B &
W-bädden, fig. 1—5, där styrlisterna anbragts på yttersidan
liksom ock sidostöttningen av banorna. Fig. 7 visar luir
fettavskrapningen efteråt utföres på den ena av
glidbanorna. Samtidigt påbörjas uppresningen av de före
avlöpningen omkullagda kölblocken. Kölläggningen för nästa
bygge på bädden förberedes (Esso Oilways I)d 2 nr 5;
uppgifter från Svenska Petroleum AB Standard). N Lll
Skattsedel och matematikmaskin är en oroväckande
kombination vilken har införts av amerikanska
skatteverket, som nu i 20 matematikmaskiner kontrollerar alt
8 miljoner självdeklarationer är rätt räknade. Nästa år
skall maskinerna för fingranskning automatiskt sortera ut
sådana självdeklarationer, där avdragen är onormalt stora
i förhållande till inkomsten.
Vid bearbetning av radioaktiva material eller gifter i
verktygsmaskiner sättes en genomskinlig plasthuv över den
del av maskinen, där bearbetningen sker. Genom tätning
med vattenlås förhindrar man damm att komma ut; luft
och kylmedel förs bort och renas separat.
Walter-maskineri för drift av ubåtar, som man under
kriget experimenterade med i Tyskland och som senare
såväl västmakterna som Ryssland intresserat sig för, är i
princip en gasturbinanläggning med förbränning av olja
med vätesuperoxid.
Ett schema för Walter-maskineriet visas på fig. 1. Tre
hopkopplade vätskepumpar drives av en gemensam motor.
Pumparna arbetar med motorbrännolja, ingolin (80 "Vo
vätesuperoxidlösning) och färskvatten. Vätskeströmmarna
och därmed turbineffekten regleras genom ändring av
motorns hastighet, och mängdförhållandet finregleras med
mängdregulatorn. Ingolinet pumpas till en
katalysatorkammare, där det under stark värmeutveckling
sönderdelas i syrgas och vattenånga. Drifttemperaturen är här
omkring 2 200°C, och det har visat sig vara svårt att få
katalysatormassan att hålla. Vid krigets slut användes
små bitar av syntetiskt material, impregnerade med
natrium-, kalium- eller kalciumpermanganat.
Oljan förbrännes med syrgasen i en brännkammare, där
även vatten förångas, så att man får den avsedda
temperaturen på förbränningsgaserna. Dessa, som huvudsakligen
innehåller vattenånga och koldioxid, har trycket ca 28 at
och temperaturen 550°C. Innan gaserna ledes till turbinen,
får de passera en stoftavskiljare, där fasta partiklar, främst
av katalysatormassan, avskiljes. Gaserna från turbinen
kyles i en kondensor, där vattnet kondenserar ut, men
koldioxiden blir kvar i gasform. Denna gas urskiljes sedan
Fig. 1. Schema för Walter-maskineri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
