Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 30 juni 1951 - Samarbetet mellan medicin och teknik, av Rolf Sievert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 juni 1951
559
siella intressen, förfogade över ett såvitt möjligt
fullständigt bibliotek av kataloger och prospekt
samt hade sakkunnig personal, som kunde vara
forskaren behjälplig med att snabbt få fram en
översikt över vad som finns i handeln. Ett dylikt
organ borde naturligtvis icke betjäna endast den
medicinska forskningen utan även stå till
förfogande för annan forskning och för industrins
laboratorier.
Det skulle säkerligen icke medföra orimliga
kostnader att inrätta och vidmakthålla en sådan
institution, vilken skulle kunna finansieras
genom något slag av avgifter från
forskningsinstitutioner och industrier. En särskilt för industrins
laboratorier avsedd liknande organisation finnes
vid Ingeniörsvetenskapsakademien.
För att ett sådant företag verkligen skall bli till
nytta synes det dock icke böra knytas till någon
redan befintlig institution utan utgöra en fullt
självständig organisation, som för sin existens är
beroende av att den fyller de behov, som finns
vid de avgiftsbetalande institutionerna. En
organisation av den här skisserade typen skulle
säkerligen under god ledning kunna spara
avsevärda medel både genom att göra forskningsarbetet
effektivare och genom att nedbringa kostnaderna
för instrument. Detta senare är av särskild
betydelse, då vi ju för att täcka våra
instrumentbehov till större delen är hänvisade till import.
A u tomatisering
Om man ser på de tekniska anordningarna vid
våra medicinska forskningsinstitutioner, finner
man att de i många fall är i hög grad påverkade
av vid institutionen utarbetade speciella metoder.
Man skulle t.o.m. kunna säga, att vetenskaplig
verksamhet ibland icke blott växer upp kring en
forskare utan lika mycket kring dennes speciella
metodik. Orsaken härtill är ju att utvecklingen
inom modern naturvetenskap i utomordentligt
hög grad är beroende av nya
undersökningsmetoder och ökad precision hos de använda tekniska
hjälpmedlen.
Härtill kommer ofta, när det är fråga om
biologisk eller medicinsk forskning, ett
betydelsefullt moment, nämligen behovet av mycket stora
undersökningsserier. Det biologiska materialet
fordrar genom sin stora variabilitet i regel att
antalet försök utsträcks över ett material av en helt
annan storleksordning än vad som är fallet inom
t.ex. fysiken. Inom fysisk forskning åtgår den
största delen av arbetstiden i allmänhet för
byggandet av en ändamålsenlig specialapparatur och
justering av denna — inom biologin och
medicinen åter tar själva undersökningen och
resultatens statistiska bearbetning i de flesta fall den
ojämförligt längsta tiden i anspråk. I budgeten
för en medicinsk forskningsinstitution
dominerar därför i allmänhet personalkostnaderna.
I och med den starka stegringen av lönekost-
naderna och svårigheten att få tillräcklig teknisk
assistans vid de medicinska institutionerna i en
tid, då det är ont om arbetskraft, har ett nytt
behov framkommit — behovet av hel- eller
halvautomatisk forskningsapparatur. Med hjälp av
registrerande mätinstrument, reläanordningar,
fotocellstyrda manöverorgan, automatiska
periodiska fotograferingar m.m. kan assistenter i viss
utsträckning ersättas av robotmekanismer, som,
om man så önskar, arbetar dygnet runt.
Vid undersökning av ljusabsorption i
mikroskopiska preparat kan inan t.ex. låta objektet
automatiskt röra sig stegvis eller kontinuerligt med
ytterst ringa hastighet, några tusendels
millimeter i minuten, och därvid registrera
strålintensi-teten med en fotocell eller fotomultiplikator och
förstärkare, så att ett diagram erhålles i
förstorad skala. Genom lämpliga anordningar kan en
liten yta i ett mikroskopiskt preparat på detta
sätt automatiskt undersökas.
Liknande apparatur, ehuru med förflyttningar
på några centimeter i minuten, kan användas för
kartläggning av fördelningen av radioaktiva
isotoper i kroppen.
Utvecklingstiden i en kultur av bananflugan
kan registreras automatiskt genom att från
kulturflaskorna periodvis suga bort de kläckta
flugorna och låta luftströmmen träffa en sakta
roterande med fluglim bestruken skiva.
Mätning av radioaktiva preparat kan ske
helautomatiskt med intermittent fungerande
tids-inställda anordningar. Härvid uppnås även
fördelen av minskad risk för den personal, som
handhar preparaten.
I vissa fall är nattliga automatiska
observationer fördelaktiga även ur den synpunkten att
störningar av olika slag då kan väsentligt reduceras.
Det förefaller sannolikt, att inom de områden,
som lämpar sig härför, en automatisering av
forskningsapparaturen kommer att bli alltmera
vanlig. Förutsättningen är naturligtvis, att
undersökningarna skall pågå under så lång tid, att
kostnaderna för automatiseringen verkligen
inbesparas, eller att andra skäl föreligger,
exempelvis brist på kompetent arbetskraft, arbetets
hälsovådlighet eller behovet av störningsfrihet.
Automatiska specialanordningar kan ävenledes
vara av stort värde vid bearbetning av
försöksmaterial, vilket ju inom medicinen ofta är
mycket omfattande.
Även för sjukvårdens teknik torde
automatisering så småningom vinna ökad betydelse. När
man exempelvis ser dörrarna i korridorerna till
Harwells isotoplaboratorium öppna och sluta sig
automatiskt för var och en som passerar,
kommer man osökt på tanken att anordningar av
detta slag kan få en viss betydelse ur
rationaliseringssynpunkt även inom sjukvården. För att
kunna bedöma sådana frågor tarvas emellertid
tidsstudier, en form av undersökning, som väl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
