Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 27. 4 augusti 1951 - Hur arbetsledare tränas i skoindustrin, av Holger Bohlin och Einar Båtelsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-4 augusti 1951
581
Hur arbetsledare tränas
i skoindustrin
Direktör Holger Bohlin och civilingenjör Einar Bat elsson,
Stockholm
331.868 : 685.31(485)
Skoindustrins Forskningsinstitut, som finansieras av
större delen av skoindustrin, arbetar med tekniska och
ekonomiska utvecklingsfrågor inom skoindustrin.
Institutets arbetsfält kan i korthet karakteriseras med orden:
forskning, utbildning och konsultationer. Under hösten och
vintern 1950—51 har institutet börjat tillämpa en för
Sverige ny form för träning av arbetsledare inom industrin,
och det är närmast denna nya kursform, som här skall
behandlas.
Träningskursens bakgrund
Genom de kontakter institutet sedan sin tillkomst haft
med KTH:s Institution för industriell ekonomi och
organisation har det från början förefallit naturligt för
institutets ingenjörer att vid sin rationaliseringsverksamhet i
skoindustrin söka tillämpa arbetsförenklingens metodik.
Arbetsförenklingens metodik, så som den beskrives i
amerikansk litteratur (Barnes, Mogensen, Porter m.fl.), synes
också ha speciellt goda tekniska förutsättningar att
lyckas inom en tillverkning av skoindustrins karaktär. I här
berörda avseende kan tillverkningen inom skoindustrin
karakteriseras med orden: mekaniserat hantverk och
monteringsindustri med långtgående operationsuppdelning, där
hanteringstiderna har relativt stor betydelse. Genom
företagsledarekonferenser har tidigare en del av branschens
företagsledare fått en mycket positiv inställning till
arbets-förenklingsarbetet, och därigenom har en viktig
psykologisk förutsättning för arbetsförenklingens framgång
inom industrin skapats.
Även om vissa allmänna förutsättningar för
arbetsförenk-lingen finns inom skoindustrin är därmed icke problemen
lösta. En utomstående person ställs nämligen ofta inför
hart när olösbara uppgifter, då han skall försöka införa
förändringar i ett företag. Ibland beror svårigheterna på
bristande förståelse från personalens sida inför konsultens
arbete. Ibland beror de på, att en utomstående icke kan
eller hinner sätta sig in i alla tekniska, organisatoriska,
ekonomiska och personliga aspekter på varje
detaljspörsmål.
Med det konsulterande arbetet följer ytterligare ett
problem, nämligen auktoritetsproblemet. Även om en
omdömesgill konsult kan få förmännen välvilligt inställda till
konsultens verksamhet, kan det knappast undvikas, att
förmannen tycker sig se sin auktoritet på arbetsplatsen
ogynnsamt påverkad.
Bl.a. för att söka undanröja svårigheter av dessa slag
beslöt Skoindustrins Forskningsinstitut att träna
industrins egna arbetsledare i arbetsförenkling. Avsikten var
att ge arbetsledarna så effektiv träning i
arbetsförenklings-tekniken, att de själva kunde delta i företagens
rationaliseringsarbete.
Institutet hade dessutom speciella skäl som gjorde, att
träningsvägen måste anträdas. Institutet skall ju vara hela
branschen till gagn, och det kan därför icke stanna vid en
konsultationsform som skulle göra, att det toge årtionden,
innan alla företag fått del av institutets erfarenheter i
arbetsförenkling inom skoindustrin. Ur institutets synpunkt
skulle denna konsultationsform innebära ytterligare
nackdelar, eftersom vad som utföres vid rationalisering inom
ett enskilt företag skulle bli ett engångsarbete, som efter
relativt kort tid skulle förlora sin aktualitet och successivt
bära allt mindre frukt.
Kursens uppläggning
Hur skulle man då kunna lösa problemet att ge
förmännen kunskaper om och träning i arbetsförenklingens
metodik?
Man måste räkna med, att företagen inom branschen
knappast skulle kunna avvara någon förman under en så
lång sammanhängande tidsrymd, som här skulle komma
att erfordras. En möjlig lösning vore då att låta kursen
pågå några timmar i veckan under ett relativt stort antal
veckor. Balph Barnes rekommenderade även av andra —
framför allt inlärningspsykologiska — skäl denna
tidsdisposition vid sin "Management Course" på Yxtaholm i
augusti 1950.
Ett önskemål vid denna uppläggning är, att kursen kan
förläggas i omedelbar närhet av de företag deltagarna
rekryteras från, ty annars åtgår väl stora kostnader och lång
tid för resor. Skoindustrins lokalisering (fig. 1) med stark
koncentration till relativt få orter är ur denna synpunkt
lycklig. En förberedande undersökning visade också, att
av 31 tillfrågade företag i Örebro och dess närhet var 20
intresserade av att sända deltagare till en träningskurs i
arbetsförenkling, om kursen förlades till denna stad.
Kursen planerades i enlighet härmed, och en orientering
om kursen tillställdes de tidigare tillfrågade företagen.
Kursen samlade 16 deltagare från lika många företag.
Deltagarna kom från olika tillverkningsavdelningar och så
Fig. 1. Skoindustrins lokalisering år 1938 (enl. Elinder).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
