Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 18 augusti 1951 - Från de tekniska högskolorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 augusti 1951
631
R Kristensson med t.f. specialläraren i
byggnadsorganisation civilingenjör D österberg som suppleant.
Handelsdepartementet har begärt förslag på tre personer
till en plats som ledamot i styrelsen för Statens
Skepps-provningsanstalt för tiden 1 juni 1951—31 maj 1954.
Lärarkollegiet har i nämnd ordning föreslagit: professor E
Hogner, direktör G Lundeqvist och direktör Hilding Nielsen.
Från Rederi AB Transatlantic har Institutionen för
förbränningsmotorteknik som gåva erhållit en trecylindrig
dieselmotor.
Lärarkollegiet har beslutat föreslå hos Överstyrelsen att
docent A Aslander, som innehaft docentstipendium sedan
1 mars 1951, utses till innehavare av docentstipendium
1 juli 1951-—29 februari 1954, att docent B Lindberg, som
innehaft docentstipendium sedan 1 september 1950, utses
till innehavare av docentstipendium från 1 juli 1951 (under
den tid docent A Bjerhammar enligt Kollegienämndens
förslag kan komma att uppehålla professur) samt att
docent S Kihlberg måtte utses till innehavare av
docentstipendium under tre år fr.o.m. 1 oktober 1951.
Statsstipendier (för främjande av högre tekniska studier)
har med 2 500 kr. vardera tilldelats civilingenjörerna R
Andersson, K Arle, L Block, B Carlsson, I Carlvik, T
Eklund, A Forsman, K Hannerz, J Hult, N A Jönsson, V
Peterson, G Sjöström, O Tibell, S-0 ührvik, lantmätare G
Gal-venius och arkitekt L Holm.
Till från KTH utexaminerade civilingenjörer och
arkitekter har resestipendier utdelats: ur K F Björns fond till
tekn. lic. J Schnittger (3 000 kr.) och civilingenjör S E
Nyberg (1 500 kr.); ur H T Cedergrens fond till
civilingenjörerna F Bolinder (3 000 kr.), K G Hernqvist (1500 kr.)
och G Lindén (1 500 kr.); ur J Danielssons fond till
bergsingenjör B Thyberg (3 000 kr.); ur C Nyströmers fond till
civilingenjör Ove Pettersson (2 000 kr.) och arkitekt H de
Sharengrad (1 500 kr.); ur Axel Melanders fond (IVA) till
civilingenjörerna S Lundqvist (1 500 kr.) och Bertil
Enoks-son (1 500 kr.); ur A J Romans fond till civilingenjör
Karl-Axel Melkersson (1 000 kr.). Ur Peter Klasons fond har
tekn. lic. B Christiansson tilldelats ett forskningsstipendium
på 1 200 kr.
Stipendium ur 1944 års donation har icke utdelats
innevarande år; Kollegienämnden har beslutat föreslå att
avkastningen lägges till kapitalet, som är placerat i aktier, för
möjliggörande av ökad utdelning under kommande år.
Kollegienämnden har yttrat sig om
skeppsbyggeriunder-visningen vid högskolan och vissa därmed
sammanhängande frågor och därvid förklarat sig intet ha att erinra
mot avdelningsrådets S yttrande, innebärande att
undervisning i skeppsteknik även fortsättningsvis skall
meddelas såväl vid KTH som CTH.
Kollegienämnden har beslutat att KTH icke skall vara
representerad i Svenska Teknologföreningens kursnämnd,
då nämnden enligt sina omarbetade instruktioner
hädanefter kommer att ha viss beslutanderätt över de olika
avdelningarnas kurser. Nämnden förutsätter emellertid att
under hand ett intimt samarbete äger rum mellan
nämnden och högskolan i kursfrågor.
Kollegienämnden har fastställt att för studerande i lägre
årskurserna betyg skall gälla under tid, som
studerande jämlikt § 93 i högskolans stadgar erhållit tillstånd att
kvarstå i sagda årskurser. Frågan om betygs giltighet för
studerande i högre årskurserna skall liksom hittills
bedömas från fall till fall.
Överstyrelsen har medgivit antagande av följande antal
ordinarie studerande i l:a årskursen läroåret 1951/52: F: 20;
M: 55; S: 30; E: 60; V: 62; K: 45; B: 35; A: 30; L: 20—25
(antalet fastställes av lantmäteristyrelsen).
Kollegienämnden har bifallit en hemställan från THS
studieråd om anordnande av en extra tentamensperiod
utan inställande av den ordinarie undervisningen den 22—
27 oktober 1951 för sådana studerande, som genom
krigs-förbandsvisa repetitionsövningar blir förhindrade att delta
i tentamensperioden hösten 1951.
Det tionde skandinaviska rektorsmötet mellan rektorerna
vid de tekniska högskolorna i Sverige, Norge, Danmark
och Finland samt dekanus vid kemisk-tekniska fakulteten
vid Åbo akademi ägde rum i Göteborg den 22—24 maj
1951. I förhandlingarna deltog även prorektor vid CTH,
professor Erik Larsson. Som sekreterare fungerade
högskolesekreteraren vid CTH, jur. kand. C O Palmstierna.
överläggningarna var synnerligen givande och särskilt
intressant var det att konstatera att problemställningarna
praktiskt taget är desamma i alla de nordiska länderna
samt att i stort sett samma uppfattning råder om de vägar
som nu bör beträdas. Av det 15-tal frågor som stod på
dagordningen är det tre som kan vara av mera allmänt
intresse.
Man stannade enhälligt för den uppfattningen att målet
för de tekniska högskolorna bör vara att utan ökning av
den nuvarande schemamässiga studietiden — i allmänhet
4 år — utbilda för näringslivet så användbara ingenjörer,
arkitekter osv. som är möjligt. Med hänsyn till teknikens
snabba utveckling kan man då icke försöka lära dem för
mycket av teknikens tillämpade delar eller söka driva
specialiseringen för långt. Dels är detta omöjligt med
bibehållen studietid, dels ock kan många tillämpningar vara
omoderna redan när den unge ingenjören skall börja sin
verksamhet. Målet måste i stället vara att bibringa honom
så gedigna kunskaper som möjligt i de rent grundläggande
ämnena samt i de grundläggande och teoretiska delarna av
de tillämpade ämnena. Särskild vikt måste därvid läggas
framförallt vid undervisningen i matematik och mekanik.
Vid samtliga högskolor råder nu mer eller mindre det
förhållandet att antalet lärarkrafter är för litet och att de
studerande därför alls icke kan få den individuella
undervisning som är nödvändig. Den väg man anser
ofrånkomligt att beträda är då icke att öka de nuvarande
föreläsnings- och övningstiderna i dessa ämnen utan att
inrätta lektors- eller laboratorstjänster för att en mera så
att säga skolmässig undervisning skall bli möjlig, för att
övningarna skall kunna intensifieras samt för att muntliga
förhör och tentamina skall kunna förekomma i en helt
annan omfattning än vad som nu är fallet. Man anser
nämligen att en person, som en gång verkligen lärt sig de
grundläggande ämnena, har belt andra förutsättningar
både att studera kommande tillämpade ämnen och —
framförallt — att i sin kommande praktiska verksamhet lösa
de problem han ställes inför.
Givet är emellertid att det icke alltid är tillräckligt med
en fyraårig utbildning, särskilt om vederbörande i
framtiden tänker slå in på forskningsvägen, men då har man
på de flesta ställen den tekniska licentiatexamen att
tillgripa. En konsekvens av att denna examen inrättats har
emellertid vid alla högskolor där den förekommer visat
sig vara att man också måste komplettera och organisera
högskolan så att man där kan bedriva forskning i sådan
omfattning som är nödvändig i samband med
licentiatutbildningen. Det är då alls icke tillfyllest att man söker
bedriva forskning med hjälp av de medel som olika
statliga forskningsråd kan anvisa för speciella undersökningar.
Alldeles nödvändigt är däremot att samtliga högskolor
erhåller en sådan basorganisation för forskning i form av
instrumentmakare, laboratoriebiträden, assistenter och
skrivbiträden som är oundgänglig härför.
Många tror kanske att man vid KTH är väl rustad i detta
hänseende, men så är alls inte fallet. De svenska
universiteten är härvidlag tillgodosedda på ett helt annat sätt
iin de tekniska högskolorna trots att det stadgeenligt
ankommer på de senare att även bedriva
teknisk-vetenskaplig forskning. Nämnas kan också att enbart vid KTH
om-sättes årligen omkring 1 Mkr. statliga forskningsanslag,
ett belopp som faktiskt skulle kunna användas avsevärt
rationellare om man hade en basorganisation i stället för
att som nu behöva anställa extra arbetskraft från fall till
fall, från forskningsuppgift till forskningsuppgift.
Licentiatundervisningen skulle också kunna bli väsentligt bättre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
