Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 25 augusti 1951 - Hur montage av flerfamiljshus kan förbilligas, av Evert Strokirk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 augusti 1951
635
Då plattans släta underyta är en av de
väsentliga vinsterna med denna metod, utfördes för
denna detaljs utformning ett flertal försök. Först
avrevs underliggande plattas överyta, ehuru en
slät överyta icke krävs i den färdiga byggnaden,
då man ju i regel på den massiva betongplattans
överyta placerar golvkonstruktion av olika slag.
Avsikten med den avrivna ytan var således
endast att få en god formyta för den nya plattan.
Försök gjordes med beläggning av papper,
gummiduk, bestrykningsmedel m.m., allt med
växlande framgång. Vid ett par tillfällen uppstod
vissa besvär genom att vakuum uppstod i
ytskiktet mellan plattorna; endast med stora
svårigheter kunde plattorna då skiljas från varandra.
De tunga bjälklagsskivorna, fig. 3, lyftes sedan
i de ingjutna krokarna av en portalkran, fig. 4,
med hjälp av särskilda lyftbalkar, som fördelade
den stora tyngden, varefter de placerades på
murverket, där en brukssträng placerats på
an-liggningsytorna.
Portalkranen
Kranen löpte på räls över de långsträckta
byggnaderna i tre våningar och med en husbredd av
högst 12 m. Lyftkapaciteten på denna krän är
10 t. Kranen har nu varit i bruk sedan
sommaren 1948, under vilken tid sju hus har
uppförts, innehållande 147 lägenheter. Dess
huvuduppgift var från början att:
lyfta på marken gjutna bjälklagsbetongplattor
om maximalt 25 nr yta upp på sin plats i
byggnaden;
lyfta hela lastflak med tegel som anländer till
bygget direkt lastade på tegelbruket, således utan
omflyttning av teglet;
lyfta murbruket, som levererats från fabrik i
lave, direkt till den plats där det användes;
på det utlagda bjälklaget i varje våning
efterhand lägga upp övriga tunga material, såsom
mellanväggsplattor, murarställningsmaterial,
isoleringsmaterial, takstolar m.m.;
Fig. 3. Bjälklagsplattorna lyftes i ingjutna krokar med
hjälp av en balkram.
Fig. A. Vid trevånings smalhus användes en portalkran
(lyftkapacitet 10 t), som löper på räls bredvid husets
långsidor.
lyfta in på fabrik tillverkade hela trapplopp och
vilplaner, ävensom balkonger.
Vad man med denna första etapp vann var i
huvudsak följande: transporten av betong,
murmaterial och bruk förenklades;
bjälklagsplattorna göts mot absolut plan form, varför
undersidan icke behövde putsas, utan endast spacklas
och målas; genom att bjälklagen göts färdiga på
marken och putsningen bortföll, blev tillförseln
av vatten till byggnaden betydligt mindre än vid
vanligt utförande, vilket medförde snabbare
uttorkning; formsättning för bjälklagen bortföll,
så när som på anordnande av sidoformar för
plattorna.
Självfallet kan metodens ekonomiska resultat
icke ännu med säkerhet bedömas, dels därför att
kranens kostnadsandel icke exakt kan anges och
dels därför att byggnadskostnaderna även
omfattar vissa experimentkostnader, men bespa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
