Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 25 augusti 1951 - Norges atomreaktor, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 augusti 1951
643
Norges atomreaktor
621.039.421(481)
Den 30 juli 1951 invigdes den norska atomreaktorn, en
uranreaktor med moderator av tungt vatten och en
beräknad energiutveckling av 100 kW. Reaktorn är inrymd i en
nyuppförd byggnad i närheten av Forsvarets
Forsknings-institutt på Kjeller; två närliggande byggnader, uppförda
av tyskarna under ockupationstiden, har omändrats till
radiokemiska och kärnfysikaliska laboratorier.
Arbetet med reaktorn började 1948, sedan Stortinget i
juni 1947 hade anslagit ett engångsbelopp av 5 milj. nkr.
för dess byggande (totalkostnaden blev 20 milj. nkr.).
Projekteringsarbetet har utförts av det nygrundade Institutt
for Atomenergi, vid befintliga vetenskapliga institutioner
och hos norska industrier. Reaktorn skall nu övertas av
IFA, som räknar med en årlig driftbudget av 1 milj. nkr.
Att den norska reaktorn har kommit fram så snabbt
beror på det fruktbärande samarbete som etablerats mellan
Norge och Holland. Avtalet gick ut på att Norge, som har
en betydande egen produktion av tungt vatten, fick
färdig-raffinerad uran från Holland mot att detta lands forskare
på lika villkor som de norska får utnyttja reaktorn.
Utöver fördelen att norrmännen icke har behövt vänta
på framställningen av tillräckliga mängder uran av norskt
ursprung, väntas tillskottet av holländska forskare i hög
grad öka det vetenskapliga utbytet i samband med
reaktorns drift. Ett fast norskt-holländskt samarbetsorgan,
kallat JENER (Joint Establishment for Nuclear Energy
Research), skall nu uppsättas och ledas av en styrelse på
tre man från vartdera landet.
Bearbetning av föredrag av Einar Saeland vid NIM 4 i
Helsingfors 12 juni 1951.
Konstruktion
Reaktorn, fig. 1, är monterad i en ball på 20 X 16 X 9 m,
varvid en stor del av systemet är nedsänkt i en
undervåning, vars golv ligger 6 m under hallens.
Reaktorbehållaren, som skall innehålla 7 000 1 tungt
vatten och 2,85 t metalliskt uran, är ca 3 m hög och 2 m i
diameter. Omkring behållaren staplas 32 t grafit till ett
70 cm tjockt reflektorskikt runt behållaren. Utanför
grafit-skiktet är gjutet ett strålningsskydd av 2 m tjock betong.
Behållarens översida skyddas av två vattenbehållare, som
tillsammans ger ett 4 m tjockt skyddslager. Betongskyddet
är klätt på insidan och vattenbehållaren på undersidan med
kadmiumplåt till skydd mot långsamma neutroner.
I undervåningen finns en reservbehållare och en
värmeväxlare för avkylning av det tunga vattnet. För kylningen
finns vidare ett ventilationssystem med fläkt.
Reaktorbehållaren, fig. 2, består av en 3,5 mm tjock
mantel av aluminiumplåt, på vilken är svetsad en tjockare,
utkragad topplatta i vilken reaktorn hänger på
betongskyddet. I plattan finns 76 öppningar för uranstänger,
ordnade i ett fyrkantgitter med 18 cm delning,
öppningarna var ursprungligen dimensionerade för
uranoxidstänger; sedan man nu övergått till uranmetallstänger med
mindre diameter, 25 mm, kommer två stänger att läggas i
varje öppning.
Uranstängerna är inneslutna i aluminiumhylsor med
2 mm väggtjocklek; dessa förhindrar att
klyvningsprodukter från uranet förorenar det tunga vattnet. Hylsorna är
försedda med Neoprene-packningar, som under trycket av
uranstängernas egenvikt ger en luftät tillslutning mellan
hylsa och topplatta. Avsikten är givetvis att hindra att
luftens fuktighet späder ut det tunga vattnet.
Till behållaren leder sex genomgående isotoprör,
anordnade i två plan. Rören är fastsvetsade i behållarväggen och
tjänar samtidigt till att förstyva denna. Vidare finns i
behållarens topp ett uttag för det tunga vattnet, som tas ut
från överdelen av behållaren och ledes till värmeväxlaren
Fig. 1. Modell av den norska
uranreaktorn; a golv i
undervåningen, b golv i
reaktorhallen, c reaktorbehållare, d
reflektor, e, f
skyddsbehållare, g reservbehållare, h
värmeväxlare, i uttag till
neutronkammare, k isotoprör, f
fläkt, m motor, n
betongskydd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
