Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 8 september 1951 - Nya metoder - Lättare emballageglas, av SHl - Avfallsvattenrening genom flotation, av SHl - Korrosionsinhibitor för ångledningar, av SHl - Sprutförsilvring av plast, av U T—h
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 september 1951
695
Den form, som glaskärlen har i vår tid, är emellertid,
trots århundradens utveckling, i allmänhet inte den ur
viktbesparingssynpunkt gynnsammaste. Genom att ändra
emballagets formgivning kan man därför betydligt minska
dess vikt i förhållande till innehållets. Som exempel kan
nämnas, att man genom att ändra formen hos den
traditionella konservburken enligt fig. 1 har kunnat minska
glasvikten för en halvlitersburk med 22 °/o under
bibehållande av tillfredsställande hållfasthet.
Emballage av denna glasbesparande tvp finns i Sverige,
t.ex. som mjölkflaskor, och det ser ut att vinna terräng.
Utom att glas av den nya typen kostar mindre i inköp och
frakt, fordrar det mindre lagerutrymme än glas av äldre
typ. En nackdel är, att det måste hanteras något
varsammare i glashyttan (E umblia i Glastekn. T. mars—apr.
1951). SHl
Avfallsvattenrening genom flotation. I allmänhet
försöker man frånskilja fasta, suspenderade partiklar genom
att låta dessa sjunka till bottnen i stora
avsättningsbehållare. I många fall bildas emellertid ett mycket tunt siam,
som är besvärligt att bli av med. Temperatur och
strömningsändringar stör ofta avsättningen. En ganska påtaglig
möjlighet att ta bort fasta partiklar är flotation, sedan
luftbubblor bringats att fastna på dem. Detta är
emellertid inte så enkelt, som det kanske förefaller, och först
efter långvarigt experimentarbete har man i USA lyckats
utarbeta en användbar process.
Ett nödvändigt villkor, för att flotation skall lyckas är, att
man kan framställa önskad mängd av mycket små
luftbubblor i avfallsvattnet; de får högst ha en diameter på
25 ji. De måste vidare alstras kontinuerligt utan att störa
vattenströmmen genom apparaten. Den utarbetade
metoden uppges ge mycket gott resultat vid behandling av
vatten från pappersbruk, tvålfabriker och
oljeraffinaderier och goda resultat har nåtts i halvstor skala vid
limfabriker och tvättinrättningar.
I sin nuvarande utformning (fig. 1) arbetar
flotations-apparaten i sex steg. Först sker en behandling med
kemikalier vid visst pH, om det är nödvändigt att koagulera
eller baka ihop mycket fina partiklar. Klarat vatten
innehållande massor av små luftblåsor blandas med det
kemi-kaliebehandlade vattnet, innan hopbakningen sker.
Därefter leds det in vid bottnen av en behållare, i vilken det
flyter uppåt på ett par minuter under utflockning av de
fasta partiklarna.
Vattnet rinner ut nära behållarens topp och går till
flotationszonen, där det mesta av de fasta partiklarna
snabbt bärs upp till ytan av vidhäftande luftblåsor, som
fastnar på dem. I nedersta delen av de båda
sidobehållarna (fig. 1) har praktiskt taget alla fasta partiklar
frånskilts. Vanligen återstår blott 10"4 "/o.
Det renade vattnet tas ut nära bottnen av apparaten vid
flotationszonernas ytterväggar och rinner ut upptill över
en kant, som bestämmer vätskehöjden i apparaten. De
fasta partiklarna bildar ett skikt på vätskeytan och förs
av långsamt roterande blad till en slamtratt, från vilken
de rinner ut i en behållare. Slammets halt av fasta ämnen
varierar mycket beroende på dessas art. Vid behandling av
vatten från tillverkning av toalettpapper kan den bli så
låg som 2 °/o, vid frånskiljande av fett ur hett vatten kan
den vara över 90 °/o.
Suspensionen av små luftblåsor alstras i en
centrifugalpump, genom vilken renat vatten cirkulerar under
insläppande av en liten mängd luft på sugsidan. En
fördelningsapparat ger luftblåsor med en diameter under 25 ju.
Luftmängden är inte kritisk, vanligen släpper man in 2,5—10
ml/1 råvatten per minut. Per kvadratmeter yta kan
apparaten rena 8,5—17 1/min (A I Barry i Chem. Engng apr.
1951). SHl
Korrosionsinhibitor för ångledningar. Kolsyra och syre
i ånga angriper ång- och kondensatledningar. Detta lär
man kunna förhindra genom att till pannvattnet sätta en
korrosionsinhibitor, som består av aminer. Dessa förgasas
i pannan, följer med ångan och verkar
korrosionshindran-de genom att neutralisera sura ämnen och genom
adsorp-tion vid metallytorna. När de återvänt till pannan med
kondensvattnet, förångas de och tjänstgör på nytt. De
rekommenderas särskilt i de fall, då det icke är ekonomiskt
att anskaffa anordningar för rening av matarvattnet (Chem.
Engng mars 1951). SHl
Sprutförsilvring av plast. Försilvring av icke-metaller
kan ske antingen genom besprutning med lösningar,
innehållande silversalt och reduktionsmedel eller genom
neddoppning i motsvarande lösningar. De sprutor, som
används, liknar vanliga färgpistoler för tryckluft men har
två ledningar, som matas med var sin lösning, silvernitrat
och reduktionsmedel. I sprutans spets finns en
blandningskammare, varifrån blandningen i finfördelat tillstånd
slungas mot föremålet.
Proceduren är följande. Plastföremålet (t.ex. en blivande
reflektor) lackeras med ett plastlack. Efter torkning
tvättas ytan med vatten, innehållande 1!i—1 °/o av ett
vät-medel, t.ex. natriumlaurylsulfat, och tvättas noga. Härefter
sensibiliseras ytan genom doppning i en lösning av 10 g/1
stannoklorid och 16 ml/1 koncentrerad saltsyra. Efter
förnyad tvättning besprutas ytan med blandningen av två
separata lösningar.
Den ena av dessa innehåller 10—12 g/I silvernitrat, försatt
med ett litet överskott av ammoniak, så att den först
bildade fällningen av silverhydroxid löses.
Ammoniakmängden måste avpassas exakt, vid underskott går reduktionen
för fort, vid överskott för långsamt eller icke alls.
Den andra lösningen innehåller reduktionsmedlet. Detta
måste väljas med omsorg. De vid doppningsförfaranden
lämpliga reduktionsmedlen invertsocker och seignettesalt
verkar för långsamt vid sprutning. Bäst är en utspädd
formaldehydlösning, innehållande 8—10 ml/1. Högre kon-
hemikaliekärl
Fig. 1. Apparat för rening av
avfallsvatten genom flotation.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
