Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 22 september 1951 - STF i Polhems spår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2.9 september 1951
759
Fig. 1. Torsten Althin berättar Polhems-historier på Stjärnsund i centrum av åhörarnas
exemplariskt vida cirkel.
hems anläggningar hade stått och där man genom Althins
berättarkonst fick en god bild av den i teknikhistorien
märkliga bruksrörelse, som Polhems geni hade skapat här
under 1700-talet.
Att Polhem var en föregångsman även på andra områden
än de tekniska och naturvetenskapliga, fick man veta
genom följande historia: På Stjärnsund tillverkade han
maskinellt tallrikar av järnplåt, som sedan förtennades. Denna
tillverkning motarbetades självfallet på alla sätt av
tenntallriksmakarna, bl.a. genom framhållande av förmenta
dåliga egenskaper hos den nya tallrikstypen. För att
motverka detta lät Polhem publicera ett reklamblad, vars
utarbetande han anförtrodde ingen mindre än Emanuel
Swedenborg och som finns bevarat bl.a. i Bergslagets
museum i Falun.
Under rundvandringen stannade man en stund vid den
minnessten, som Husby socken lät resa över Polhem 1950,
då 250 år hade förflutit sedan denne började sin
verksamhet på Stjärnsund. Efter ett besök vid det
Rücker-sköldska gravkapellet, där ättlingar av Emerentia
Polhem-Rückersköld vilar, lämnade man det vackra Stjärnsund,
där numera endast en liten urtillverkning lever kvar av
Polhemstidens mångsidiga mekaniska industri.
Långshyttan
Långshyttan tog sedan emot med dukade lunchbord på
bruksmässen. Överingenjör G Sterky gav en orientering
om Långshyttan och dess tillverkningar, varefter man i
grupper besåg anläggningarna.
Järnhanteringen i trakten av Långshyttan betecknades
redan på 1400-talet såsom "varandes urminnes gammal"
och har fortgått sedan dess. Under 1500-talet utvecklades
de gamla små hyttorna till masugnar, och hammarsmedjor
uppfördes. Vid bruket finns ännu kvar avkomlingar till
bergsmän från denna tid. En ny epok i brukets historia
började på 1800-talet genom att småbruken i Husby kom
under en och samma ägare, Klosters bruksägare. Vid
Långshyttan igångsattes bessemerblåsning i fast ugn 1861.
Bessemerstålet sändes till Smedjebacken för att utvalsas
— förut hade all svensk bessemer utsträckts under
hammare. Götvalsverk byggdes 1885, sedan Klosters AB hade
koncentrerat hela sin ståltillverkning till Långshyttan. 1927
blev Långshyttan en del av Fagersta-koncernen under
namnet Klosterverken.
Klosterverken har nu 900 anställda och verksamheten där
är helt inriktad på framställning av kvalitetsstål — en
tillverkning med traditioner, då det just var här rostfritt stål
för första gången framställdes i Sverige.
Tackjärn, som fås från andra av Fagersta-koncernens
järnverk sedan masugnsanläggningen nedblåstes för tre år
sedan, förädlas i martinugnar eller elektrostålugnar. De förra
är tre (charge 20 t), de senare är två, en ljusbågsugn och
en lågfrekvensugn (162/3 p/s, 600 kW), vardera för 5—8 t.
I martinugnarna tillverkas kolstål och låglegerat stål, som
saluförs i form av varmvalsad tråd och band samt
kallvalsat bandstål. I elektrostålugnarna görs höglegerat stål,
varvid man vanligen först färskar tackjärnet i ljusbågsugnen
och sedan färdiglegerar i induktionsugnen.
Götvalsverket är ej av modernaste typ. Band- och
trådvalsverken, som byggts på 1930-talet, samt kallvalsverket
är till största delen utrustade med moderna maskiner.
Anmärkningsvärd är omförartekniken i band- och
trådvalsverken. Blott förvalsningen sker för hand; i fortsättningen
sker t.ex. trådvalsningen fullständigt automatiskt.
I trådvalsverket tillverkas kvalitetstråd med diameter ned
till 5,5 mm. Den är huvudsakligen avsedd för
kalldragning t.ex. musiktråd eller fjäderträd. I varmvalsverket för
band tillverkas bredder på upp till 250—300 mm och
tjocklekar ned till 1,5 mm. Största delen av detta material
bearbetas vidare i kallvalsverket.
Kallvalsat bandstål tillverkas i tjocklekar ned till 0,03 mm
och i bredder upp till ca 400 mm. Produkterna är
kvalitetsstål av många olika slag för vitt skilda ändamål. Man
gör t.ex. kolstål och låglegerat stål till rakblad och för
ur-industrin, rostfritt bandstål och bimetallmaterial samt
härdat bandstål för olika ändamål. Största delen av
tillverkningen exporteras.
Falun
Från Långshyttan fortsatte man till Falun, där Stora
Kopparbergs Bergslags AB hade inbjudit deltagarna till
middag i sin magnifika representationsvåning,
Bergslagssalongen, med dess berömda porträttsamling. Värd vid
middagen var disponent H Abenius. Vid kaffet höll docent
Sten Lindroth ett föredrag om Christopher Polhems
betydelse för naturforskningen. Efter middagen var gästerna
i tillfälle att närmare studera tavelsamlingen, vilken
grundades som porträttgalleri redan 1658. Kärnan av den
omfattar porträtt av kungliga personer — bl.a. sådana
konstverk som Ehrenstrahls stora bild av Karl XI, Lorens
Fig. 2. Minnesstenen över
Polhem på Stjärnsund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
