Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 6 oktober 1951 - Nya metoder - Sjösättning på kulor, av N Lll - Rening av litium genom destillation, av SHl - Nya material - Konstruktionsmaterial för höga temperaturer, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
812
TEKNISK TIDSKRIFT
Nya material
Fig. 7. Akterända av fartyg och släde, som sjösättes på
treradiga kulbanor.
natur, sättes: F = ju’ där ^ är ett slags
friktions-medelkoefficient och A avlöpningsvikten, har man i
Japan efter olika prov och observationer vid gjorda
sjösättningar funnit att u håller sig omkring 0,025, och i de
flesta fallen t.o.m. varit mindre i startögonblicket.
Kulban-systemet har också visat sig gå bra vid olika temperaturer,
och man har icke behövt använda hydrauliska
startrammar.
I följande tabell lämnas vissa data från ett par vid
Yokohama-varvet gjorda sjösättningar, varav den ena
gällde tankskeppet "San Pedro Maru" om 18 000 tdw.
"San Pedro Maru" "Sakura"
Fartygets längd mellan perpendiklar 163,0 m 135,0 m
Slädens längd ................................................144,3 m 109,2 m
Avlöpningsbanornas lutning ....................1:20,5 1:20,5
Avlöpningsbanornas bredd ......................0,9 m 0,9 m
Total avlöpningsvikt^..................................6 234 t 3 730 t
Initialbelastning per kula ........................2,20 t 1,72 t
Största "punktbelastning" på kriet .. 1811 t 940 t
Antal använda kulor ..................................3 402 2 616
Största hastighet under avlöpningen .. 11,6 knop 10,6 knop
Hösten 1950 beräknades kostnaden för utrustning av en
medelstor bädd med kulbanor till ca 2,5 mill. yen, eller
ungefär 26 000 kr. Kostnaden för talg och såpa i
motsvarande fall anslogs till 0,8 mill. yen, dvs. den nya
metoden skulle, om anskaffningskostnaden fördelades på ett
antal sjösättningar, kunna ställa sig ekonomiskt fördelaktig
(Shipb. & Ship. Rec. 8 mars 1951). N Lll
Rening av litium genom destillation. Den litiummetall,
som för närvarande framställs, innehåller vanligen minst
0,5 °/o natrium. Då så oren metall är mycket olämplig för
vissa ändamål, har man i Kanada undersökt möjligheterna
att rena den genom destillation i högvakuum.
Härvid försöktes två metoder. Enligt den ena skulle
största delen av föroreningarna förångas tillsammans med
så litet litium som möjligt. Enligt den andra skulle litium
förångas tillsammans med föroreningarna, varefter en
separering skulle uppnås vid kondensationen. I båda fallen
var trycket i apparaten under 4 • 10"5 torr enligt
tryckmätaren. Vid den första metoden var temperaturen 300°C
och vid den andra provades 600 och 800°C.
Vid 300°C sjönk destillationsåterstodens natriumhalt från
0,54 till 0,13 °/o, men härvid förlorades 20 % av
litium-metallen genom förångning. Vid total förångning kunde
en separation uppnås genom att föroreningarna
förblev i ångform, när litium kondenserades till vätska, och
man fick renad metall innehållande 0,001—0,003 "/o
natrium. All metall kondenserades mellan 125 och 420°C
och litium med hög renhetsgrad mellan 340 och 420°C.
Destillationshastigheten var mycket hög särskilt vid 800°C,
men man fick en påtagligt renare produkt vid lägre
förångningstemperatur (R R Rogers & g e Viien,s i Canad.
min. metallurg. Rull. jan. 1951). SHl
Konstruktionsmaterial för höga temperaturer. I
februari 1951 höll Iron and Steel Institute i England ett
symposium över stål och legeringar för gasturbiner (Tekn. T.
1949 s. 117, 1950 s. 1071). Ett av de föredrag, som hölls,
gav en god bild av problemen vid val av lämpliga
material.
Den riklighet, varmed en metall förekommer i
jordskorpan, är av stor betydelse för dess lämplighet som
konstruktionsmaterial. Om man betecknar tillgången på aluminium
med 100 får man följande relativa värden för några andra
ämnen.
Grupp 1
Kisel ..................... 341
Aluminium ............... 100
Järn ...................... 62
Kalcium ....................................45
Natrium ................. 35
Grupp 2
Barium ....................................0,61
Krom ........................................0,45
Zirkon ......................................0,32
Nickel ......................................0,25
Strontium ..............................0,23
Vanadin ....................................0,21
Koppar ....................................0,12
Uran ..........................................0,10
Volfram ..................................0,06
Kalium ................... 32
Magnesium .............. 26
Titan .................... 8
Mangan .................. 1,25
Zink ..........................................0,05
Litium ......................................0,05
Hafnium ..................................0,04
Tantal-niob ............................0,04
Bly ............................................0,025
Torium ....................................0,025
Beryllium ................................0,012
Kobolt ......................................0,012
Grupp 3
Tenn, arsenik, molybden, rubidium ..........................................................10~3
Kvicksilver, kadmium, antimon ....................................................................10-4
Silver, vismut, selen ........................................................................................10~3
Guld, platina, tellur ..........................................................................................10"6
Osmium, iridium, tallium ..............................................................................10"7
Indium, palladium, germanium ....................................................................10~8
Badium ....................................................................................................................10~9
Av metallerna i grupp 1 har endast järn fått användning
som grundmaterial i högtemperaturlegeringar, medan
aluminium, titan, kisel och mangan kan ingå i mindre
mängder. Titan är av påtagligt intresse för kompressorer och
andra delar, vilkas temperatur inte överstiger 400°C, men
hittills har man icke funnit titanrika legeringar, som är
lämpliga för de högsta temperaturerna i gasturbiner. De
flesta av de metaller, som har intresse för detta ändamål,
ingår i grupp 2, nämligen nickel, kobolt, krom, niob,
volfram, vanadin, zirkon och tantal; i grupp 3 finns blott
molybden.
Ehuru den koncentration, i vilken ett visst element
förekommer, är av betydelse för dess användbarhet, har denna
faktor på senare tid blivit mindre kritisk. Magnesium
framställs t.ex. ur havsvatten, som blott innehåller 0,13 "/o
Mg och guld utvinnes ur malmer, som håller endast
0,0006 °/o Au. Molybden fås inte blott ur molvbdenmalmer
utan även i betydande omfattning som biprodukt vid
framställning av koppar.
Efterfrågan på metaller har stigit enormt under de sista
50 åren på grund av folkökningen, som nu för hela jorden
är ca 60 000 per dag, och allt allmännare fordran på högre
levnadsstandard. År 1900 användes t.ex. i USA 150 kg
stål per person, men 1947 hade denna siffra stigit till
650 kg. Om hela jordens befolkning förbrukade lika
mycket stål, skulle man behöva tillverka 900 Mt/år. Denna
siffra visar, att man måste vara sparsam och undvika
felaktig användning, slöseri och förlust av metaller och
legeringar. Detta gäller särskilt sådana element som kobolt
och niob, vilka är av stort värde för
högtemperaturlegeringar och icke kan framställas i obegränsade mängder.
I många fall är kända naturtillgångar så begränsade, att
de icke kan räcka längre tid.
Återvinning av metaller är ett medel att öka effektiviteten
vid utnyttjandet av världens naturtillgångar, som kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
