Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 6 oktober 1951 - Hänt inom tekniken - Bränslekommissionen - Yrkes-hudsjukdomar kartlägges - IVA:s tekniske representant i New York - Kompendium i mikrovågelektronik - Kursverksamheten vid Stockholms Högskola - Den kemiska industrins utveckling i USA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
818
TEKNISK TIDSKRIFT
avtal. Medan tillgången på olja hittills varit ganska till
fredsställande får man räkna med en brist i
kokstillförseln. Koksen måste i första hand reserveras för
stålindustrin, så att man för uppvärmningsändamål måste räkna
med ett underskott av 0,6 Mt. Man försöker avhjälpa
denna brist genom ökad import av stenkol och genom att
lägga upp reservförråd av stenkol, varjämte man även
importerar brunkolsbriketter.
Värmeekonomin i byggnader behandlades av tekn. dr
Axel Eriksson, som bland annat nämnde att bränslepriset
har varit mycket varierande med toppriser på upp till
14,50 kr/hl koks år 1920. Sedan sjönk priset till ett
bottenpris på 1,45 kr/hl år 1933, varefter det åter stigit, och
den sänkning som vi hoppats på efter världskrigets slut
har ju uteblivit, så att bränslekostnaden utgör en mycket
stor del av den totala lokalkostnaden.
För att spara bränsle har man två huvudvägar att gå.
Den ena att värmebehovet hålles nere, den andra att
bränslets värmevärde tillvaratas på bästa sätt. Vid
byggandet gäller det att utforma huset och konstruktionen så,
att värmeförlusterna blir rimliga, och därvid bör man bl.a.
beakta, att en stor mängd värme ledes bort genom fönster
samt genom ventilation.
Frågan om ventilationens storlek är av väsentlig
betydelse, då den värmemängd som åtgår för att värma
ventilationsluften kan uppgå till 50 °/o av den totalt erforderliga
värmemängden. En olöst fråga är därvid hur stor
ventilationen verkligen behöver vara, och man får hoppas att
pågående och kommande arbeten på området skall ge ett
svar på denna fråga, så att man icke genom att föreskriva
onödigt kraftig ventilation slösar med bränslet.
Av stor betydelse är även att med de resurser som finns
spara på bränslet. Den kollektiva sparsamheten har
människan dock inte mycket intresse för. Man får därför
hoppas att exempelvis de nuvarande bränsleklausulerna i
kontrakten omarbetas så, att hyresgästen verkligen får
någon valuta för sin sparsamhet. Härvid måste givetvis
värmemätningsfrågan tas upp till allvarlig behandling.
Fru Sigrid Ekendal, som varit ledamot av
"varmvattenkommittén" och representerade
husmödrarna—konsumenterna, talade om varmvattnet i våra bostäder och nämnde,
att man uppskattat bränslebehovet för
varmvattenberedningen till 365 000 t/år. Vid ett varmvattenförbud ökas
givetvis gasförbrukningen, men ökningen motsvarar endast
ca 30 000 t/år gaskol. Denna disproportion mellan
bränsleförbrukningssiffrorna beror på att åtgången av
varmvatten vid ett varmvattensförbud är ca 7—8 1 per person och
dag och ca 60 1 vid fri tillgång på varmvatten.
Enda möjligheten att nu kunna undvika ett
varmvattenförbud synes vara att alla strävar efter att spara
varmvatten. Detta kan göras på många sätt. Exempelvis
diskning i upptappat vatten kräver endast en bråkdel av den
vattenmängd, som förbrukas vid diskning i rinnande
vatten. Man räknar med att i det senare fallet behövs det
80 1 varmvatten för en disk för 5 personer. Vid bad måste
man tänka på att inte tappa upp för mycket varmvatten,
som man kanske sedan får låta rinna ut.
Slutligen gav regeringsrådet H Fransen några synpunkter
på bränsleförsörjningens framtidsperspektiv. Han
framhöll, att trots vattenkraftens snabba utbyggnad har man
fått ett ökat bränslebehov som, om inga åtgärder vidtas
inom landet, kanske medför att vårt nuvarande
importbehov av 70 »/o av bränslebehovet år 1960 har stigit till
80 %> och år 1970 kanske till 90 «/o.
Detta medför givetvis stora risker för vår försörjning.
Skulle vi hålla importen vid nuvarande nivå och öka den
inhemska bränsleproduktionen, så minskas importandelen
och vår beredskap förbättras. Såsom Bränsleutredningen
1951 framhållit i sitt preliminära yttrande bör man
därvid främst sträva efter att bättre utnyttja våra torvmossar
och skiffertillgångar.
Man kan då fråga sig, om det finns några utsikter
att tillverka inom landet bränslen till konkurrenskraftiga
priser. Det förefaller mycket möjligt att man genom en
planmässigt utbyggd bränsleproduktion kan få en
ekonomisk tillverkning, men den kräver givetvis uppoffringar
under utvecklingsarbetet. En storproduktion bör ju även
bli billigare än en i mindre skala. Även om man tidvis
skulle komma något över världsmarknadens priser på de
inhemska bränslena, vore det ju bättre att få stabila
förhållanden, baserade på en inhemsk produktion. Det är av
stor betydelse, att verkliga krafttag tas på bränsleområdet
och det är farligt med en fortsatt låt-gå-politik.
Yrkes-hudsjukdomar kartlägges. Enligt en amerikansk
utredning kommer 60 °/o av alla yrkessjukdomar i USA på
hudsjukdomar. Någon motsvarande svensk utredning har
hittills inte funnits, men på Yrkeshygieniska avdelningen
vid Institutet för Folkhälsan har man den uppfattningen,
att hudsjukdomarna även i Sverige är de utan jämförelse
talrikast förekommande yrkesåkommorna.
Riksdagen har nu beviljat 27 000 kr. för en undersökning
av hudsjukdomarna, som har påbörjats vid den manliga
hudpolikliniken på Karolinska Sjukhuset. Materialet till
undersökningen kommer främst att lämnas från
Stockholms stads och läns centralsjukkassor och en del
specialsjukkassor. Alla inkommande fall av hudsjukdomar
skall rapporteras till undersökningen, som härigenom
beräknas få ett material av 5 000 fall under ett år. Om en
anmäld hudsjukdom misstänkes vara yrkesbetonad,
tillställes patienten ett särskilt frågeformulär och uppmaning
att inställa sig för undersökning vid hudpolikliniken. Även
undersökning på arbetsplatsen skall verkställas vid behov.
Enligt yrkessjukdomsförsäkringslagen utgår ersättning
vid hudsjukdom i regel endast om sjukdomen har vållats
av något i lagen angivet ämne. Denna begränsning i lagen
har länge ansetts otillfredsställande. Avsikten är, att den
undersökning av hudsjukdomar som nu har satts i gång,
även skall bilda grunden för en utredning om en
eventuell utvidgning av lagbestämmelserna. Denna utredning
skall utföras av Yrkeshygieniska avdelningen vid Institutet
för Folkhälsan.
IVA:s tekniske representant i New York och teknisk
rådgivare vid ambassaden i Washington blir från den
16 oktober 1951 tekn. lic. Bengt Christiansson, vilken
liksom befattningens tidigare innehavare kommer att stå till
förfogande för olika uppdrag i USA. Han avreser från
Sverige den 14 oktober, och tillfälle finnes att dessförinnan
diskutera uppdrag med honom. Kostnaderna för uppdrag
i USA debiteras uppdragsgivarna enligt fastställd taxa.
Uppdrag kan lämnas till IVA:s upplysningstjänst, Box
5073, Stockholm 5, tel. 67 09 10.
Kompendium i mikrovågelektronik från STF:s kurs i
november 1950 med dr habil. Werner Kleen, Madrid, som
föreläsare har nu utkommit. Kompendiet, som kostar 30
kr., kan beställas från STF:s kansli.
Kursverksamheten vid Stockholms Högskola har på
sitt program för hösten 1951 bl.a. följande nya kurser
inom avdelningen Teknik: Television, Televisionsteknik,
Radartekniken av i dag, Plastteknik, Kemisk apparatlära
och Färgfotografering. Bland kurser av mer allmänt
intresse kan nämnas: Modern instruktionsteknik, Tala
bättre och Vad är färg?
Den kemiska industrins utveckling i USA. Under åren
1946—1951 har den egentliga kemiska industrin, dvs. den
som tillverkar kemikalier, ökat sin produktion med ca
70 %>. Dennas värde väntas 1951 överstiga 47 000 M$>.
Orsaken till den snabba utvecklingen är, att industrin placerat
största delen av sina vinster i nyanläggningar eller i
förbättring och utvidgning av existerande fabriker. Under
1951 kommer sålunda 5 400 M$ att investeras mot 4 300 M$
under 1950.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
