Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 10 november 1951 - Pallbrytning i dagbrott, av Ingvar Janelid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 november 1951
945
7t
r,
C
i
Fig. 2. Laddningsschema vid storskottskjutning i kristallin
kalksten.
Fig. 3.
Kortintervall-sprängkapsel.
till sulan, grytskjutning samt horisontella
hjälp-hål vid pallbotten.
Vid storskottskjutningarna i Kiruna borras
hålen ea 1 m under sulan, och sprängämnet
placeras i huvudsak i nedre delen av borrhålet. Inga
hjälphål förekommer i pallkanten, men sulan
justeras efter upplastning med hjälp av små
borrmaskiner. Genom minskning av
hålavståndet till 4,5 m och försättningen till 5—7 m har
skutantalet kunnat nedbringas avsevärt.
Vid skifferbrottet i Kvarntorp är pallhålen i
genomsnitt 13 m djupa eller samma som
pall-höjden. Hålavstånd och försättning är båda 5 m
och inga hjälphål förekommer. Hålen fyllas med
dynamit LF B till 2 m från överkanten och
tänd-ningen sker med elektriska
momentanspräng-kapslar. Per m3 berg förbrukas 190 g
sprängämne och någon skutskjutning förekommer ej.
En intressant jämförelse mellan
brytningsförhållandena vid två olika kalkstensbrott med
storhål resp. småhål har gjorts i tabell 3. Här bör
dock påpekas, att man vid Oaxen särskilt lagt
an på låg sprängämnesförbrukning, vilket
givetvis resulterar i proportionsvis högre
arbetskostnader. Särskilt skall man observera den
betydligt mindre grovkrossen vid Oaxen, som gör, att
antalet skut där är mer än fem gånger så stort,
medan sprängämnesförbrukningen pr skut är
avsevärt mindre än i Stora Vika. Arbetstiden för
pallborrning är densamma i båda fallen, medan
skjutning i pall samt brytning och rensning tar
fem gånger så lång tid vid småpallar. Skillnaden
i arbete vid skutskjutningen beror givetvis på
olika krosstorlek.
Initieringen av sprängladdningarna i storhål
sker nu nästan uteslutande med detonerande
stubin och kortintervallsprängkapslar. Vid
brytning i småpallar med flera avsatser har
kort-intervalltändningen däremot fått mindre
användning, på grund av att en omfattande
ledningsdragning till kortintervallapparat blir tids-
ödande och i praktisk drift osäker samt att nu
tillgängliga kortintervallsprängkapslar äro
alltför dyra. Vid hålavstånd på ca 7 m och däröver
har kortintervallsprängkapslarna med
intervalltider på 25 till 50 ms visat sig mycket lämpliga,
men vid mindre hålavstånd och försättning bör
intervalltiden vara kortare. Detoniklaboratoriet
anger lämplig intervalltid till 3—5 gånger
försättningen i meter, vilket vid dagbrotten visat sig
stämma bra.
En del kortintervallapparater, t.ex. den i fig. 3,
har tidigare beskrivits i Tekn.T.1944 s. 141. Efter
momentan tändning av sprängkapslarna i en serie
erhålles intervallerna genom olika längd på
fördröjningselementet. För närvarande finnes
tillgång endast till en serie om sju sprängkapslar,
men genom hopkoppling av flera sådana serier
enligt fig. 4 kan man lätt erhålla i praktiken
Tabell 3. Brytnings för hållanden vid två kalkstensbrott
Storhål Småhål
(Stora Vika) (Oaxen)
Pallhöjd................... . m 25 4—6
Borrhålsdiameter......... mm 150 42—35
Årsbrytning................ 500 000 100 000
Maximalt tillåtet stenblock till
grovkrossen........... ca m3 1,5 0,4
Lastmaskinens skopvolym .. m3 2,28 1,5
Sprängämnesförbrukning
vid pallskjutning......... g/t 92 41
vid skutskjutning ........ g/t 22 25
totalt .................... g/t 114 66
Bergmängd per borrmeter .. t/m 145 12
Skut per 1 000 t ........... 97 530
Sprängämnesmängd per skut g 230 40
Stubinringar per 1 000 t . ... 30 100
Arbetstid per 1 000 t för borr-
ning, skjutning och rensning
borrning i pall......... .. h 21 (42 %) 22 (18%)
skut ........ .. h 17 (34 %) 45 (38 %)
skjutning i pall ........ . . h 1 (2 %) 6 (5 %)
skut ........ . . h 5 (10%) 19 (16%)
brytning och rensning . . .. h 6 (12 %) 28 (23%)
S:a h/1 000 t 50(100%) 120(100’%)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
