Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 17 november 1951 - Krafter och friktion vid sjösättning av större tankfartyg, av Nils G Leide och Bo Ek - Ångturbinstandardisering, av Wll - TVA bygger ångkraftstationer, av Je
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
980
TEKNISK TIDSKRIFT
terna utövar före sandhögen, är 72 Mp, och då
dessas sammanlagda vikt uppgår till 100 t är
alltså friktionskoefficienten mot marken 0,72.
Marken består i detta fall av ganska lös sand. Tas
friktionskoefficienten under hela den tid vikterna
verkar — den uträknas genom division av
Fs-ytan och summan av släpvikterna multiplicerad
med den tillryggalagda vägen — fås ett större
värde, då nu också den energi, som behöves för
bromsvikternas igångsättande och accelererande
ingår. Genom detta betraktelsesätt fås
koefficienten 0,90.
Den levande kraft fartyget har i ett godtyckligt
ögonblick motsvaras av ytan under
accelerations-kraftkurvan. Maximum inträder alltså då F = 0.
Härav följer, att den positiva och negativa ytan
under, respektive över, accelerationskraftkurvan
är lika stora. Den energi, som absorberas av
vattenmotståndet och släpvikterna är alltså vtan
mellan nedre begränsningslinjen för
smörjmedlets friktionsmotstånd och nollinjen. Övriga
bromsande krafter bilda tillsammans ytan under
Fj, som motsvarar lägesenergin före avlöpningen.
Den utgör 36 500 Mpm och kan också
beräknas som produkten av avlöpningsvikten (6 230
t) och tyngdpunktens vertikala förflyttning
(5,86 m).
Av lägesenergin uppträder 8 690 Mpm i form av
rörelseenergi maximalt. Av lägesenergin
absorberar
komposanten av deplacementet längs glidbanan ... 38 %
smörjmedlets friktionsmotstånd .................. 26 %
vattenmotståndet ............................... 26 °/o
släpvikternas motstånd .......................... 10 %
För jämförelse med "Queen Mary" utelämnas
den första kraften varvid erhålles
M/T 337 "Queen Mary"
smörjmedlets friktionsmotstånd 42 54
vattenmotstånd ................. 42 29
släpvikternas motstånd .......... 16 17
Att det här använda smörjmedlet är mycket bra
jämfört med det, som användes då "Queen Marv"
sjösattes för 17 år sedan, framgår utan vidare av
ovanstående jämförelse.
Slutsatser
Uppmätningen av kraften på låsen gav till
resultat en kraft på 219 Mp, vilket motsvarar en
friktionskoefficient på 0,013, ett mycket lågt
värde för startfriktion. Man skulle kunna tolka det
så, att fartyget fastnar, varför en längre tids
upplödning är ofördelaktig — ett välkänt faktum.
Då sista avläsningen gjordes blott 2 min före
starten förefaller ökningen anmärkningsvärt stor.
En annan förklaring är, att friktionen före
igångsättningen ännu ej hunnit utbildas till mer
än ungefär hälften. Resten uppträder just som
låsen släppt och glidningen börjat. Det är alltså
viktigt att hänsyn tas till detta förhållande vid
dimensionering av låsen.
Ångturbinstandardisering. För att nedbringa
kostnaderna för ångturbiner är en standardisering av storlekar
och även av ångtryck och ångtemperaturer av betydelse.
Ett förslag för kondenseringsturbiner, som utarbetats av
en brittisk kommitté, anges i följande tabell, där de
engelska måtten omräknats till metriska:
Kontinuerlig maximal effekt MW Ångdata Tryck at ö vid pådrag Högsta Temperatur
matarvatten-temperatur °C °C Antal avtappningar
10 28 425 150 ± 5 3 eller 4
20 | 28 425 150 ± 5 3 eller 4
42 455 170 ± 5 4 eller 5
30 42 455 170 ± 5 4 eller 5
60 63 480 190 ± 5 5 eller 6
100 105 565 210 ± 5 6
En standardisering av avloppstrycket är ganska svår att
göra. emedan kylvattentemperaturerna varierar i hög grad.
Med kylvatten, som återkylts i kyltorn, kan man få
relativt dåligt vakuum, då kylvattentemperaturen kan uppgå
till 25—27°C, under det man för flodvatten räknar med i
genomsnitt 18°C i Storbritannien. Med hänsyn till att det
återkylda vattnet blir kallare på vintern anser man dock
att man bör räkna med 18°C även vid återkylning.
För dimensionering av kondensorer föreslås att man
räknar med en skillnad mellan ångans mättningstemperatur
och kylvattnets inloppstemperatur på 12°C i stället för
hittills ofta använt värde 9,5°C, vilket kräver en onödigt
stor kondensor. Man skulle då komma till 30°C för
avloppsångans mättningstemperatur, motsvarande trycket
0,043 at a.
Det är givetvis viktigt att en standardisering inte hindrar
utvecklingen och det föreslås att British Electricitv
Autho-rity skall beställa i storleksordningen 20 °/o av sina
nyanläggningar "of an advanced nature", så att firmorna får
möjligheter att komma fram med ännu mer ekonomiska
konstruktioner.
Man överväger också användning av mottrycksturbiner
för fjärrvärmeanläggningar men något förslag till
standardisering av dessa har ännu inte kommit fram.
Standardiseringsförslaget diskuterades i Institution of
Me-chanical Engineers i november 1950, varvid man bl.a.
varnade för att standardiseringen skulle bli ett självändamål.
Om den föreslagna storleken 100 MW var man något
tveksam, det kunde också tänkas att 90 och 120 MW skulle vara
lämpligt. På flera håll ansåg man att de fördelar man skulle
vinna genom standardisering skulle bli mindre än
nackdelarna (Engineering 1 dec. 1950, Engineer 1 dec. 1950). Wll
TVA bygger ångkraftstationer. Tennessee Vallev
Autho-rity skapades av president Boosevelt för att förbättra
förhållandena inom Tennessee och angränsande delar av
andra stater (Tekn. T. 1945 s. 924). Vattenkraftresurserna
i Tennessee River skulle utnyttjas, samtidigt som
översvämningsrisken skulle elimineras, floden göras segelbar
och torra områden bevattnas.
Så småningom uppstod krav på komplettering med
ångkraft för att i större utsträckning ge energileveranserna
primakraftkaraktär. Under andra världskriget byggdes den
första ångkraftstationen, vilken främst motiverades av
försvarsskäl. När TVA sedan 1948 begärde tillstånd att
bygga en ny stor station, möttes man av ett våldsamt
motstånd från de privata kraftföretagen och det blev
avslag i kongressen. Bedan 1949 fick man emellertid
tillstånd, och sedan har utvecklingen gått raskt.
Främst har den drivits fram av kravet på energileverans
till en ny atomanläggning i Kentucky, till vilken TVA skall
leverera 650 MW och privata företag lika mycket. Före
1954 räknar man nu med att TVA skall ha i drift ca 3 000
MW ångkraftstationer, vilket innebär att 50 ’°/o av
produktionen sker i sådana. TVA ändrar därigenom i stor
utsträckning karaktär och blir i huvudsak ett stort
kraftverksföretag (Bus. Wk 16 juni 1951). Je
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
