Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 1 december 1951 - Arbetsvärderingens tillämpningsmöjligheter, av Pentti Wuorenjuuri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 november 1951
1025
Arbetsvärderingens tillämpningsmöjligheter
Diplomingenjör Pentti Wuorenjuuri, Helsingfors
Om något nytt system börjar vinna insteg på
ett område, där det gäller att lösa aktuella och
svårlösta problem, är det mänskligt om de, som
kommer att ha att göra med det, reagerar
mycket kraftigt antingen för eller emot. Många
bildar sin uppfattning på rätt vaga insikter och
bristfälliga praktiska erfarenheter, men det
hindrar inte att de framställer sina åsikter med stor
säkerhet och stundom t.o.m. kategoriskt. Envar
som anser sig vara fackman på något område
bildar sig vanligtvis strax en uppfattning om
detta och om närliggande gebit.
Omdömesförmåga är måhända den enda gudsgåva som vi har
fått en rättvis tilldelning av, ty ingen av oss är
missnöjd med sin andel eller tvivlar på att han
kan använda den.
Det är naturligt, att arbetsvärderingen, som
berör ett så viktigt område som lönebildningen,
har kommit folk att reagera både för och emot.
Då man har sökt följa med den uppkomna
diskussionen, nödgas man beklagligtvis
konstatera, att sakkännedom och logik ibland utgjort
svaga bevekelsegrunder för vissa ståndpunkter.
Då och då kan man konstatera att det är
fördomar, misstankar och känslomoment som
kraftigast inverkat på vederbörande.
Arbetsvärdering är emellertid i våra dagar ett
förfaringssätt med synnerligen vidsträckt
användning och dess betydelse växer synbarligen.
Under sådana förhållanden är frågan om
begränsning och användbarhet inom givna
gränser värda allvarligt beaktande. Denna fråga är
så vidlyftig att det är omöjligt att uttömmande
behandla den inom ramen för en uppsats. Till
mitt förfogande står inte heller sådant material
att jag kan påstå, att allt vad jag kommer att
säga är allmängiltigt. Jag har endast kommit att
vara med om att bygga upp och i praktiken
till-lämpa arbetsklassificeringssystem, och kan
framlägga enbart personliga iakttagelser som
underlag för en diskussion kring ämnet.
Tillämpningsområden och klassificeringssystem
Med arbetsklassificering strävar man till att på
ett så logiskt och objektivt sätt som möjligt allt
efter deras värde ordna olika arbeten, som sedan
Föredrag vid NIM 4 i Helsingfors den 13 juni 1951.
658.511.6
kan användas som ett slags grund vid
bestämmandet av löner. Det vanligaste praktiska
förfaringssättet är, att varje arbete uppdelas i olika
faktorer och dessa faktorer åter i olika
anspråksgrader. Det sålunda erhållna systemet
kompletteras med matematiskt omsorgsfullt avvägda
poängvärden sålunda, att talet för de anspråk
arbetet ställer på den som utför det erhålles
genom sammanräkning av de poängvärden, som de
enskilda faktorerna tilldelats.
Upprättandet av ett gott system är framförallt
arbetsdrygt, men envar som på allvar tagit itu
med uppgiften har säkert kunnat finna, att man
kan uppgöra ett användbart system på många
olika sätt. Detta har också praktiken visat.
Systemets användbarhet beror mera på hur man
lyckats formulera definitionen på de olika
punkter systemet omfattar. Självfallet bör inget
system heller ges räckvidd utöver det område för
vilket det är uppbyggt. En ytligt utförd
extra-polering leder lätt till oriktiga slutsatser.
Vid försök att klarlägga arbetsvärderingens
gränser uppstår först frågan om hur långt uppåt
klassificering i allmänhet är möjlig. Enligt min
uppfattning kan sålunda inga arbeten, som är
beroende av inspiration, värdesättas med vanliga
arbetsklassificeringsmetoder. Dit hör
konstnärligt skapande arbete i dess stränga bemärkelse,
lösningen av nya svåra matematiska problem,
skapandet av uppfinningar samt krävande,
skapande forskararbete således arbete, om vilket
inte ens den arbetande själv på förhand kan
avgöra, vilka resultat han möjligen uppnår och hur
lång tid det kommer att ta.
Så snart det emellertid är fråga om arbete vars
utförande, kvalitet, resultat och den för dess
utförande erforderliga tiden kan bestämmas på
förhand, har man det grundmaterial som
erfordras för klassificeringsanalys och statistisk
matematik, ehuru svårigheterna blir desto större
ju mångsidigare och mer krävande arbetet är.
Många av i industrin och handeln
förekommande arbeten är sådana, att man får grepp om dem
med arbetsklassificeringsmetoderna. Detta har
man i rätt stor omfattning praktisk erfarenhet
av i olika delar av världen.
En annan viktig, praktiskt betonad fråga är,
om man kan och om det är ändamålsenligt att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
