Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 1 december 1951 - Seriekondensatorer för distributionsnät, av Karl-Fredrik Åkerström och Sigvard Smedsfelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1036
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 5. Enpoligt kopplingsschema över
seriekondensator-stationen i Harbo; 1 20 kV ledningen, 2
förbikopplingsfrån-skiljare, 3 stationsfrånskiljare, 4 seriekondensatorn (varje
enhets märkdata är 1,6 kV, 38 kV Ar), 5 gnistgap, 6
förbi-kopplingsbrytare, 1 strömtransformator, 8 dämpresistans.
satorn på sträckan Jumkil—Harbo. Det fanns
emellertid redan förut i Harbo, omedelbart efter
tertiärstationen, ett shuntkondensatorbatteri, som
efter relativt enkla omkopplingar kunde ändras
till ett seriebatteri. Då en placering av
seriekondensatorn även efter Harbo torde bli rätt
gynnsam och det dessutom endast gällde en
försöksstation, stannade man för detta alternativ.
Totala ledningsreaktansen mellan Uppsala och
Tärnsjö uppgår till 22,3 ohm/fas. Batterit i
Harbo kan kopplas för 44, 67, 100 eller 133 ohm/fas,
vilket ger kompenseringsgraderna 2, 3, 4,5 resp.
6. Av dessa torde 4,5 vara den högsta tänkbara
med hänsyn till riskerna för höga
spänningsstegringar. I fig. 4 visas även hur en
seriekondensator med kompenseringsgraderna 2, 3 respektive
4,5 inverkar på spänningen på ledningen.
Spänningsnivån blir högst och spänningsvariationerna
minst vid den högsta kompenseringsgraden.
Teoretiskt sett är således kondensatorreaktansen 100
ohm/fas gynnsammast. Batterits märkeffekt är
vid denna koppling 550 kV Ar. Med hänsyn till
spänningsregleringen i Uppsala har man
emellertid genom provdrift velat undersöka alla
kompenseringsgraderna.
Då upprättandet av en seriekondensator i Harbo
endast var avsett som ett försök, gjordes
ombyggnaden provisoriskt, fig. 5. Stationen kan därför
vid ett eventuellt misslyckande lätt återställas i
ursprungligt skick. Dispositionen av
kondensatorer och andra apparater blev därför inte den
bästa med hänsyn till ledningsdragning m.m.
Hur stationen i princip är uppkopplad framgår
av fig. 6. Kondensatorenheterna är monterade
ovanpå varandra. Isoleringen till jord utgöres av
20 kV stödisolatorer och mellan burkparen av
3 kV isolatorer. I två järnstolpar framför batterit
sitter två skjutfrånskiljare för anslutning till 20
kV ledningen. I toppen av stolparna finnes
förbi-kopplingsfrånskiljären. Kortslutning av batterit
utföres med en 20 kV motorfjädermanövrerad
oljebrytare, vilken förut användes för in- och
urkoppling av shuntbatterit. Brytaren står på
separat fundament mellan de båda förut nämnda
järn-stolparna.
Om tre- eller tvåfasiga kortslutningar uppträder
efter seriekondensatorn på den kompenserade
ledningen, kan spänningen över batterit uppnå
otillåtligt höga värden. Som skydd häremot har
ett parallellgnistgap inkopplats i varje fas.
Gnist-gapen är inställda så, att de tänder, när
batterispänningen uppgår till dubbla märkspänningen.
De är inbyggda i vanliga avledareporslin. I serie
med gnistgapen sitter en motståndstråd av
kromnickel på 0,2 ohm, som är avsedd att dämpa de
högfrekventa urladdningsströmmarna.
Gnistgaps-kretsen innehåller vidare en strömtransformator
i varje fas. Dessa strömtransformatorer matar en
reläautomatik, som ger ofördröjt tillslag av
brytaren vid samtliga fel, som föranleder
gnistgaps-tändningar.
Seriekondensatorn återinkopplas efter en
in-ställbar tid av 10—60 s, under förutsättning att
ledningen är spänningsförande, dvs. att ett
mini-malspänningsrelä ligger till. Om ledningsfelet är
av bestående typ, är således seriekondensatorn
kortsluten, tills felet är avhjälpt. Gnistgapen
utsättes då icke för påfrestningar vid rutinmässig
provinkoppling av ledningen. Skulle något
gnistgap tända, när seriekondensatorn återinkopplas,
går brytaren till definitivt, varvid signal erhålles
från en siren.
Fig. 6. Seriekondensatorstationen i Harbo; U
seriekondensator (varje pelare på 4X2 enheter tillhör samma fas),
5 gnistgap, 6 förbikopplingsbrytare, 7 strömtransformator,
9 ström- och spänningstransformatorer för mätändamål
under proven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
