Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 15 december 1951 - Ballistik för ingenjörer, av Sixten Rydberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 november 1951
1073
Ballistik för ingenjörer
Överstelöjtnant Sixten Rydberg, Oskar-Fredriksborg
Ballistik utgör en speciell vetenskap med
400-åriga anor, som väsentligen endast sysselsätter
militära fackmän samt vapenkonstruktörer.
Krigsteknikens utveckling har emellertid
medfört, att ballistikens isolering brutits tack vare
starkt växande krav på insatser av
"utomstående" vetenskapsmän och tekniker inom ett flertal
skilda områden. Avsevärda framsteg utomlands
är nu i stor utsträckning dolda bakom ridåer, och
vi kan därför inte såsom förr bygga på
utländska rön utan är hänvisade till inhemsk
forskningsverksamhet. Skall denna få tillräcklig
bredd, måste den snäva ballistiska kretsen vidgas.
Ballistikens problem, medel och mål är föga
kända utanför specialisternas krets. Flertalet
aerodynamiker synes sålunda ha glömt, att
aerodynamiken har sitt ursprung i ballistiken, och
de har ingen kontakt med den ballistiska
aerodynamiken. Vidare förekommer uppfattningen,
att ballistiken för länge sedan utgör ett avslutat
kapitel inom mekaniken. Många missvisande
jämförelser mellan raketer och kanonartilleri
har resulterat i uttalanden med innebörd, att
kanonartilleriet kan avskrivas. Kännedom om
ballistiken kunde väsentligt ha modifierat alltför
bestämda uttalanden i detta spörsmål1.
Den ballistiska litteraturen är synnerligen
omfattande, men något modernt samlingsverk
existerar inte. Det är därför ytterst svårt för den
oinvigde att finna annat än specialavhandlingar,
som i regel lämnar honom desorienterad eller
irriterad. Följande uttalande av von Kårmån2 är
belysande:
"I have to apologize for the rather incomplete review of
the results of ballistic tests. The scarce material which is
published is printed in periodicals which are only
avail-able in a few libraries. The compilation of data for the
purposes of a general technical digest as the present paper
is a somewhat tiresome matter because of the
nondimen-sional coefficients defined in a different way in almost
every country. Also it seems that some writers ön
balli-stics do not consider as a bad practise to publish formulas,
tables and diagrams whithout indicating the units and to
change units and notations whithout further notice to the
reader."
Förevarande uppsats är avsedd att lämna en
allmän orientering om ballistiken samt att
ur-valSmässigt klarlägga några ballistiska egenheter
som är okända eller obegripliga för
"utomstående". Jag har ansett det vara av särskild betydelse
att leverera överslagsmässiga beräkningsmetoder
531.55/.57
— tumregler — som gör det möjligt för en
spekulativ läsare att få en överblick av de ballistiska
sammanhangen. För att i djupare mening förstå
ballistiken måste man emellertid främst sätta
sig in i dess historiska utveckling3.
Ballistiska grundbegrepp
Ordboksmässigt betyder ballistik läran om
kastade eller ur eldvapen skjutna kroppars rörelse,
förkortat "läran om kaströrelsen". Denna
förklaring har emellertid upphört att vara
tillfredsställande för mer än 300 år sedan, och den är delvis
missledande. Sålunda dras uppmärksamheten
bort från den nog så viktiga rörelsen inom
eldvapnet, och kaströrelsen utgör enligt gängse
terminologi endast den enkla form av motståndsfri
rörelse (parabelbanan), som utretts 1638 av
Galilei. Raketer och andra reaktionsdrivna
projektiler är i regel varken kastade eller skjutna
ur eldvapen, men de har dock sin ballistik.
Man kan ånge ballistiken som läran om
rörelsen och verkan av stabiliserade men icke styrda
projektiler, bomber och raketer utan bärplan
(vingar). Stabilisering (banstabilisering)
innebär symmetriaxelns anslutning till rörelsebanans
(den ballistiska banans) tangent. En robot kan
ha karaktär av flygplan eller projektil. I senare
fallet — då bärplan saknas — beskriver den dock
ingen ballistik bana, så länge rörelsen regleras
av styrorgan. Roboten V 2 styrdes under den
första delen av banan (ca 1 min) men var under
återstoden (ca 5 min) endast stabiliserad, varför
denna återstod utgjorde en ballistisk bana.
Det är lämpligt att skilja mellan aktionsartilleri
och reaktionsartilleri (aktionsprojektil och
reaktionsprojektil), varvid reaktionsartilleriet
omfattar sådana projektiler, som har egen
framdriv-ningsanordning4. Reaktionsprojektilernas
ballistik kallas raketballistik.
Sedan ca 300 år skiljer man mellan
innerballi-stik, vari innefattas de problem som
sammanhänger med projektilens rörelse inom eldvapnet
(för raketer drivmedlets förbränning och
gasut-strömningen), och ytterballistik, där rörelsen i
lufthavet och därpå inverkande faktorer
studeras. Man talar också om mellan- eller
övergångs-ballistik, dvs. det skede av rörelsen, då
projektilen lämnat vapnets mynning men ännu
påverkas av utströmmande krutgaser, samt verkans-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
