Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 15 december 1951 - Andras erfarenheter - Flygets bullerproblem, av D H - Korrosionsfast murbruk, av SHl - Effektivare bandslipning, av sah - Bessemerståls bearbetbarhet, av SHl - Förkromning vid brist på nickel, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1092
TEKNIS K TIDSKRIFT
Flygets bullerproblem. År 1946 började man i USA
mera på allvar intressera sig för de bullerproblem som
uppträder i samband med reaktionsdrift av flygplan.
Speciellt intresse ägnades härvid åt ultraljudsjukan, vilken
troddes bero på inverkan på den mänskliga organismen
av starka ljud med frekvenser högre än sådana, som kan
uppfattas av det mänskliga örat.
Man inrättade ett laboratorium, vilket bl.a. utrustades
med en turbinsiren för framställning av ljudfält med en
intensitet av upp till 160 dB och med ett frekvensomfång
från 1 000 p/s till 40 kp/s. Sirenaggregatet mynnar ut i en
parabolisk veckad tratt, som är placerad i ena kortändan
av ett mindre provrum med starkt ljudabsorberande
väggar. Vidare utvecklades en mätutrustning för
selektivbestämning av ljudtryck upp till en frekvens av 100 kp/s.
De resultat som hittills ernåtts kan sammanfattas
därhän. att termen ultraljudsjuka såsom beteckning för den
skadliga inverkan av buller från reaktionsmotorer är
missvisande. Ultraljudkomponenterna i bullret har
varken visat sig vara skadligare än hörbara komponenter
eller starkare än dessa i uppmätta bullerspektra. Det är
bullrets styrka i högre grad än dess spektrala fördelning,
som är avgörande för skadeverkningar.
Det är sant att råttor och marsvin kan dödas i ett
kraftigt ultraljudfält (akustisk "dödsstråle"), men den
påtagliga anledningen är värmeverkan; djuren kokas med andra
ord i sitt eget skinn. Histologiska undersökningar visar
ingen annan påverkan. Människan har i motsats till dessa
försöksdjur en mot högre frekvenser avtagande
absorp-tionskoefficient i huden och är därför långt mindre
känslig för sådan värmeverkan.
Mätningar av bullerspektra kring reaktionsaggregat i
provbänk, kring flygplan eller i flygplankabiner visar en
spektral ljudenergifördelning med ultraljudområdet av
något lägre intensitet än det hörbara och dessutom med en
sammanlagd intensitet betydligt lägre än vad som under
laboratoriemässiga prov visat sig vara ofarligt då
öron-skydd användes.
De exceptionellt höga bullernivåerna från
reaktionsaggregat har emellertid medfört nya medicinska problem som
ej varit så aktuella tidigare. Sålunda är hörselskador
mycket vanliga och kan endast undvikas genom ett system
av säkerhetsbestämmelser och användande av effektiva
hörselskydd. Inverkan på nervsystemet får ej
underskattas. Förutom det direkt psykiska obehaget av buller kan
även en direkt fysiologisk inverkan spåras, vilket bl.a.
tar sig uttryck i försämrad muskelkontroll och ibland
genom bristande synförmåga. Den försämrade
muskel-kontrollförmågan tros snarast hero på inverkan från
tryckvågor, vars periodtal varierar mellan 3 och 20 p/s
(G Fant i "Studierapport rörande taltransmission och
psyko-akustik i USA"). D H
Korrosionsfast murbruk. Användning av plaster vid
framställning av korrosionsfast murbruk är inte något nvtt.
Fenoplaster har t.ex. utnyttjats för detta ändamål i ca
20 år. De har emellertid låg resistens mot alkali. Att
användningen av korrosionsfasta murbruk nu är större än
någonsin förr torde bero på att man i
furfurylalkohol-plasterna funnit ett material, som utom att vara minst
lika resistent mot syror som fenoplast även tål alkali och
högre temperatur.
Ett murbruk av denna typ är Lecite, som tillverkas av
en amerikansk firma. Det består av ett flytande
bindemedel och ett pulver innehållande fyllmedel och ett
kemiskt härdningsmedel. De båda ingredienserna är hållbara
var för sig under lång tid, och sedan de blandats sker
härdningen av plasten tillräckligt långsamt för utförande
av murningsarbeten.
Det hårdnade bruket uppges vara inert mot alla syror,
organiska och oorganiska, alla alkalier och de flesta
lösningsmedel. Det angrips bara av vissa starka
oxidationsmedel. Vidare lär det tåla temperaturer upp till 190°C och
är så tätt, att salter inte kan tränga in och kristallisera i
fogarna. Dess draghållfasthet är 70 kp/cm2 och dess
tryckhållfasthet 700 kp/cnr (Mäter. & Meth. juni 1951). SH1
Effektivare bandslipning. Vid bandslipning av metall
förekommer det att metallpartiklar fastnar vid slipbandet
och "glaserar" dess yta, varigenom det blir oanvändbart
långt innan slipkornens egentliga livslängd har gått ut.
Det har visat sig att denna åkomma kan botas på ett
enkelt sätt om man för att trycka bandet mot
arbetsstycket använder en gummirulle som är försedd med
spiralskurna kuggar som hos en fräs. Gynnsamt har visat sig
vara att göra kuggtopparna smala och ha jämförelsevis stor
delning.
Det har visat sig att man vid arbete med en sådan
gummirulle helt slipper från inbäddningen av metallpartiklar i
slipmaterialet, samtidigt som man får lägre
bearbetnings-temperatur och bättre yta. Vid bearbetning av stötfångare
för bilar med ett 75 cm brett slipband kunde produktionen
fördubblas samtidigt som bandets livslängd två- till
fem-faldigades (Bus. Wk 21 apr. 1951). sah
Bessemerstål bearbetbarhet. Orsakerna till variationer
i bessemerstål bearbetbarhet med friskärande verktyg
undersöktes för några år sedan av en amerikansk firma.
Härvid bestämdes ett stort antal stålprovs sammansättning
och bearbetbarhet, och eventuella samband mellan denna
och vissa i stålet ingående ämnen fastställdes statistiskt.
Besultatet ledde till framställning av en förbättrad
produkt, betecknad MX.
Det var redan allmänt känt att en ökning av stålets
svavelhalt höjer dess bearbetbarhet. Det kunde nu klart visas
att kisel har en mycket utpräglad motsatt effekt. De
relativt stora olikheterna i olika stålprovs bearbetbarhet, trots
att deras sammansättningar låg inom föreskrivna gränser,
kunde i huvudsak tillskrivas små variationer i kiselhalten.
Denna skall därför hållas så låg som möjligt, dess övre
gräns för MX-stål anges emellertid inte.
Vidare fann man, att bearbetbarheten sjönk, när
kolhalten översteg ca 0,09 %. Den hålls därför under 0,08 %>
i MX-stål. Vid ökning av svavelhalten från 0,05 till 0,10 °/o
steg bearbetbarheten, men en lika stor ökning från 0,25 till
0,30 % hade mycket liten inverkan. Då fosfor inte
avlägsnas vid den sura bessemerprocessen, höll stålet 0,08
—0,10 »/o P. En ökning till 0,28 »/o medförde en påtaglig
förbättring av bearbetbarheten; prov med större
fosforhalt har inte undersökts (F W BoULGEiß m.fl. i Iron Age
17 maj 1951). SHI
Förkromning vid brist på nickel. Blankförkromning
utförs med underlag av koppar och nickel. Genom de
restriktioner för förnickling, som införts i USA på grund
av upprustningen, har man tvingats att söka reda sig
med avsevärt mindre nickel än normalt.
En metod är att förkroma direkt på rostfritt kromstål.
Beläggningen, som görs ytterligt tunn ger samma
korrosionsmotstånd som rostfritt kromnickelståls. Användning
av mer koppar och mindre nickel är en annan utväg. Man
anser nämligen, att koppar kan ersätta två tredjedelar av
det vanliga nickelskiktet.
En annan utväg är att ersätta två tredjedelar av nickeln
med en klar syntetisk lack över kromskiktet. En
karba-midformaldehydplast rekommenderas. I vissa fall kan
nickel undvaras helt och hållet, om man förkopprar
kraftigt, lägger på ett ytterligt tunt kromskikt och lackerar
detta. En tilltalande utväg lär också vara att först
för-zinka, kromatera och lägga på en härdbar lack.
Härdbar plastlack med finfördelat aluminium i bladform
som pigment ersätter förnickling av några delar till bilar.
För 40 bilar behövs bara 45 g aluminium i stället för 77 kg
nickel. En amerikansk färgfirma saluför metalliska
brons-lacker i 15 nyanser, som påstås ge ytor med samma
utseende som pläterade. Färgerna lär vara ljusäkta och inga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
