Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 22 december 1951 - Byggnadsforskningen och den byggnadstekniska utvecklingen, av Rune Hanson - Bakterieslam i vattenbehållare - Lackeringen på bilar blir matt - Färg-TV har stoppats i USA - Kemisk ersättning för is - Stålrör i bambuform - Tunnelprofil med ekolod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1104
TEKNIS K TIDSKRIFT
raturen och handlägges för närvarande synnerligen
slentrianmässigt.
Byggnadsforskaren är därför för närvarande tyvärr
hänvisad till att i stor utsträckning angripa problemen på
empirisk väg. Detta sker vanligen på laboratorier, där
problemen renodlas så att hänsyn tas endast till en del av
de inverkande faktorerna. Härvid kan ibland vissa viktiga
omständigheter förbises, varvid undersökningsresultatet
blir missvisande.
Dessa undersökningar bör därför så vitt möjligt
kompletteras med undersökningar på befintliga byggnader,
antingen i form av provtagningar eller inventeringar.
Byggnadsforskningen försummade denna möjlighet i stor
utsträckning under 1940-talet.
Byggnadsforskningens läge inom några aktuella områden
För att ge en uppfattning om hur långt utvecklingen
hittills framskridit, skall i det följande visas läget inom några
av de viktigaste områden som jag har kommit i kontakt
med.
Vattenisoleringsproblemen försummas för närvarande i
stor utsträckning av forskarna. Undersökningar görs
nästan uteslutande av materialfirmor och mycket litet
härav publiceras.
Till följd härav ventileras dessa frågor sällan, trots att
utvecklingen på detta område för närvarande är avsevärd.
I Frankrike har man ett särskilt institut för
isoleringsfrågor, Institut National Technique de 1’Etanchéité, som utger
en publikationsserie, medan i vårt land t.ex. BABS 1950
icke alls berör vattenisoleringsfrågor. Isoleringar med
asfaltpapp och gjutasfalt har dock undersökts bl.a. av F
Schiitz.
Värmefrågorna togs relativt tidigt upp av
byggnadsforskningen. Torra förhållanden får för närvarande anses vara
relativt väl penetrerade. Att de grundläggande fysikaliska
värmeproblemen länge varit utredda, har därvid varit av
stor betydelse för utvecklingen. I Byggnadsstyrelsens
anvisningar till Byggandsstadgan kom också tidigt relativt
utförliga bestämmelser för dimensionering av
värmeisoleringar, vilka i stort sett har visat sig ändamålsenliga.
BABS 1950 har på ett förtjänstfullt sätt tagit hänsyn till
forskningens senaste rön.
Tyvärr har en handbok lämpad för byggnadstekniker
saknats, varför insikten i dessa frågor är relativt ringa.
Handboken "Värme, Ventilation och Sanitet" (Stockholm
1940) är avsedd för vvs-tekniker och dessutom delvis
föråldrad.
Fuktfrågorna har blivit uppmärksammade först under
det senaste decenniet och för närvarande bedrives på
olika håll en intensiv forskning. Till fuktfrågornas räknas
de problem som icke sammanhänger med utifrån
inträngande regn- eller grundvatten. Med de moderna
byggmetoderna är de av största betydelse.
Vid den forskning som för närvarande bedrives
beträffande fuktfrågor har det visat sig att problemen är mycket
svårbemästrade. Detta beror på att de grundläggande
frågorna icke blivit penetrerade. Den empiriska
laboratorieforskningen är dessutom i många fall otillfredsställande,
enär problemen är svåra att renodla.
En fråga som nästan helt försummats är byggfukten,
trots att avsevärd möda lagts ned på att utreda den. Av
de forskare som bidragit till att man dock kommit ett
stycke på väg, må nämnas C H Johansson. Att
fuktfrågorna tidigare har varit mycket försummade framgår bland
annat av att det icke finnes någon handbok där de
grundläggande frågeställningarna vid byggnadstekniska
fuktproblem kan studeras. Begreppen på detta område är
därför också tämligen förvirrade. Betecknande för situationen
är att BABS 1950 berör fuktfrågorna endast i allmänna
ordalag.
Materialens beständighet under olika betingelser är
otillräckligt utrett, trots att man tidigt började studera denna
för den byggnadstekniska utvecklingen så betydelsefulla
fråga. I många fall torde detta problem, vad gäller de
grundläggande frågorna, vara intimt beroende av
fuktfrågorna.
På frostbeständigheten gjorde H Kreuger på 1930-talet
en del laboratorieförsök som varit vägledande. Hans rön
är tyvärr icke tillräckliga för ett riktigt bedömande,
varför mycket återstår att göra. Organiska materials
beständighet mot angrepp av röta, svamp och insekter har
studerats tämligen ingående, men många frågor är ännu
otillräckligt utredda. Solstrålarnas förstörande inverkan
på olika material, bl.a. asfalt, är likaledes ofullständigt
kända. Olika ytskikts motståndsförmåga mot avnötning
har undersökts och en del forskning pågår. Många frågor
väntar här på sina svar. Det är angeläget att forskningen
här intensifieras, särskilt med tanke på de dryga
underhållskostnader som olämpligt valda golvbeläggningar och
ytbeklädnader åsamkar landet år från år.
Arbetar byggnadsforskarna alltid på rätt sätt?
Den byggnadstekniska utvecklingen på senare år har
gjort att byggnadsforskningen inom en bel rad relativt
litet studerade områden numera har större ekonomisk
betydelse än någonsin. Av stor vikt i dagens situation är att
byggnadsforskarna själva ser sitt arbete med kritiska ögon.
Arbetar man alltid på rätt sätt?
Vid arbetet inom ett relativt begränsat forskningsområde
har jag kommit fram till vissa önskemål som torde ha
generell giltighet för byggnadsforskningens alla områden:
bättre samarbete med den akademiska, framförallt
fysikaliska forskningen — byggnadsforskarna bör göra mera
för att intressera akademikerna för sina problem:
intensivare studier av befintliga byggnader, framförallt
av skador — på detta sätt kan man ibland på ett enkelt
och framförallt tillförlitligt sätt kontrollera sina
forskar-rön;
lättillgängligare publicering — byggnadsforskningen kan
göra verklig nytta först då dess resultat lägges fram på
ett för praktikerna lämpat sätt; vad som nu framförallt,
behövs är läro- och handböcker inom de olika områdena.
Bakterieslam i vattenbehållare kan uppstå i industrier,
som sysslar med kolväten, t.ex. färgfabriker och
verkstäder som sysslar med sprutlackering. Vissa bakterier, såsom
Methanomanus, tycker nämligen om kolväten. Man kan
hålla slambildningen i schack genom att en gång i veckan
tvätta behållarna med 5 "Vo kopparsulfatlösning.
Lackeringen på bilar blir matt och förlorar sin lyster
på grund av reduktion och inte genom oxidation, som
man hittills trott. Vätesuperoxid, som bildas vid inverkan
av ljus och fuktighet på zinkoxid, verkar egendomligt nog
reducerande i detta fall.
Färg-TV har stoppats i USA genom att National
Pro-duction Authority i december 1951 förbjöd all tillverkning
av färgmottagare för annat än industriella användningar.
Orsaken är upprustningens ökade krav på
elektronikindustrins kapacitet.
Kemisk ersättning för is, som under begränsad tid
hindrar fisk och kött att bli skämda när kylskåp inte
finns, saluförs i USA som tabletter eller i vätskeform. En
tablett består av 12,5 mg natriumbensoat, 25 mg kloramin
T och resten koksalt.
Stålrör i bambuforni, dvs. försedda med inre
diafragman på lämpliga avstånd, lär spara 50 "/o vikt vid samma
knäcklängd. Masstillverkningen kräver inga
specialmaskiner och bland tillämpningar märkes belysnings- och
hög-spänningsstolpar.
Tunnelprofil med ekolod har upptagits för en 10 km
lång undervattenstunnel i Chicago. Från båt har man
mätt upp en profilkarta, som anger både djup och vertikal
utsträckning hos de olika ler- och berglagren. Endast sex
kontrollborrningar behövde företas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
