Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 22 december 1951 - Projektering av industribyggnader med stålstomme, av Gösta Lönnborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 november 1951
1107
Fig. 3. Valsverk med pelare
och traversbalkar av
helsvetsade plåtbalkar samt
takstolar av helsvetsade
fackverk av St 44 S; takstolarnas
vikt 13 kg/m’, delning Hm,
spännvidd 30 m.
Man måste då alltid komma ihåg, att ett fackverk
aldrig kan bära större last än vad den klenaste
dimensionen avgör. Ävenledes frestas vid höga
materialpriser konstruktören till snabba
sektionsförändringar i ramstängerna i ett fackverk.
Detta är mest av ondo, men blir en följd av att
priset på en stålkonstruktion bedömes efter vikt.
Valet av plåtbalk (fig. 1 och 2) eller fackverk
(fig. 3 och 4) som takstol i en industribyggnad
betingas i första hand av ekonomin, dvs.
materialpriset kontra priset på arbete. För dagen torde
en plåtbalk med ca 25 m spännvidd och en vikt
färdigmonterad av 18 kg/m2 kosta inkl. montage
ca 1,10 kr/kg, vilket motsvarar 20 kr/m2
(materialpriset ingår med 0,55 kr/kg). För ett
helsvetsat fackverk med ca 25 m spännvidd och 12 kg/m2
vikt är motsvarande siffra 1,40 kr/kg, dvs. 17
kr/m2 (materialpriset är då 0,80 kr/kg).
Lyftpunkter i taken är ett önskemål som man
vid stora spännvidder gärna frestas att avråda
från. Vid mindre spännvidder visar dock
erfarenheten, att takkonstruktionens ekonomi i
allmänhet inte rubbas nämnvärt om lasterna har
rimlig storlek. I stort sett blir det dock
traver-serna som bestämmer spännvidder och krav på
deformationsstyvhet — takbeläggningen blir
endast ett regn- och värmeskydd. En god
konstruktör skall därför vid projekteringen göra sig
underrättad om behovet av lyftpunkter.
Underlåtenhet härutinnan kan vålla oangenäma
överraskningar för byggherren.
De vanligaste spännvidderna i valsverkshallar
varierar i stort sett mellan 20 och 30 m. I vissa
pelarrader, t.ex. över svalbäddar, krävs dock
spännvidder upp till ca 70 m, där således
avväx-ling måste införas för takstolarna. Delningen
mellan takstolarna i valsverkshallar o.d. varierar
mellan 8 och lim; det senare måttet är i mycket
hög grad avhängigt av traversbalkar o.d. För
stålverk och smedjor finns en tendens till ökning
mot bortåt 17 m.
Den gångna vintern har lärt oss, att
säkerhetsproblemet vid snöbelastning på kalla massivtak
måste beaktas. På ett varmt massivtak föreligger
egentligen inget sådant problem, då det sker en
automatisk avsmältning, som reglerar lasten och
håller denna vid ett minimum. Blir emellertid de
flacka massivtaken stående kalla, kan
snöbelastningarna uppgå till värden, som långt överstiger
de enligt de statliga bestämmelserna tillåtna.
Därför måste bestämt varnas för att söka pressa
snöbelastningarna på breda hus, där snön driver
in mot mitten och icke blåser av, eller på
massivtak, vilka icke hinner färdigställas före en vinter.
Ett vanligt talesätt är ju, att på lättbetongtaken
ligger ingen snö. Detta är riktigt för det
driftmässigt färdigställda huset, men resonemanget
kan leda till katastrof för stora hus, vars
byggnadstider kan överspänna mer än ett år.
Projektören skall därför noggrant pröva storleken av
Fig. 4. Stomme till smältverk med pelare och traversbalkar
av helsvetsade plåtbalkar samt takstolar av helsvetsade
fackverk av St MS; takstolarnas vikt 14 kg/m’; delning
lim, spännvidd 25 m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
