Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 22 december 1951 - Projektering av industribyggnader med stålstomme, av Gösta Lönnborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1112
TEKNIS K TIDSKRIFT
ning visar sig härvid vara den som bäst uppfyller
kraven (fig. 11). Uppställes önskemål om
möjlighet till ventilation, bör glassidan ställas
vertikalt. Sadeltakslanterniner med 30°—45° lutning
på glaset torde dock vara vanligast hittills.
Takytans storlek påverkas i mycket hög grad av
lanternintypen. Förses det flacka sadeltaket med
dubbelsidiga lanterniner med 30° glaslutning och
glasytan utgör 20 % av golvytan, ökar
lanterni-nerna takytan med 3—6 %. För ett sågtak med
ensidiga lanterninglas i 60° lutning är totala
takytan 30—40 % större än golvytan. Hyran per
kvadratmeter golvyta blir därför vid norrvända
ensidiga lanterniner ca 2 kr. högre än vid
sadeltakslanterniner med samma dagsljuskvot.
Fönsterband och lanterninkonstruktionerna bör
utföras med stålprofiler i kittfri konstruktion
(fig. 6), med innerglas av 6—8 mm trådråglas
och ytterglas av 5—7 mm maskinglas (takglas).
Vid sadeltakslanterninerna lutas lämpligen
sargarna; härigenom minskas glaslängderna och
konstruktionen blir billigare. Lanterniner och
sidfönster bör förses med putsvagnar.
Tak och ytterväggar
Valet av tak- och väggtjocklek måste grunda
sig på en värmeekonomisk beräkning. Denna
skall grunda sig på värmebehovet, med hänsyn
tagen till överskottsvärme, amorteringar, olika
bränsleslag, räntabilitet, underhåll,
avskrivningar m.m.
Lättbetongplattornas tjocklek i taken brukar
normalt inom zon III vara 118 mm, resp. 145
mm för valsverk och stålverk. Volymvikten skall
vara 0,50.
Innan plattorna lägges upp bör undersidorna
omsorgsfullt stålborstas för att plattorna ej skall
"snöa" i framtiden. På synliga delar av plattornas
undersidor bör alla sårigheter omsorgsfullt
lagas, så att en hel och vacker underyta
åstadkommes. Plattornas överytor skall också
omsorgsfullt fogas och lagas, så att en jämn avrivningsyta
erhålles. Särskild omsorg bör ägnas utkragande
taklister o.d. Fogas och lagas plattorna med
tillsats av krossad lättbetong och vit cement i
bruket, erhålles mycket vackra tak.
För erhållande av fall mot takbrunnar vid
lan-terningavlar o.d. bör lättbetong gjutas på och
avjämnas med cementbruk. I alla vinklar mot
vertikala ytor, lanterninsargar, rörgenomgångar o.d.
slipas hålkäl upp av cementbruk med ca 10 cm
radie.
Man bör akta sig för att dra upp pappisolering
direkt mot plåtstosar och rör, då järnet på
sommaren snabbt når höga temperaturer och smälter
asfalten. På dessa ställen bör järnet därför
isoleras ordentligt från pappen. Takplattorna måste
såväl på taken som på marken väl skyddas för
regn; därför bör man snarast lägga ut
underlagspappen på de på taket upplagda plattorna.
För att erhålla en god yttervägg utan puts är
det inte nödvändigt att använda fasadtegel. Teglet
bör dock vara frostbeständigt med volymvikten
1,60. Vidare bör utväljas väl bränt tegel med hela
kanter och hörn.
En mycket bra yttervägg erhålles av 1-stens
tegel med såväl ut- som insidan fogstruken och
med insidan dessutom kalkfärgad. Ofta
förekommer ytterväggar bestående av två Va-stenar, det
yttre skalet av rödtegel och det inre av gult tegel
med ut- och insidorna fogade. I en variant av
denna typ dras den gula halvstenen upp på
insidan till bröstningshöjd och ovanför kalkas den
fogade tegelytan.
Ett utomordentligt tegel har erhållits i
precisionsteglet, ett månghålstegel med volymvikt i
sten ca 1,40, fast volym ca 1,80. I lokaler med
stora bullerkällor lämpar sig detta tegel som
ljudabsorberande material om man vänder
stenarna med hålen synliga mot lokalen.
Träulls-plattor ined slamning på insidan av tegelväggar
bör undvikas.
Ytterväggarna armeras och dimensioneras för
böjning mot vindtryck mellan stålpelarna. Härvid
bör spännvidderna maximeras så att vid M>-sten
avståndet mellan stålpelarna väljes till 4,00 m
och för 1-sten till 8,50 in. Armeringsjärnen skall
före inläggningen doppas i cementbruk. Till
murning bör användas kalkcementbruk KC 21/4.
Målning
Målningen är en viktig detalj för uppnående av
låga underhållskostnader. Dess rätta utförande är
föremål för diskussion, liksom frågan om den
skall utföras i verkstaden eller på
montageplatsen.
Konstruktionsdelar av stål skall strykas för
hand med blymönjefärg enligt
järnbestämmelserna. Före grundmålningen skall stålytorna
noggrant förbehandlas genom rosthackning,
skrapning och stålborstning så att en ren och rostfri
vta uppkommer, varigenom färgskiktet får god
vidhäftning. Vid målningen måste järnytorna
vara fullkomligt torra — målning under snö- eller
regnväder får ej förekomma.
Sedan järnkonstruktionen uppmonterats
rengöres och strykes alla montagesvetsar, bultar
m.m. samt alla sådana ytor, vilkas målning
skadats under transport eller under monteringen.
Montagesvetsar får målas först sedan
kontrollanten för stålkonstruktionen har lämnat sitt
medgivande.
Ytor som skall motmuras, eller ytor som är
oåtkomliga efter montage skall strykas två gånger
med blymönjefärg. Färdig målning i övrigt
utföres på platsen med två strykningar i av
beställaren godkänd färgton.
För färdigmålningen bör redan i
entreprenadhandlingarna anges vilka krav som ställs på
arbetet. En på ett trevligt men diskret sätt färgsatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
