Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 22 december 1951 - Andras erfarenheter - Matning vid dubblös slipning, av H Lindberg - Täta flänsar genom läppning, av sah - Träkolningsprodukter och syntetiskt gummi, av SHl - Nybyggen - Utbyggandet av vattenkraften i Ule älv, av G Lbg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1114
TEKNIS K TIDSKRIFT
km O 10 20 30 40
Fig. 1. Situationsplan och längdprofil för Ule älv.
arbetsstyckena av tyngdkraften från ett magasin ner på
bandet, som förflyttar dem till slipskivan. Väggen A är
flyttbar för anpassning efter detaljernas längd. En
nackdel är, att det är svårt att ordna magasinet, så att förrådet
räcker för mer än några minuters körning (enl. Arthur
Scrivener, Ltd, Birmingham). H Lindberg
Täta flänsar genom lappning. I USA har man på senare
tid i allt större utsträckning använt maskinläppning av
pressgjutgods i avsikt att få fram ytor, med vilka man
kan åstadkomma en tät skarv utan användning av
packningar.
Bland nuvarande tillämpningar för metoden märkes:
cylinderblock till utombordsmotorer, hydrauliska bilväxlar,
pumpar, förgasare, vätskemätare, bränslepumpar, och
andra permanenta eller intermittenta förslutningar.
En svårighet vid processen är att mjuka pressgjutgods
snabbt fyller ut läppverktygens yta och därigenom
utesluter en hög ytnoggrannhet. Denna svårighet säges ha
övervunnits genom en maskin, där läppskivan rengöres
under drift med ett särskilt verktyg i något snabbare takt
än vad den smetas ned av arbetsstyckena (Eng. Dig. juni
1951). sah
Träkolningsprodukter och syntetiskt gummi. Med
åren har petroleumprodukter alltmer utträngt trätjära och
produkter ur denna som impregnerings- och
bestrykningsmedel. Kolningsprodukternas framtid beror därför på om
nya användningsområden för dem kan öppnas, men för
att detta skall bli möjligt måste de uppenbarligen förädlas.
I USA bedrivs livlig forskning inom detta område och
vissa resultat lär redan ha nåtts, särskilt vid terpentins
och trätjäras utnyttjande vid tillverkning av syntetiskt
gummi.
Sålunda används dipenten ur terpentin vid regenerering
av gummi och barrvedstjära och harts som tillsatser.
Isopren och dimetylstyren framställs också ur terpentin. Den
förra kan ersätta en del av kloroprenen i köldbeständig
Neoprene och en del av butadienen i GR-S. Den används
också tillsammans med isobutylen till butylgummi och
ensam till polyisopren. Dimetylstyrenen kan ersätta
styren i GR-S.
Vid framställning av syntetiskt gummi används
katalysatorer, inhibitorer, regulatorer, emulgeringsmedel och
klibbämnen. Terpentins viktigaste beståndsdelar är oc- och
ß-pmen. Av dessa har man gjort pinanhydroperoxid, som
anses lovande som katalysator (jfr Tekn. T. 1951 s. 505).
Av ß-pinen fås myrcen, vars polymerer har föreslagits till
klibbämnen. Terpenmerkaptaner lär vara
tillfredsställande regulatorer och hartstvålar används i stor utsträckning
som emulgeringsmedel vid tillverkning av "cold rubber"
(Ind. Engng Chem. mars 1951). SHl
Nybyggen
Utbyggandet av vattenkraften i Ule älv. Gamla planer
att utnyttja vattenkraften i Ule älv blev aktuella redan
efter första världskriget, då undersökningsarbetena tog
fart och när Finland vid fredsslutet efter vinterkriget
förlorade Va av den utbyggda vattenkraften blev man
nödsakad att snabbt realisera planerna. Anläggningarna
utförs av ett bolag, Oulujoki OY, varav staten äger 67 %
och återstoden av några privata, kraftkonsumerande
industrier. Staden Uleåborg utbygger dock själv sin
anläggning i Merikoski, nära mynningen.
I fig. 1 visas älvens längdprofil med den planerade
av-trappningen och i följande tabell anges effekten vid den
avsedda utbyggnadsvattenmängden 400 m3/s:
Fallhöjd Effekt Ärlig energimängd
m kW milj. kWh
Jylhämä ....... 10,6—13,8 44 000 220
Nuojua ........ 21,3 72 500 375
Utakoski ...... 15,5 52 500 270
Pälli ........... 13,8 46 500 240
Pyhäkoski ..... 32,2 109 000 560
Montankoski ... 12,0 40 500 210
Merikoski ...... 10,0 33 000 185
Forsarna är i allmänhet långsluttande, vilket medfört,
att man fått gräva långa avloppskanaler, t.ex. vid
Jylhämä 1,5 km och vid Utakoski 11 km.
Fig. 2. Pyhäkoski kraftstation;
sektion av flodutskovet.
-—G
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
