Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 22 december 1951 - Nybyggen - Kraftverket Castelo do Bode i Portugal, av G Lbg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1116
TEKNIS K TIDSKRIFT
rustade med dispersionskoner för att motverka strålens
eroderande kraft (fig. 2). Flodutskoven avstänges med
seg-mentluekor på dammens nedströmssida (fig. 3).
Utskovs-bottnen är så vriden att strålen, då den lämnar
dammfoten, får formen av en vertikal skiva, som kastas långt
bort, varigenom erosion nära dammen undvikes. Metoden
har prövats i långvariga modellförsök. Spänningarna i
ut-skovets originella betongkonstruktioner har prövats optiskt.
Tuberna till maskinstationen avstänges med 3,25 m
kulventiler med 120 t konstruktionsvikt. Spiralerna är
helsvetsade och ingjutna i betong. Turbinernas löphjul kan
tas ut nedåt sugrören.
Anläggningens 500 000 m3 betong levererades av två helt
skilda betongstationer på olika nivåer, den undre för 60
m3/h och den övre för 120 m3/h. Gruset togs från
flodbädden med hjälp av sex kabelkranar fördelade över en
3 km sträcka. Kapaciteten var 30 t/h och krän. Gruset
transporterades med 6 m3 Euclid-vagnar till tvätt-,
kross-och sorteranläggningen.
Den undre betongstationen hade två 1,5 m® blandare, som
tömdes i 1,9 m3 byttor, vilka med hjälp av två tornkranar
med 4—7 t lyftkraft fördes utöver dammens lägsta
partier och till maskinstationen. Den övre betonganläggningen
omfattade två ståltorn med 8 m diameter (fig. 4),
innehållande en centralbehållare för cement och sju radiala
fickor för sand och grus. Vid vardera tornet fanns tvenne
1,5 m3 blandare.
Betongtemperaturen hölls lämplig med hjälp av is från
en kylanläggning med kapaciteten 36 t/dag. En
komprimerad blandning av Freon-gas och Freon-vätska ledes i
utrymmet mellan två koncentriska rör, där den expanderar
till — 12°. I det inre röret strömmar vatten, som på
rörväggen avsätter is till reglerbar tjocklek. Efter 10—15 min
omkastas automatiskt Freon-strömmen, som då är varm,
varigenom isen frigöres, ramlar ned, splittras och
bortföres.
Den färdigblandade betongen transporterades till
gjut-platsen med fyra 10 t kabelkranar med 500 m spännvidd.
Gjuthastigheten bestämdes av att blocken i dammen
utfördes endast 1,5 m höga och att man fordrade fem dagars
Fig. 3. Flodutskov.
intervall före näsla pågjutning. Denna tid måste ökas under
den varmaste årstiden, då temperaturen steg till 42°.
(E Schnittier i Schweizer. Bauztg 1951 h. 10, 11).
G Lbg
Fig. 4. Den övre betongstationen.
Fig. 2. Dammen vid Castelo do Bode. Dispersionskon i
bottenutskovet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>